Syftet med denna uppsats var att undersöka samordnad varudistribution i Trelleborgs
kommun. Utifrån att ha analyserat det empiriska materialet kan vi se att kommunen är på väg mot en positiv utveckling inom hållbarhetsaspekterna miljö, ekonomi, logistik och säkerhet. Eftersom projektet endast varit i drift några månader är det för tidigt att dra några slutsatser gällande den miljömässiga hållbarhetsaspekter. Som utläses i den teoretiska referensramen är miljöaspekter något man kan se förbättringar över tid. Detta har även visat sig i liknande projekt i kommuner där koldioxidutsläppen minskade med 70–75%. En av anledningarna till att kommunen valde att införa den samordnade varudistributionen var att reducera kostnader och i framtiden ha ett självfinansierat projekt. Eftersom projekt fortfarande är i
inledningsfasen kan vi inte dra några slutsatser om detta är ett mål som kommer uppfyllas men vi ser att det finns en utvecklingsplan som bland annat innebär att alla avtal med leverantörer ska avtalas om under våren 2022. Tidigare hade de berörda verksamheterna ett flertal leveranser om dagen och i dagsläget kan vi se att leveranserna reducerats till ett fåtal i veckan. Vilket betyder att det inte är lika många transporter i närheten av skolor och förskolor vilket ökar säkerheten i området. Därmed kan vi redan se en förbättring inom säkerheten kring verksamheterna i kommunen. Transportsystem var något som kommunen tidigare inte hade funderat över och man hade ca 200 leveranser om dagen. För några år sedan påbörjades projektet för att förbättra kommunens logistik, vilket redan nu har gett resultat då leveranserna har reducerats och sker mer frekvent. Ruttoptimering har implementerats för att transporterna ska köra den slingan som är kortast och därmed minimera utsläppen per utkörning. Ett av målen som kommunen hade med projektet var att gynna lokala företag. Idag beställer kommunens verksamheter från grossister, som har ett avtal med Trelleborgs kommun att de varor som verksamheterna köper in ska komma från de lokala företagen som finns tillgängliga hos grossisten.
Projektet tog tre år att implementera eftersom det uppstod en del problematik pga. bristande kunskaper inom varuförflyttning. När respondent 1 blev anställd 2019 fick hen börja med att samla in data och information samt lägga upp ruttplanering som tidigare inte varit med i beräkningarna. Kommunen hade kunnat undvika denna utdragna process genom att från början tagit hänsyn till alla aspekter i planeringsskedet. Detta resulterade inte bara till en lång process utan även en ökad kostnad för kommunen.
Kommunen ser positivt på framtiden inom den samordnade varudistributionen och menar att varuförsörjningen till skolor och förskolor endast är början. Målet är att
omlastningsterminalen ska användas till fler verksamheter och att kommunen själva har projektet i egen regi. Däremot kan vi se att infrastrukturen, genom en ringväg, kan ha
påverkan på projektet eftersom omlastningsterminalen måste flytta inom fem år om detta blir verklighet. I dagsläget inte finns någon plan för förflyttning av terminalen. Slutsatsen vi kan dra utifrån problematiken som uppstod vid implementeringen, är för att undvika detta i framtiden, bör kommunen möjligtvis redan nu vidta åtgärder för en eventuell flytt av omlastningsterminalen.
7. Diskussion
Vår studie har framförallt fokuserat på varför och på vilket sätt kommunen har arbetat för att implementerat samordnad varudistribution. Eftersom projektet endast varit i drift i några månader blir det svårt att dra slutsatser och se om samtliga av de målen kommunen satte upp har uppfyllts. Samordnad varudistribution är även ett relativt nytt koncept som har vuxit fram de senaste åren för att kommuner allt mer vill arbetar för hållbar utveckling och kan dessutom genom offentlig upphandling ställa krav om mer miljövänliga avtal.
Vidare forskning inom samordnad varudistribution hade kunnat syfta på målen som sattes upp för projektet har uppfyllts. Dels genom minskad klimatpåverkan och dels genom
kostnadsreduktioner. Det hade även varit intressant att fortsätta forska på hur
transportinfrastrukturen kan påverka samordnad varudistribution och hur kommunen planerar för detta i framtiden. Organisationer ska även ha i åtanke att transportbranschen ständigt förändras genom nya tekniker, innovationer och alternativa drivmedel. Nya lagstiftningar växter även fram för att främja hållbar utveckling vilket kommunen ska förhålla sig till. Därför är det viktigt att hålla sig uppdaterad inom logistikbranschen för att hitta de bästa lösningarna i framtiden.
8. Referenser
Abrahamsson, Mats (2017) Affärsmodeller för citylogistik & samordnad varudistribution: Handbok för kommuner och privata aktörer. Linköpings universitet,
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
Ahrne, G och P, Svensson. (2015) Handbok i kvalitativa metoder. (red.) Stockholm, 113 89. Liber AB
Assadollah, Saighania och Carsten, Sommera (2019) Method for an economical assessment of urban transport systems. Transportation Research Procedia, 37. 282-289.
doi:10.1016/j.trpro
Backman, Fredrik och Palm, Jenny (2017) Public procurement of electric vehicles as a way to support a market: examples from Sweden. International Journal of Electric and
Hybrid Vehicles, 9, No. 3. 253-268. doi: 10.1504/IJEHV.2017.087587
Björklund, Maria och Gustafsson, Sara (2015) Toward sustainability with the coordinated freight distribution of municipal goods. Journal of Cleaner Production, 98, 194-204. doi: 10.1016/j.jclepro.2014.10.043
Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a upplagan. Malmö. Liber AB.
Bryman, Alan och Emma, Bell (2013) Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3:e upplagan. Liber AB.
Cardenas, I., Borbon-Galvez, Y., Verlinden, T., Van de Voorde, E.,Vanelslander, T. och Dewulf, W. (2017) City logistics, urban goods distribution and last mile delivery and collection. Competition and Regulation in Network Industries,18 (21). doi: 10.1177/1783591717736505.
Dimitris Zissis, Emel, Aktas och Michael, Bourlakis (2018) Collaboration in distribution of online grocery orders. International Journal of Logistics Management, 29 (4). 1196-1214. doi: 10.1108/IJLM-11-2017-0303
Fei, Mo och Derek, Wang (2019) Environmental Sustainability of Road Transport in OECD Countries. Energies, MDPI, Open Access Journal, 12 (18) 1-14.
Förenta nationerna (2016) FN-fakta hållbar utveckling. Omställning till hållbar värld
brådskar. Hämtad från
https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Faktablad-2-12-H%C3%A5llbar-utveckling.pdf
Kumar, Aalok (2021) Transition management theory-based policy framework for analyzing environmentally responsible freight transport practices. Journal of Cleaner
Production, 294 (20). doi:10.1016/j.jclepro.2021.126209
Ljungberg, David och Gebresenbet, Girma (2005) Mapping out the potential for coordinated goods distribution in city centres: The case of Uppsala. International Journal of
Transport Management, 2 (3-4), 161-172. 161-172 doi.org/10.1016/j.ijtm.2005.07.001
Mallinson, Daniel J., Morçöl, Göktuğ, Yoo, Eunsil, Azim, Shahinshah Faisal, Levine, Eli, Shafi, Saahi,Ganapati, Sukumar, Reddick, Christopher G. (2020) Sharing economy: A systematic thematic analysis of the literature. Transportation
Science, 43 (4), 432-454. doi:10.3233/IP-190190
Melo, Sandra., Macedo, Joaquim., och Baptista, Patrícia (2019) Capacity-sharing in logistics solutions: A new pathway towards sustainability. Transport Policy, 73, 143-151. doi.org/10.1016/j.tranpol.2018.07.003
Naturvårdsverket (u.å) Klimatklivet – att söka bidrag. https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Bidrag/Klimatklivet/
Polyzos, Serafeim och Tsiotas, Dimitrios (2020) The contribution of transport infrastructures to the economic and regional development: A review of the conceptual
framework. Theoretical and Empirical Researches in Urban Management,
15(1), 5-23. Hämtad från
Roslyakova, Natalia (2018) The Methodology of Estimation of Indirect Economic Relations Transport Infrastructure and Economic Systems. Institute of Electrical and
Electronics Engineers. doi: 10.1109/MLSD.2018.8551822
Trelleborgs kommun (2021) Detaljplan för Östra ringvägen på väg till
fullmäktige.https://www.trelleborg.se/nyheter/detaljplan-for-ostra-ringvagen-pa-vag-till-fullmaktige/
Trelleborgs kommun (2020) Samordning av varuleveranser sparar skattemedel och
miljö.https://www.trelleborg.se/nyheter/samordning-av-varuleveranser-sparar-skattemedel-och-miljo/
Wagner, Natalia och Strulak-Wójcikiewicz, Roma (2021) Exploring opportunities of using the sharing economy in sustainable urban freight transport. Sustainable Cities
and Society, 68, 2-11. doi.org/10.1016/j.scs.2021.102778.
Wang, Derek D. (2019) Assessing road transport sustainability by combining environmental impacts and safety concerns. Transportation Research Part D: Transport and
Environment, 77, 212-223. https://doi.org/10.1016/j.trd.2019.10.022.
Yin, R-K. (2013) “Kvalitativ forskning från start till mål.” Upplaga 1:1. Studentlitteratur AB, Lund.
9. Bilaga
Intervjufrågor
1. Berätta om lite kort om dig själv, utbildning, tidigare anställningar och tid på nuvarande arbetsplats.
- Vad är dina dagliga arbetsuppgifter? Vad innebär din yrkesroll?
2. Berätta hur varudistributionen i kommunen såg ut innan man införde den samordnade varudistributionen.
- Var det något speciellt som var problematiskt med systemet? (Om det finns data få ni gärna bifoga det)
- Vad fick er till att byta ut systemet?
3. Vilka verksamheter i kommunen involveras av varudistributionen?
4. Vilka var de ledande drivkrafterna till projektet? Och vilka mål sattes upp? 5. När påbörjades projektet?
6. Hur såg genomförandeprocessen ut när ni gick från det tidigare distributionssystemet till den samordnade varudistributionen?
• Vilka parter var involverade?
• Hur gick den offentlig upphandling till?
• Hur gick ni tillväga för att välja vilket transportföretag som skulle köra leveranserna? • Vilken roll har kommunen i genomförandet?
• Placering av centrallager?
7. Används någon typ av ruttplaneringssystem? Och i så fall hur fungerar detta? 8. Vad är det största skillnaderna mellan det tidigare systemet och den samordnade varudistributionen?
9. Har den samordnade varudistributionen blivit mer hållbar utifrån ett miljöperspektiv? (om data finns bifoga gärna)
10. Har den samordnade varudistributionen blivit mer hållbar utifrån ett ekonomiskt perspektiv? (Om data finns bifoga gärna)
11. Hur har budgeten upplagd för projektet? Användes en totalkostnadsanalys?
12. Hur har projektet påverkat de enskilda verksamheterna i kommunen? Positivt respektive negativt?
13. Hur ser samarbetet ut med de inblandade aktörerna?
14. Har ni gjort övriga utvärderingar av projektet? Vad visar de?
15. Hur ser kommunen på framtiden och den samordnade varudistributionen? Är det en långsiktig och hållbar lösning enligt era beräkningar?
16. Planeras det några andra projekt som liknar denna lösning? Berätta gärna.
17. Är det något annat du vill tillägga om den samordnade varudistributionen som vi inte har tagit upp i denna intervju?
18. Hur ser framtiden för projekt ut, vad är nästa steg (köpa in lastbilar?) Hur kommer detta i så fall att förändra/bidra till projektet ( utsläpp & ekonomi).