ÖVRiGA BeSTÄMMeLSeR i
8.6 SAMARBeTeT MeLLAn LÄROAnSTALT OCh heM
Utöver vad som bestäms i lagen om yrkesutbildning (L 630/1998, 5 §, 14 §) ska följande iakttas när samarbetet mellan hemmet och läroanstalten ordnas.
Inom utbildning för unga ska utbildningsanordnaren och läroanstalten ta initiativ till att inleda och upprätthålla ett positivt samarbete med de studerandes föräldrar och vårdnadshavare. Samarbetet mellan hemmet och läroanstalten ska
ord-särskilt stöd och hos dem med olika språklig och kulturell bakgrund samt stödet för livshantering och studier ska tas i beaktande i samarbetet.
Utbildningsanordnaren ska samarbeta med vårdnadshavarna vid handledning-en av de studerande under utbildninghandledning-ens gång och när dhandledning-en avslutas. Handledninghandledning-en ska stöda övergången till arbetslivet eller fortsatta studier samt stärka livskompeten-sen.
Den del av utbildningsanordnarens läroplan som gäller samarbetet mellan hemmet och läroanstalten ska göras upp i samråd med de verkställande myndighe-terna inom social- och hälsovården i den kommun eller de kommuner som läroan-stalten är belägen i.
8.7 STUDeRAnDeVåRD
Utöver vad som i lagen om yrkesutbildning (L 630/1998, 14 §, 37 a §) bestäms om anordnandet av studerandevården och de studerandes rätt till en trygg studiemiljö, ska följande iakttas:
Syftet med studerandevården är att skapa en trygg och sund studiemiljö och främja samhörighetskänslan, välbefinnandet och trivseln i läroanstalten. Målet är att stöda den studerande och upprätthålla läroanstaltens funktionsförmåga i situationer som hotar den fysiska och psykiska säkerheten och välbefinnandet. Studerandevår-den ska främja ett tidigt upptäckande och avhjälpande av inlärningssvårigheter och andra problem samt förebygga studieavbrott. För unga studerandes vidkommande ska utbildningsanordnaren samarbeta med vårdnadshavarna.
Utbildningsanordnaren ska säkerställa att målen för studerandevården uppnås genom att i läroplanen ge instruktioner som främjar de studerandes hälsa och sä-kerhet, tidig identifiering av olika problem och förebyggande av dem. Utbildnings-anordnaren ska ge anvisningar om olika frågor som ansluter sig till läroanstaltens verksamhet, t.ex. de studerandes deltagande i undervisningen, uppföljningen av framstegen i studierna och boendet i läroanstaltens internat. Förebyggande instruk-tioner ska ges om rökning, alkohol och droger, mobbning och störande beteende.
Utbildningsanordnaren ska ha en krisplan och instruktioner också för beteendestör-ningar, våld, olycksfall, olyckor och dödsfall. Utbildningsanordnaren ska följa med hur studerandevården förverkligas och vidta behövliga åtgärder.
De studerande ska uppmuntras till att medverka och påverka för att främja välbefinnandet inom gemenskapen på läroanstalten. Alla som arbetar med de stu-derande inom läroanstalten ansvarar för egen del för stustu-derandevården. Den mång-professionella vårdspersonalen har till uppgift att koordinera och utveckla tjänsterna inom studerandevården.
De delar av läroplanen som gäller studerandevården ska göras upp i samarbete med de verkställande myndigheterna eller andra instanser inom social- och hälso-vården i den kommun eller de kommuner där läroanstalten är belägen. Vid utarbe-tandet av läroplanen ska yrkesutbildningsanordnaren tillsammans med kommunens social- och hälsovårdsaktörer ta i betraktande vad folkhälsolagen och barnskydds-lagen förpliktar till i fråga om ordnandet av studerandehälsovården. Samtidigt ska man komma överens om verksamhet som syftar till att förebygga utslagning samt hur sakkunnigtjänster inom studerandehälsovården och den psykosociala stödverk-samheten ska ordnas. Vid utvecklingen av tjänsterna ska responsen från de stude-rande utnyttjas.
Under utbildningens gång ska de studerande informeras om hur handledning-en och studerandevårdhandledning-en förverkligas, om tjänsterna inom olika förvaltningsgrhandledning-enar, om lokala stödnätverk och om examensvisa krav på hälsotillstånd. De studerande och i fråga om minderåriga studerande även vårdnadshavarna ska informeras om frågor som ansluter sig till arbetssäkerheten och arbetarskyddet.
Utbildningsanordnaren ska förvissa sig om att de studerande känner till ord-ningsreglerna i läroanstalten. Studerandenas eget ansvar när det gäller att följa läro-anstaltens regler och andra anvisningar bör betonas.
BiLAGeDeL
9.1 BeSKRiVninG AV LÄKeMeDeLSBRAnSChen OCh DeSS VÄRDeGRUnD
Beskrivning av läkemedelsbranschen
Läkemedelsbranschen är både en del av hälso- och sjukvårdssystemet och en in-dustrisektor. Inom läkemedelsbranschen hanterar man läkemedel under hela deras livscykel från utvecklandet av läkemedelsmolekylen till leveransen av den färdiga produkten till slutanvändaren. Läkemedelsbranschen ansvarar för läkemedlens ut-vecklingsarbete, forskning, framställning, logistik och distribution samt för hand-ledning och uppföljning av att läkemedlet används rätt. Läkemedelsbranschens verksamhet regleras av många bestämmelser och direktiv både nationellt och på Europeiska Unionens nivå.
Centrala verksamhetsenheter inom läkemedelsbranschen är apoteken, sjuk-husapoteken, sjukhusens och hälsocentralernas läkemedelscentraler, läkemedelsfa-brikerna och läkemedelspartihandlarna. Inom läkemedelsbranschen verkar förutom personer med grundexamen för läkemedelsbranschen (läkemedelstekniker, farma-nomer och läkemedelsarbetare) också provisorer och farmaceuter med farmaceutisk examen samt personer med många andra utbildningar.
I Finland är apoteken och deras sidoapotek tillståndspliktiga privatföretag, med undantag för universitetsapoteken. Apotekstjänsterna utgör en väsentlig del av hälso- och sjukvårdstjänsterna. Apoteken har klara lagstadgade uppgifter med att sköta läkemedelsdistributionen och att handleda i rätt användning av läkemedel.
De producerar tjänster för privatpersoner samt för privata och offentliga institutio-ner. Eftersom primärvården utvidgas och befolkningen åldras, ökar betydelsen av apoteksservicen som en del av hälso- och sjukvården och av en lyckad behandling hela tiden. På apoteken verkar personer med grundexamen för läkemedelsbranschen främst med att upprätthålla läkemedelslager och informationssystem, med att sköta penningrörelsen, med stödåtgärder för och praktiskt förverkligande av försäljning och marknadsföring samt med att på andra sätt upprätthålla arbetsgemenskapens funktionsduglighet. Apoteken är den viktigaste arbetsgivaren för personer med grundexamen för läkemedelsbranschen.
9
och primärvården, tillsammans med övrig hälso- och sjukvårdspersonal och sam-arbetspartner. Personer med grundexamen inom läkemedelsbranschen verkar bl.a.
med uppgifter inom logistik, läkemedelsframställning, klinisk läkemedelsforskning, avdelningarnas läkemedelsförsörjning och kundservice.
Arbetsuppgifterna inom läkemedelsindustrin är mycket olikartade och kräver många slags specialkunnande. Läkemedelsindustrins uppgifter internationaliseras och begränsar sig inte bara till Europa, och allt fler av de normsamlingar som reglerar branschen är på engelska. Språkkunskap och samarbete kulturer emellan är viktigt.
Dessutom accentueras bioteknisk expertis vid utvecklandet av läkemedel. En person med grundexamen inom läkemedelsbranschen kan arbeta inom läkemedelsindu-strin bl.a. på läkemedelsfabrikernas produktionsavdelningar, inom produktutveck-lingen för läkemedel eller med det praktiska genomförandet av kliniska prövningar, med ansökningar om försäljningslov samt med läkemedelsmarknadsföring.
Läkemedelspartihandeln är en viktig logistisk del av läkemedelsförsörjningens kedja. Den sköter största delen av varu-, informations- och penningflödet mellan läkemedelsfabriken och läkemedelspartihandelns kunder. I den moderna läkeme-delspartihandelns verksamhet förenas kraven på effektiv logistik med kraven på att följa god verksamhetspraxis för läkemedelspartihandeln och övriga relevanta myn-dighetsdirektiv. För en person med grundexamen inom läkemedelsbranschen erbju-der läkemedelspartihandeln mångsidiga uppgifter inom lagerfunktionerna.
Samhälleliga förändringar, internationaliseringen, den ökande kulturella mång-falden samt den snabba utvecklingen inom teknologin, informationstekniken och läkemedelsbranschen kräver ständig förnyelse och nya slags färdigheter och kunnan-de för att man ska kunna verka i arbetslivet. Vid sidan av kunnan-den tekniska yrkesskick-ligheten och kunnandet behövs förmåga att lära sig nytt. Dessutom behövs i arbetet god interaktionsskicklighet och flexibilitet, problemlösningsförmåga och färdighet att utveckla den egna verksamheten. Att verka inom läkemedelsbranschen kräver av arbetstagaren ansvarsfullhet, pålitlighet, noggrannhet, kvalitetsmedvetenhet, ini-tiativförmåga, tjänstevilja samt respekt för branschens värden och etiska principer.
Ständiga krav på effektiverad verksamhet och bättre ekonomisk effektivitet ställs på hälso- och sjukvården. Också läkemedelsbranschen svarar på dessa krav inom sitt ansvarsområde.
Läkemedelsbranschens värdegrund
Centrala principer som styr arbetet inom läkemedelsbranschen är respekt för män-niskovärdet, individens självbestämmanderätt, likställdhet, datasekretess och hållbar utveckling. En hög yrkesetik har en central roll för arbetet inom läkemedelsbrans-chen. Vid arbetet följer man lagar, anvisningar och direktiv samt anvisningar från chefer och arbetsgivare. Alla dessa utgör en grund för en pålitlig och ansvarsfull professionell verksamhet. De som verkar inom branschen upprätthåller sin yrkes-skicklighet, sin arbetsförmåga och sin hälsa.
Ändamålet med läkemedelsbranschen är att säkerställa att läkemedel framställs och finns tillgängliga på ett adekvat sätt (läkemedelssäkerhet) samt att främja en riktig och trygg användning av läkemedel (medicineringssäkerhet). Dessutom är det branschens uppgift att utveckla verksamheten så att användningen och hanteringen av läkemedel är så användar- och miljövänliga som möjligt. Att främja och vårda befolkningens hälsa och funktionsförmåga samt att förebygga och behandla sjukdo-mar är betydande angelägenheter för hela samhällets välbefinnande och ekonomiska utveckling. Inom läkemedelsbranschen betonas den ömsesidiga respekten, samarbe-tet och sakkunskapen mellan olika yrkesgrupper och aktörer. Dessutom verkar man i arbetet kundcentrerat och för kundens bästa. Viktiga värden är kostnadseffektiv verksamhet, hög kvalitet på tjänster, arbete och produkter samt verksamhet i enlig-het med hållbar utveckling.
9.2 eXAMenSSPeCiFiKA KRAV På hÄLSOTiLLSTånDeT i Den GRUnDLÄGGAnDe YRKeSUTBiLDninGen
Grunderna för antagning av studerande till utbildning som leder till en yrkesinrik-tad grundexamen regleras i 27 § i lagen om yrkesutbildning. Som studerande kan inte antas en person vars sjukdom eller handikapp utgör ett uppenbart hinder för att delta i utbildningen. En studerande kan förvägras yrkesutbildning endast när en sjukdom objektivt bedömt förhindrar studierna eller skulle utgöra en fara för den studerande eller andra. De praktiska problem som en sjukdom eller ett handikapp innebär ska i första hand försöka lösas med undervisningsarrangemang och med hjälp av studerandevårdstjänster.
Den som ansöker om att bli antagen som studerande ska ge utbildningsan-ordnaren de uppgifter om sitt hälsotillstånd som behövs för beslut om antagning.
Utbildningsanordnaren bör dessutom säkerställa att hälsotillståndet för den som antas som studerande är sådant att han eller hon även kan klara av den inlärning i arbetet som ingår i utbildningen på det sätt som krävs vid utförandet av uppgifterna
inom branschen och på det sätt som krävs för att uppnå de krav på yrkesskicklighet som ingår i examen.
Med tanke på en persons rättsskydd är det motiverat att inte anta en person till en utbildning där han eller hon på grund av sitt hälsotillstånd inte skulle kunna utföra de uppgifter som ingår i utbildningen. Vid antagning av studerande ska man beakta alla olika uppgifter som ingår i yrket och arbetet. Det är möjligt att det inom samma examen finns examensdelar i vilka kraven på hälsotillståndet är olika och vilka möjliggör individuella lösningar för hur den studerande genomför utbild-ningen.
För att antagningen ska bli så lyckad som möjligt ur den studerandes synvinkel bör utbildningsanordnaren i ansökningsguiderna och vid urvalsproven informera om de krav och förutsättningar som finns vad beträffar grundexamen och utbild-ningsområdet samt om de eventuella hälsoriskerna. I regel räcker det med att den som ansöker om studieplats själv vid antagningen beskriver sitt nuvarande hälsotill-stånd och vårdsituationen i fråga om en eventuell sjukdom.
Om lagstiftningen för utbildningsområdet eller examen eller branschens sär-drag kräver ett läkarintyg av den som antagits som studerande, räcker det med att läkarintyget innehåller en anteckning om personens lämplighet för branschen. An-tagningen som studerande är villkorligt tills läkarintyget företes.
Den studerandes sjukdom eller invalidisering får inte avbryta utbildningen el-ler leda till ett oövertänkt byte av utbildningsyrke elel-ler utbildningsområde. De prak-tiska problem som en sjukdom eller invalidisering innebär för studierna bör i första hand lösas med individuella utbildningsarrangemang som passar den studerande och med personlig tillämpning. Studiehandledning, stöd till den studerande, in-struktioner om ergonomiskt riktiga arbetssätt och användning av hjälpmedel främ-jar genomförandet av utbildningen. När en studerande blir sjuk eller invalidiseras behövs samarbete mellan studerandevården och studerandehälsovården.
I alla situationer där man behandlar eller registrerar personuppgifter som i personuppgiftslagen definierats som känsliga, såsom uppgifter om de studerandes hälsotillstånd, ska utbildningsanordnaren i enlighet med lagen iaktta aktsamhet och god informationshantering.
Till grundexamen för läkemedelsbranschen hör inlärning vid arbete på arbetsplatser inom läkemedelsindustrin. Vid arbetet är kundernas säkerhet och ansvarsfull verk-samhet av stor betydelse. En studerande som valts till läkemedelsbranschen bör inte
sjukdomar i rörelseorganen samt kroniska hudutslag och allergier kan utvecklas
till svåra hälsomässiga problem under studiernas gång eller senare i arbetslivet dålig syn eller hörsel kan försvåra yrkesverksamheten
branschen lämpar sig inte för personer med rusmedelsproblem
blodburna sjukdomar kan försvåra arbetsplaceringen.
9.3 KRAV På YRKeSSKiCKLiGheT, FÖReMåL FÖR BeDÖMninG OCh ALLMÄnnA BeDÖMninGSKRiTeRieR
Kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning samt de allmänna bedöm-ningskriterier som definieras i detta kapitel är avsedda till hjälp för utbildningsan-ordnarna när läroplaner görs upp för sådana examensdelar som inte har beskrivits i examensgrunderna.
Yrkesinriktade examensdelar byggs upp och benämns utgående från helheter i arbetslivet. Kraven på yrkesskicklighet beskrivs som ett konkret utförande av arbete.
Bedömningskriterierna definieras enligt föremålen för bedömning för tre nivåer:
nöjaktiga N1, goda G2 och berömliga B3.
Bedömningskriterierna nedan är generella, avsedda att vara riktgivande och tillämpas utgående från uppställda mål för examensdelar som kompletterar yrkes-kompetensen (de gemensamma studierna) eller fastställda krav på yrkesskicklighet i yrkesinriktade examensdelar. De kriterier som här anges tillämpas på kraven i den ifrågavarande examensdelen och med arbete i kriterierna avses det arbete som ingår i examensdelen.
FÖReMåL FÖR
BeDÖMninG BeDÖMninGSKRiTeRieR På eTT ALLMÄnT PLAn 1. Behärskande av
arbetsprocessen nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande Bedömning av
plane-ringen av det egna arbetet, utvärdering av arbetsprestationen och utvecklande av den egna verksam-heten
planerar sitt arbete, men behöver handledning i nya situationer eller när arbets-miljön förändras
planerar sitt eget arbete planerar självständigt de arbeten och uppgifter som är på hans/hennes ansvar utvärderar hur det egna
arbetet lyckas
utvärderar under arbetets gång hur det egna arbetet lyckas och klarar självstän-digt av nya och föränderliga situationer
utvärderar hur det egna arbetet lyckas och moti-verar sin utvärdering samt utvecklar och utvärderar sina arbetssätt och sin ar-betsmiljö
Bedömning av genomförandet av arbetshelheten, självständigheten och ansvarsfullheten
fungerar i bekanta arbets-uppgifter
ser sitt arbete som en helhet (t.ex. var ska man börja och sluta och vilka redskap m.m.
som behövs i arbetet)
ser sitt arbete och verksam-hetsmiljön som en helhet och sin egen arbetsinsats som en del av helheten arbetar så att slutresultatet
är acceptabelt i enlighet med arbesplanen eller kvali-tetsmålen
arbetar så att slutresultatet innefattar arbetsuppgiftens specialkrav
arbetar i enlighet med ar-betsplatsens specialkrav på ett sådant sätt att arbetets slutresultat överensstämmer med målsättningarna behöver tidvis handledning
i att framskrida i arbets-skeden
avancerar smidigt från ett arbetsskede till ett annat
avancerar i sitt arbete sys-tematiskt och smidigt och anpassar sitt arbete till den övriga verksamheten i ar-betsmiljön
följer arbetsanvisningar, arbetstider och avtal samt förhandlar om avvikelser.
utför de anvisade uppgif-terna på egen hand och sköter sina arbetsuppgifter från början till slut och ansvarar för sin egen andel av arbetet.
utför på sitt eget ansvarsområde självmant även andra arbetsuppgifter än de som anvisats.
FÖReMåL FÖR
BeDÖMninG BeDÖMninGSKRiTeRieR På eTT ALLMÄnT PLAn 2. Behärskande
av arbetsmetoder, -redskap och ma-terial
nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Bedömning av val och användning av sådana arbetsme-toder, -redskap och material som lämpar sig för arbetsuppgif-ten och arbetsmiljön
använder centrala arbets-metoder, arbetsredskap och material som hör ihop med det egna arbetet i arbets-situationer som upprepas, men behöver för en del av dem handledning (metoder, redskap, material anges sär-skilt för de olika examensde-larna).
använder självständigt ar-betsmetoder, arbetsredskap och material som hör ihop med det egna arbetet i ar-betssituationer.
väljer arbetsmetoder, ar-betsredskap och material som passar bäst för det egna arbetet och använder dem smidigt i föränderliga ar-betssituationer.
FÖReMåL FÖR
BeDÖMninG BeDÖMninGSKRiTeRieR På eTT ALLMÄnT PLAn 3. Behärskande av
den kunskap som ligger till grund för arbetet som ligger till grund för arbetet
nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Bedömning av behärskande och tillämpning av den kunskap som behövs i arbetet
använder den kunskap som ligger till grund för använd-ningen av de vanligaste arbetsmetoderna, redskapen och materialen i arbetsupp-gifter som upprepas (dvs. de metoder, redskap, material som angetts i punkt 2), men behöver handledning i att skaffa och tillämpa kun-skap.
skaffar och använder på eget initiativ den kunskap som behövs i arbetet.
skaffar och använder själv-ständigt kunskap i sitt arbete i föränderliga arbets-situationer och motiverar sina avgöranden i fråga om arbetet utgående från den information som han/hon skaffat.
FÖReMåL FÖR
BeDÖMninG BeDÖMninGSKRiTeRieR På eTT ALLMÄnT PLAn 4.
nyckelkompe-tenser för livslångt lärande
a) de fyra nyckel-kompetenserna i punkt 4 bedöms som en egen grupp
nöjaktiga n1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Lärande och problemlösning Utvärdering av det egna kunnan-det som utförare av arbetet och utveckling av arbetet samt av problemlösning och av att göra val och fatta beslut.
söker information under handledning
söker information enligt anvisningar
söker information själv-ständigt
planerar sitt arbete men behöver handledning i nya situationer eller när arbets-miljön förändras
planerar sitt eget arbete och utvärderar hur det egna arbetet lyckas under arbe-tets gång
planerar självständigt de uppgifter som är på hans/
hennes ansvar och utvärde-rar sitt kunnande hur det egna arbetet lyckas samt motiverar sin bedömning utvärderar och utvecklar sina arbetssätt och sin ar-betsmiljö
utvärderar hur det egna arbetet lyckas
tar emot respons och hand-lar enligt den
utvecklar sin verksamhet utgående från erhållen re-spons
klarar av bekanta situatio-ner men behöver handled-ning och stöd i föränderliga situationer och valsitua-tioner
klarar på eget initiativ av föränderliga situationer och valsituationer
fungerar självständigt och ändamålsenligt i olika slags situationer och kommer på alternativa sätt att fungera i sin verksamhet
Interaktion och samarbete Påvisande av agerande i inter-aktionssituationer och av samarbets-förmåga.
följer anvisningar som getts för interaktionssituationer när han/hon verkar i sin egen inlärnings- och arbets-gemenskap
handlar på det sätt si-tuationen kräver i sin egen inlärnings- och arbetsge-menskap i olika slags inter-aktionssituationer
framställer tydligt sin sak och framför konstruktivt olika slags synpunkter
utför i arbetsgemenskapen uppgifter som är på hans/
hennes ansvar men behöver tidvis handledning
utför på eget initiativ i ar-betsgemenskapen uppgifter som är på hans/hennes ansvar
fungerar ansvarsfullt, sam-arbetsvilligt och jämlikt tillsammans med olika slags människor och som med-lem i arbetsgemenskapen och gruppen
fungerar i en bekant arbets-gemenskap och grupp och begär vid behov hjälp av andra
fungerar tillsammans med olika slags människor i arbetsgemenskapen och gruppen
stöder och hjälper andra samt beaktar i sitt arbete det följande arbetsskedet och den följande arbets-tagaren
Yrkesetik Bedömning av verksamhet i enlighet med yr-kesetiken, yrkets värdegrund och ingångna avtal.
iakttar givna etiska regler och tidtabeller
iakttar givna etiska regler, avtal och bestämmelser samt tidtabeller
fungerar i enlighet med arbetsgemenskapens vär-deringar, mål, etiska regler, avtal och bestämmelser i föränderliga situationer samt följer tidtabeller Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga Bedömning av verksamhet som upprätthåller hälsa, säkerhet och arbetsför-måga.
följer säkerhetsanvisningar som getts om arbetet och förorsakar inte fara för sig själv eller andra
följer arbetsgemenskapens anvisningar och beaktar i sitt arbete säkerheten för medlemmarna i arbetsge-menskapen och i arbets-miljön
följer arbetsgemenskapens anvisningar och beaktar i sitt arbete säkerheten för medlemmarna i arbetsge-menskapen och i arbets-miljön
säkerställer säkerheten i enlighet med anvisningar
säkerställer säkerheten säkerställer säkerheten och informerar om faror och risker som han/hon noterat använder skyddsutrustning,
arbetsredskap och
arbetsredskap och