Samarbetspartners

Zissis et al. (2018) nämner att en möjlighet till ömsesidiga fördelar när ett samarbete

implementeras mellan återförsäljare inom logistikverksamheten. Respondent 1 menade att ett av argumenten till varför samordnad varudistribution infördes var att gynna de mindre lokala företagen. Problemet som uppstod i Trelleborgs kommun menade Respondent 1 var att de mindre företagen inte ville leverera direkt till kommunen utan ville gå genom en grossist, eftersom man var rädd för att inte kunna bistå med de volymer som kommunen ville ha. Zissis et al. (2018) menar att detta inte betyder att konkurrensen mellan de mindre företagen är över för att de går via en återförsäljare, utan att det kommer fortsätta ske eftersom andra kunder även går genom grossisten. Respondent 1 menar att kommunen nu istället har avtalat fram att handla varor från de lokala böndernas varor hos grossisten till den grad det är möjligt. Kumar (2021) beskriver även att samarbete mellan godstransportföretag kan förbättra

fordonsbelastningen och minska bränsleförbrukningen. Dessutom kan transparensen i försörjningskedjan förbättras, med hjälp av samarbetspartnerskap, som bidrar till förbättrade leveranser av sista milen (Kumar, 2021).

Att bibehålla en god kommunikation och relation med sina leverantörer menar respondent 1 har underlättat i det dagliga arbetet. Genom att se sina leverantörer som partners har gett kommunen en fördel, då problem har uppstått har parterna kunnat lösa det tillsammans och förbättrad transparens har skett i försörjningskedjan. Respondent 2 menar även att det har uppstått färre problem än de hade räknat med och menar att detta beror på den goda relationen de har med leverantörerna.

Sekvensnummer är något som respondent 1 implementerat för att underlätta för alla inblandade parter. Numreringen gör det enklare att följa godset samt veta när och var levereringen ska ske. Det var även detta vi fick ta del av under vår observation på omlastningsterminalen. Som Zissis et al. (2018) beskriver att samarbete mellan godstransporter förbättrar fordonsbelastningen och därmed att även minskar

bränsleförbrukningen. Zissis et al. (2018) menar att leveranstiden minskade med 21 procent, när två återförsäljare samarbetade, och de totala avstånden minskade med 18 procent, vilket innebär en jämförbar minskning när det kommer till koldioxidutsläppen. Vid observationen fick vi även se hur distributörerna kunde fylla sina transporter på ett effektivare sätt genom att placera godset i den ordning det skulle levereras och fylla transporten till dess fulla

fyllnadsgrad. Transporterna som kör ut till verksamheterna är mindre för att kunna utnyttja hela lastbilen med de volymer som kommunen besitter. De mindre lastbilarna ger ett minskat koldioxidutsläpp som hjälper till att reducera det totala koldioxidutsläppet. Genom att utnyttja fordonen fullt ut effektiviseras även sista milen av leveransen (Crainic et al. 2009).

5.6 Framtiden

Enligt Serafeim och Dimitrios (2020) skulle en investering i transportinfrastrukturen främja kommunikation, handel och utveckling. Enighet kring infrastrukturens positiva effekter angående den regionala utvecklingen finns, men det förekommer också skillnader relaterade till volymen eller betydelsen men i synnerhet omfattningen av infrastrukturen (Serafeim och Dimitrios, 2020). Som nämns i empirin håller Trelleborgs kommun att planera för

utbyggnader av vägnätverket genom en ringväg. Den ska leda om den tunga trafiken som ska till hamnen, runt staden istället för att behöva köra igenom som det ser ut idag (Trelleborg, 2021). Vi frågar respondent 2 hur han ser på utbyggnationen i förhållandet till den

samordnade varudistributionen och hur detta kan påverka kommunen. Respondent 2 menar om detta skulle bli verklighet behöver omlastningsterminalen flyttas inom fem år. Däremot är hen inte orolig för att det ska vara några problem, även om det just nu inte finns några planer om vart den skulle flytta. Däremot uppstod det problematik vid implementeringen av

projektet just för att det saknades en terminal i anslutning till kommunens verksamheter. Serafeim och Dimitrios (2020) menar att en investering i infrastrukturen skulle kunna bidra till en uppgraderad interregional väg som kan förbättra dels produktiviteten men så även livskvaliteten i den lokala ekonomin. Kommunen hade i detta skede möjligtvis kunna dra nytta av utbyggnationen genom att placera en ny terminalen, alternativt finna lokaler i anslutning till ringvägen, för att på så sätt öka produktiviteten och effektiviteten av den

samordnade varudistributionen. Dessutom slipper transporterna köra genom staden och på så sätt även bidra till minskade koldioxidutsläpp.

I framtiden menar respondent 1 att kommunen möjligtvis kommer kunna ha samordningen i egen regi, vilket bland annat betyder att miljöavgifter som förekommer i samband med utkörningar idag kommer reduceras. Abrahamsson (2017) nämner även att det finns fördelar med att ha samordningen i egen regi, dels för att det är enklare att addera andra verksamheter i kommunen till omlastningsterminalen. Dels för att kommunen kan använda sig av de

resurser som redan finns inom kommunen samt att få bättre kontroll och styrning på alla delar av samordningen (Abrahamsson, 2017). Kommunen blir heller inte bunden till långa kontrakt med leverantörerna. Respondent 2 berättar att fler varor till kommunens verksamheter ska i framtiden ingå i den samordnade varudistributionen, det kan då fördelaktigt att ha det i egen regi eftersom det är enklare att addera de olika verksamheterna samtidigt som kommunen kan styra samordningen hur de önskar och på så sätt även slippa långa kontrakt med

leverantörerna.

Sammanfattningsvis beskriver Ljungberg och Gebresenbet (2005) att resultaten av samordnad varudistribution kan vara följande: leveranserna blir effektivare eftersom antalet leveranser minskar per dag, förbättrad fordonsanvändning genom ökad last hastighet, minskat antal fordon (minskat antalet stopp per resa och minska total körning) och förbättra trafik- och miljöförhållanden. Målen som kommunen satte upp för den samordnade varudistributionen var att minska koldioxidutsläppen, effektivisera leveranserna, öka säkerheten kring

verksamheterna, bättre arbetsmiljö och i framtiden kunna kostnadsreducera transporter och varor. Eftersom projektet endast varit i drift i några månader är det för tidigt att säga att koldioxidutsläppen har minskat men respondent 1 nämner andra kommuner som har infört samordnad varudistribution, där utsläppen har minskat mellan 70–75% under ca sex års tid, vilket är en stor förbättring. Förbättrade trafikförhållande kan kommunen se som ett lyckat resultat eftersom leveranserna har minskat och på så sätt även olycksrisken kring

verksamheter. Även en förbättrad fordonsanvändning tack vare samlastningsterminalen och sekvensnummerna på godset vilket även leder till högre fyllnadsgrad av transporterna. Ljungberg och Gebresenbet (2005) menar även att det krävs en god förståelse för

varuförflyttning för att uppnå ett lyckat resultat. Respondent 2 menar att projektet hade varit svårt att implementera om det inte hade varit för respondent 1 goda kunskaper inom

logistikbranschen, vilket vi även kunde se påverkade projektet i inledningsskedet eftersom det uppstod en del problematik på grund av bristfällig kunskap.