Sambandet mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet för samtliga branscher

Syftet att undersöka sambandet mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet inom

miljöinnovativa företag är utgångspunkten för denna studie. Tvetydigheten från tidigare studier som fokuserar på sambandet mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet (Song et al., 2017; Semenova och Hassel, 2015; Marti-Ballester, 2017; Fan et al., 2017; Albertini, 2013; Ruggiero och Lehkonen, 2017) utgör grunden till att denna studie undersöker detta samband med inriktning på miljöinnovativa företag. Enligt Johnstone et al. (2010) förbättrar miljöinnovativa företag dess miljöprestanda genom innovationsprocesser och ny teknik och därför är dessa företag viktiga att studera. Sambandet för samtliga branscher undersöks genom två multipla regressionsanalyser utifrån lönsamhetsmåtten ROE och ROA. Dessa nyckeltal är allmänt accepterade standardmått för att mäta finansiell lönsamhet (Albertini, 2013). De multipla regressionsanalyserna baseras på följande hypoteser:

H1a: Sambandet mellan ökad miljöprestanda och ROE är positivt.

H1b: Sambandet mellan ökad miljöprestanda och ROA är positivt.

Resultatet av den multipla regressionsanalysen (tabell 4) visar ett positivt samband på en signifikansnivå som inte är acceptabel för denna studie. Det innebär att H1a, sambandet mellan ökad miljöprestanda och ROE, varken kan accepteras eller förkastas. Utifrån denna studies resultat går det därför inte att avgöra om det finns ett samband mellan miljöprestanda och ROE utifrån samtliga branscher. En studie av Starcević et al. (2016) visar likt denna studie ett icke-signifikant samband mellan ökad miljöprestanda och lönsamhetsmåttet ROE. Samtidigt skiljer sig denna studie från tidigare studier som visar både positiva (Fan et al., 2017) och negativa

(Ruggiero och Lehkonen, 2017) samband mellan miljöprestanda och ROE. Båda dessa studier har funnit ett signifikant samband utifrån samma accepterade signifikansnivåer som denna studie

64 har. En möjlig förklaring till att denna studie skiljer sig från tidigare studier som visar

signifikanta samband är att enskilda mått som energieffektivitet (Fan et al., 2017) och förnybar energi (Ruggiero och Lehkonen, 2017) används som mått för att mäta miljöprestanda. Hoang et al. (2020) undersöker ett flertal mått inom miljöprestanda som koldioxidutsläpp,

vattenanvändning och avfall som visar olika resultat utifrån ROA. I denna studie mäts miljöprestanda genom det aggregerade måttet Environmental Pillar Score som är ett genomsnittligt mått på företagens resursanvändning och påverkan på luft, land och vatten (Refinitiv, 2020). Detta sammanvägda mått ger denna studie möjlighet att mäta miljöprestanda som helhet i en större omfattning. Trots detta kan det aggregerade måttet inte helt jämföras med de enskilda indikatorerna som mäter energieffektivitet och förnybar energi som ett mått för att mäta miljöprestanda. Eftersom det inte går att säkerställa förhållandet mellan avkastning på eget kapital och investeringar i miljöinnovationer som medför ökad miljöprestanda går det inte heller att avgöra hur väl företags egna kapital nyttjas i denna studies sammanhang (Catasús, 2017).

Resultatet av den multipla regressionsanalysen (tabell 5) visar ett positivt samband som stödjer hypotes H1b. Det innebär att H1b kan accepteras. Sambandet gäller utifrån lönsamhetsmåttet ROA och innebär att ju högre miljöprestanda företag har desto högre finansiell lönsamhet har dessa företag utifrån avkastning på totalt kapital. Detta positiva resultat är i linje med majoriteten av tidigare studier (Song et al., 2017; Semenova och Hassel, 2015; Marti-Ballester, 2017; Fan et al., 2017; Albertini, 2013) som undersöker sambandet mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet utifrån företag som inte klassificeras som miljöinnovativa. I dessa tidigare studier står framförallt faktorer som utsläpp av växthusgaser, förnybar energi, energiförbättringsprocesser och miljöföreskrifter i centrum. Det kan därför anses vara logiskt att det aggregerade måttet för miljöprestanda i denna studie som inkluderar företags resursanvändning med inverkan på luft, land och vatten visar en positiv korrelation med finansiell lönsamhet. Det aggregerade måttet Environmental pillar score inkluderar liknande faktorer som tidigare studier mäter. De tidigare studierna mäter sambandet mellan miljöprestanda och lönsamhet i Kina (Song et al., 2017; Fan et al., 2017) eller bland ett stort antal länder (Ballester, 2017; Albertini, 2013). Likt Marti-Ballester (2017) inkluderar denna studies population ett stort antal länder. I denna studie iakttas försiktighet med att dra slutsatser om kausala samband mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet utifrån samtliga länder då det kan finnas landspecifika faktorer som påverkar

utvecklingen av miljöinnovationer. Olika länder har olika grad av teknologiska pushfaktorer och tryck från intressenter på marknaden vad gäller miljömässiga innovationer (Horbach, 2015). Samtidigt styrs utvecklingen av miljömässiga innovationsaktiviteter av faktorer som olika länders lagkrav, miljöpolitik, kapital, kunskapstillgänglighet och kulturella skillnader (Cecere et al,

65 2014). Dessa faktorer kan påverka organisationsförändringar inom företag och till vilken grad de implementerar miljöinnovationer för en mer hållbar utveckling.

Baserat på tidigare studier som visar ett positivt samband mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet kan det positiva resultatet från denna studie med inriktning på miljöinnovativa företag anses vara logiskt. Argumentet kan förklaras av att miljöinnovativa företag skapar effektivare produktionsprocesser genom teknisk innovation, utvecklar immateriella tillgångar genom stärkt varumärke samt ökar konkurrenskraften gentemot företag som inte är miljöinnovativa i samma grad.

Johnstone et al. (2010) menar att ny teknik i form av miljöinnovationer förbättrar företags miljöprestanda och att denna innovationsprocess medför effektivare produktionsprocesser inom miljöinnovativa företag. Det stämmer överens med denna studies resultat som visar att ökad miljöprestanda leder till ökad finansiell lönsamhet inom miljöinnovativa företag. Det kan rimligen förklaras av att företag med miljöinnovationer kan sänka sina produktionskostnader i samband med produktionen samtidigt som de minskar sin påverkan på miljön (Buhl et al., 2016; Drejeris och Ozeliene, 2019). Denna kostnadsminskning är möjlig utan att produkternas kvalitet försämras på grund av den mer effektiva innovationsprocessen (Drejeris och Ozeliene, 2019). Att produkternas kvalitet inte försämras förmodas innebära att intäkterna inte minskar i form av att färre kunder köper dessa företags produkter. Förutom att företagens produktionskostnader minskar kan miljöprestanda i form av effektivare produktionsprocesser medföra att företagens miljökostnader minskar, till skillnad från företag som inte klassificeras som miljöinnovativa i samma utsträckning (Weng et al., 2015). Det leder till att intäktssidan dominerar kostnadssidan (Klassen och McLaughlin, 1996; Martinez-Conesa et al., 2017) och att lönsamheten ökar. Denna studies positiva resultat kan även förklaras av den cirkulära produktion som uppstår när

avfallsmängden minskar och då resurserna i produktionen återanvänds (Geissdoerfer et al., 2017). Det innebär att kostnaderna kan minska vilket leder till ökad lönsamhet inom företag med

miljöinnovationer. Det är en förutsättning som inte finns i samma utsträckning hos företag som inte är miljöinnovativa.

Ovan diskussion om att miljöinnovationer som medför ökad miljöprestanda leder till finansiell lönsamhet kan relateras till den resursbaserade teorin. Enligt Kamasak (2015) innebär den resursbaserade teorin att företag finner ett samspel mellan strategier och tillgångar som leder till att konkurrensfördelar skapas. Att investera i miljöinnovationer och implementera dessa i produktionsprocessen kan anses vara ett resultat av väl utformade strategier i samspel med

66 företagets tillgångar (Kamasak, 2015) vilket kan förklara denna studies positiva resultat. De

miljöinnovativa företagen kan använda sina resurser i form av strategier och tillgångar för att nå finansiell framgång (Grant, 1991). En av de största kostnaderna för att investera i

miljöinnovationer är utgifter för miljömässig forskning och utveckling (Buhl et al., 2016). Studiens resultat visar ett negativt signifikant samband mellan utgifter för miljömässig forskning och utveckling och ROA (tabell 5) vilket innebär att ökade utgifter inom miljömässig forskning och utveckling leder till minskad avkastning på totalt kapital. Det kan förklaras av att

investeringar i miljöinnovationer till en början innebär högre kostnader för företagen (Zhu et al., 2012). Trots detta visar denna studies resultat utifrån samtliga branscher att ökad miljöprestanda leder till ökad finansiell lönsamhet.

Studiens positiva resultat kan även förklaras av att företag med miljöinnovationer kan utveckla miljöprestanda som leder till ökad kvalitet och gröna produkter (Li et al., 2019). Intressenter efterfrågar idag gröna produkter i allt högre grad vilket ökar efterfrågan på dessa produkter (Ramesh et al., 2019). Den ökade efterfrågan stärker dessa företags varumärke vilket ökar de immateriella tillgångarna menar Weng et al. (2015). Grunden till att dessa företag kan utveckla dessa fördelar kan förklaras av påtryckningar från både interna och externa intressenter som känner oro för klimatet och som engagerar sig i miljöfrågor (Chang et al., 2017; Weng et al., 2015). Ökad kundtillfredsställelse lockar i sin tur fler kunder tack vare företagets gröna produkter och är något som allt fler av dessa intressenter förespråkar (Ramesh et al., 2019). Det ökar i sin tur företagens lönsamhet. Att företag förmedlar en grön bild utåt av deras verksamhet genom att investera i miljöinnovationer visar på miljölegitimitet menar Li et al. (2019). Enligt Kilic och Kuzey (2019) vill företag visa legitimitet för att bibehålla det sociala kontraktet med omvärlden och ett sätt att skapa miljölegitimitet är genom att investera i ny teknik och miljömässiga

innovationer (Boiral et al., 2012). Detta resonemang stärks även av Li et al. (2019) som menar att dagens företag behöver investera i miljöinnovationer för att visa sig miljölegitima och för att generera intäkter. Vidare förklarar Li et al. att företag med ökad miljöprestanda även ökar dess ekonomiska resultat i takt med att kvaliteten på dess produkter och tjänster ökar.

En alternativ orsak till denna studies positiva resultat, är att högre miljöprestanda leder till minskad miljöpåverkan och ökad konkurrenskraft (Boiral et al., 2012). Denna win-win situation med både minskad miljöpåverkan och ökad konkurrenskraft kan leda till högre finansiell

lönsamhet. Det kan förklaras med intressentteorin som utgångspunkt. Företag upplever idag påtryckningar från både traditionella intressenter som kunder och leverantörer och icke-traditionella intressenter i form av organisationer som driver miljöfrågor att arbeta hållbart

67 (Chang et al., 2017). Dessa påtryckningar kan ses som ett resultat av intressenternas oro för de globala klimatförändringarna som pågår. Genom att investera i miljöinnovationer och utveckla den miljöpraxis som intressenterna kräver kan företag bibehålla konkurrenskraft förklarar Chang et al. (2017). Att företag som investerar i miljöinnovationer å andra sidan skulle försättas i en win-lose situation som innebär lägre miljöpåverkan men alltför stora kostnader (Borial et al., 2012) är ett resonemang som inte kan sammanlänkas till denna studies positiva resultat.

Något som är värt att uppmärksamma utifrån studiens resultat är att de miljöinnovativa företagens risk som mäts genom skuldsättningsgraden har negativ effekt på ROA. För att dessa företag ska öka dess miljöprestanda kan de behöva göra större investeringar i miljöinnovationer. De företag som behöver höja belåningsgraden för att genomföra dessa investeringar kan påverkas negativt då effekten mellan skuldsättningsgraden och ROA är negativ. Blir belåningen för kostsam för företagen kan det medföra att inte samtliga företag kan investera i miljöinnovationer. Detta resonemang är dock inte tydligt i denna studies resultat som visar ett positivt samband mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet. Det positiva sambandet gynnar istället de resonemang som förs av Aldieri et al. (2019) om att miljöinnovationer kan upprätthålla de allra mest effektiva processerna för att minska miljöpåverkan samtidigt som den finansiella lönsamheten ökar (Chang et al., 2017). Då kostnaderna för att investera i miljöprestanda inte överstiger dess intäkter inom miljöinnovativa företag i denna studie motsätter det de resonemang som förs av Bénabou och Tirole (2010) och Boiral et al. (2012) om att kostnaden för att investera i en högre grad av miljöprestanda inte alltid leder till ökad lönsamhet. Eftersom denna studie visar att ökad miljöprestanda leder till ökad finansiell lönsamhet utifrån samtliga branscher innebär det att gröna investeringar är lönsamt för miljöinnovativa företag.

5.2 Sambandet mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet för respektive bransch

Syftet med denna studie är att analysera sambandet mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet inom miljöinnovativa företag samt hur detta skiljer sig åt mellan branscher. I denna studie analyseras skillnader mellan olika branscher på en djupare nivå än vad som framkommer utifrån tidigare forskning, genom att analysera sambandet mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet inom miljöinnovativa företag inom olika branscher. Att studera detta samband bland miljöinnovativa företag anser Weng et al. (2015) vara en fördelaktig utvidgning inom

forskningsområdet. Feng et al. (2017) menar att sambandet mellan miljöprestanda och finansiella resultat skiljer sig åt mellan branscher där olika branscher är olika miljökänsliga. De branscher som denna studie undersöker är teleoperatörer, sällanköpsvaror- och tjänster, dagligvaror, energi,

68 finans, hälsovård, industrivaror- och tjänster, informationsteknik, material, fastighet och

kraftförsörjning. Sambandet mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet inom

miljöinnovativa företag för respektive bransch, undersöks genom multipla regressionsanalyser utifrån lönsamhetsmåtten ROE och ROA. Detta sker genom två multipla regressionsanalyser per varje bransch, totalt 22 stycken. De multipla regressionsanalyserna baseras på följande hypoteser:

H2a: Sambandet mellan ökad miljöprestanda och ROE skiljer sig åt mellan branscher.

H2b: Sambandet mellan ökad miljöprestanda och ROA skiljer sig åt mellan branscher. De branscher som ger signifikanta resultat utifrån de signifikansnivåer som är acceptabla för denna studie innefattar hälsovård, energi, material och informationsteknik vilket är anledningen till att denna resultatdiskussion kommer att fokusera på dessa branscher. Eftersom det kan finnas landspecifika faktorer som påtryckningar, regleringar och kulturella skillnader som påverkar resultatet (Horbach, 2015) iakttas försiktighet när jämförelser görs mellan studiens resultat och tidigare studier utifrån olika branscher. Branschen hälsovård är den bransch som visar ett signifikant positivt samband mellan ROE och miljöprestanda. Eftersom enbart branschen hälsovård visar ett signifikant resultat mellan miljöprestanda och ROE (tabell 9) går det inte att göra några jämförelser mellan olika branscher. Det medför att denna studie misslyckas med att förkasta eller acceptera hypotes H2a på en signifikant nivå.

Studien visar att sambandet mellan miljöprestanda och ROA skiljer sig åt mellan olika branscher när miljöinnovativa företag studeras. Branscherna energi, material och informationsteknik visar skilda resultat på signifikanta nivåer utifrån lönsamhetsmåttet ROA där energi och material visar negativa samband. Branschen informationsteknik uppvisar däremot ett positivt samband. Detta innebär att studiens hypotes H2b kan accepteras då det råder skillnad mellan olika branscher vad gäller sambandet mellan ökad miljöprestanda och ROA bland studiens miljöinnovativa företag. De olika branscherna har kommit olika långt i utvecklingen av miljöprestanda vilket kan kopplas samman med det resonemang som förs av Semenova och Hassel (2015) om att olika branscher arbetar med miljöprestanda på olika sätt. Detta resonemang kan utifrån studiens resultat även appliceras på miljöinnovativa företag vilket kan förklara varför denna studie visar både positiva och negativa samband mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet. Feng et al. (2017) delar in branscher utifrån dess miljökänslighet där miljökänsliga branscher upplever ett högre miljötryck och erhåller högre effekt på lönsamhet i samband med miljömässiga investeringar. Branschen energi tillhör vad Feng et al. klassificerar som en av de mest miljökänsliga branscherna vilket

69 innebär att denna bransch bör uppvisa en positiv lönsamhetseffekt i samband med ökad

miljöprestanda. Studiens resultat visar däremot en negativ korrelation för branschen energi vilket inte stämmer överens med de resonemang som Feng et al. (2017) lyfter. Istället kan Ruggiero och Lehkonens (2017) negativa resultat mellan miljöprestanda och lönsamhet för branschen energi anses vara i linje med vad denna studies resultat visar. Ruggerio och Lehkonens studie baseras på ett urval med stort antal länder vilket även den här studien gör. Resultatet från Ruggiero och Lehkonens (2017) studie beror på de branschspecifika egenskaper som branschen energi har. Många konsumenter väljer förnyelsebar energi oberoende av hur företagen agerar miljömässigt. Studien utförd av Fan et al. (2017) visar istället att det finns ett positivt samband mellan

miljöprestanda och lönsamhet inom branschen energi. Den ökade lönsamheten beror snarare på den ökade tillväxttakten än ökad miljöprestanda. Tillväxttakt inkluderas som kontrollvariabel även i denna studie som inte visar en signifikant inverkan för branschen energi. Det gör att det resonemang som Fan et al. (2017) redogör för inte är applicerbart. Pätari et al. (2014)

argumenterar för att hållbarhetsfrågor har en avgörande betydelse för energibranschen i syfte att skapa en effektiv produktionsprocess som underlättar de branschspecifika svårigheterna som finns, snarare än strävan efter ökad lönsamhet. Det skulle även kunna förklara denna studies resultat för branschen energi. De svårigheter som branschen energi kan möta är brist på personalresurser och otillräckligt samarbete med intressenter vilket medför att företag inom denna bransch kan uppleva svårigheter att implementera miljömässig hållbarhet. Företag med miljöinnovationer har möjlighet att implementera dessa i produktionsprocessen vilket ger dessa företag förutsättningar som företag som inte är miljöinnovativa i samma grad har. Dessa

förutsättningar blir till fördelar för vissa branscher där innovationer ger möjlighet att minska avfallsmängden och skapa en mer cirkulär produktionsprocess (Geissdoerfer et al., 2017). Dessa resonemang kan förklara studiens positiva resultat för branscherna hälsovård och

informationsteknik.

När dessa produktionsprocesser utvecklas kan det utifrån den resursbaserade teorin som beskrivs av Kamasak (2015) innebära att ett samspel mellan strategier och resurser skapas vilket på sikt kan leda till ökade konkurrensfördelar och finansiell lönsamhet (Weng et al., 2015). De

miljöinnovativa företagen kan använda sina resurser i form av strategier och tillgångar för att nå finansiell framgång (Grant, 1991) vilket är i linje med studiens resultat för branscherna hälsovård och informationsteknologi. Dessa branscher kan även anses ha kommit längre i

implementeringen av miljöprestanda och medför att intäkterna därmed överstiger kostnaderna. Enligt detta resonemang överskrider kostnaderna för implementering av miljöprestanda

70 detta samband. Utifrån den resursbaserade teorin och utifrån Kamasaks (2015) resonemang kan det innebära att dessa branscher inte har funnit ett samspel mellan strategier och tillgångar vid implementering av miljöinnovationer. Detta antagande stämmer även överens med Martinez-Conesa et al. (2017) antagande om att investeringar i miljöprestanda är kostsamma på kort sikt. Branscherna energi och material som visar ett negativt samband mellan miljöprestanda och ROA följer Bénabou och Tiroles (2010) och Boiral et al. (2012) resonemang om att kostnaderna för att investera i miljöinnovationer överstiger intäkterna. En av de största kostnadsposterna för

miljöinnovativa företag är utgifter inom miljömässig forskning och utveckling (Buhl et al., 2016). Branschen energi är även den bransch med högst grad av miljöprestanda vilket ytterligare stärker kopplingen till Bénabou och Tiroles (2010) argumentering om stora kostnader lagts på miljöprestanda vilket innebär lägre lönsamhet. Feng et al. (2017) finner ett positivt samband mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet inom branschen informationsteknik vilket går i linje med denna studies resultat. Sambandet visar att studiens miljöinnovativa företag utvecklar miljöprestanda och strävar efter att minska sin miljöpåverkan (Feng et al., 2017).

Denna studie har funnit att sambandet mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet inom miljöinnovativa företag varierar beroende på vilken bransch som studeras. Anledningen till att sambandet mellan ökad miljöprestanda och lönsamhet varierar mellan olika branscher kan förklaras utifrån legitimitetsteorin som innebär att företag vill visa sig legitima menar Kilic och Kuzey (2019). Att upprätta en hög grad av legitimitet kan vara av särskild vikt för vissa

företagsformer som behöver förmedla en grön bild för att locka intressenter (Ramesh et al., 2019). Ramesh et al. förklarar vidare att detta beror på att intressenter är engagerade i processen för framtagning av produkter vilket enligt Feng et al. (2017) skulle kunna innebära att det är av särskild vikt för miljökänsliga företag att förmedla denna gröna bild. Detta stämmer överens med studiens resultat för de miljökänsliga branscherna energi och material som visar ett negativt samband mellan miljöprestanda och lönsamhet.

Varför företag väljer att investera i miljöprestanda, trots att lönsamheten inte ökar, kan förklaras av intressentteorin där Borglund (2017) menar att företag lägger allt större vikt vid dess

samhällsansvar snarare än att sträva efter vinstmaximering. Påtryckningar från företagens intressenter om att agera hållbart ökar alltmer och har en utgångspunkt i intressenternas oro för klimatkrisen (Kilic och Kuzey, 2019; Weng et al., 2015). Dagens företag står inför ett ökat miljötryck där särskilt tillverkande företag använder miljöprestanda som strategi för att skapa