Samband mellan priset på Bitcoin och intresset för införandet av CBDC

Det vi kan säga från denna analys är att det finns ett samband mellan intresset för en CBDC och Bitcoinkursens utveckling med en korrelation på 0,52. Däremot finns det fler

förklaringsvariabler som hade kunnats ta med i modellen för att förklara intresset av en CBDC. Det skulle exempelvis kunna vara hur utfasningen av kontanter påverkar Riksbanken, hur den digitala utvecklingen har påverkat utredningar kring en e-krona samt intresset för att motarbeta kriminalitet. Samtliga är faktorer som framkommit i den empiriska delen där fördelar och nackdelar har presenterats för en e-krona i Sverige genom Riksbankens rapporter och ECB som skrivit om CBDC.

Det skulle även kunna vara av intresse för centralbanker att införa en CBDC då e-valutor som inte ges ut av dem själva kan komma att konkurrera. Allra helst kan privata digitala valutor underlätta kriminella verksamheter då pengarna inte går att spåra till specifika personer eller händelser. Det finns inga kontrollinstanser som ska se till att penningtvätt inte förekommer eller att just deras valuta används för att finansiera olika kriminella nätverk och liknande. I takt med att färre och färre använder sig av kontanter krävs någon form av utveckling och nytänkande för att inte risker att förlora rollen som utgivare av pengar. Den digitala

utvecklingen i samhället som gjort att kryptovalutor har kunnat introducerats skulle också kunna vara anledningen till att Riksbanken tvingas till en utveckling av just CBDC för att kunna fortsatt inneha sin monopolställning och konkurrera med affärsbankerna.

Kryptovalutor skulle även kunna uppmuntra till att både kapital och varor rör sig över statsgränser vilket inte staten har någonting att säga till om. Det skulle i sig kunna leda tilla att staternas suveränitet undermineras genom att konflikter skapas mellan en valuta som inte ges av nationalstaten och valutan som ges ut av nationalstaten. Övergången till det digitala samhället favoriserar på ett sätt alternativ som Bitcoin och andra valutor som inte har en specifik adress eller liknande, vilket ytterligare skulle kunna vara en anledning till att Riksbanken och andra centralbanker kommer tvingas till en CBDC.

9. Slutsats

Vilka ekonomiska effekter skulle införandet av en e-krona ha på samhället

● E-kronan uppfyller kriterierna för en valuta, så länge allmänheten även accepterar e-kronan som betalningsmedel vilket gör att valutan blir konkurrenskraftig på betalningsmarknaden. Det medför att Riksbanken kan säkerställa sin

monopolställning som de har idag.

● När e-kronan införs kommer troligtvis kontantanvändningen minska vilket skulle kunna leda till att även de kriminella verksamheterna minskar. E-kronan kommer kräva kontrollinstanser samt även falla under lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism vilket gör att kriminella handlingar försvåras när anonyma betalningsmedel, såsom kontanter, fasas ut. Det skulle även kunna leda till att e-kronan bidrar till att allmänheten känner sig tryggare just eftersom den inte är anonym och brott då förhindras.

● Den personliga integriteten skulle dock kunna inskränkas på grund av avsaknaden av anonymitet vid användning av e-kronan.

● Genom en e-krona kommer Riksbanken att ha tillgång till smidigare och mer effektiva penningpolitiska åtgärder för att reglera inflationen. Framförallt om e-kronan är räntebärande. Om e-kronan utformas icke-räntebärande finns det fortfarande möjligheter till att reglera men det kommer att finnas ett s.k. zero lower bound. ● En e-krona innebär en trygghet för samhället, då den utges av Riksbanken. På så vis

kommer Riksbanken att kunna förse allmänheten med centralbankspengar i tider av kris. Detta är något som kan bli svårare att förlita sig på att affärsbankerna ska göra då de kan gå i konkurs i svåra ekonomiska tider, medan Riksbanken har en fordran på staten och därmed inte kan gå i konkurs.

● En e-krona skulle dock kunna innebära att de som redan lever i digitalt utanförskap hamnar ännu längre ut så länge inte funktioner skapas som underlättar användandet av e-kronan.

● Det kommer att finnas möjlighet för nya betalningsleverantörer att ta sig in på marknaden beroende på hur marknadens etableringshinder ser ut. Om det finns möjlighet för de nya leverantörerna att få tillgång till kundernas förra bank kommer det också finnas incitament för kunden att använda en ny tjänst.

● Undanträngningseffekten som uppstår vid införandet av en e-krona kommer se olika ut beroende på om den är räntebärande eller inte. En räntebärande e-krona kommer att

öka efterfrågan på att placera pengar i e-kronasystemet och därigenom kommer en undanträngningseffekt att uppstå mot affärsbankerna. För Sveriges del anses undanträngningseffekten inte bli slående på betalningsmarknaden då den primära planen är att införa e-krona som inte är räntebärande.

● Bankinlåningarna hos affärsbankerna skulle kunna tänkas minska vid ett införande av en e-krona. Detta skulle kunna ske om allmänheten väljer att plocka ut en del av bankinlåning och istället välja att inneha den delen som e-kronor. Det skulle leda till att affärsbankernas lönsamhet minskar alternativt att utlåningsräntan förändras. Finns det ett samband mellan priset på Bitcoin och intresset för införandet av CBDC i Sverige, Indien, Kina, Norge, Danmark, Uruguay samt Eurozonen?

● Det finns ett positivt uppskattat samband mellan Bitcoinkursen och länders intresse för ett införande av en CBDC med en korrelation på 0,52. Det innebär att när

Bitcoinkursen stiger så kommer även länders intresse för en CBDC öka. Däremot bör fler variabler tas i beaktning vid vidare analys.

● Andra variabler som hade kunnat inkluderas i analysen är: 1. Den digitala utvecklingens påverkan

2. Intresset för att motarbeta kriminalitet

3. Centralbankers ställning på betalningsmarknaden efter utfasningen av kontanter