• No results found

SAMHäLLSByggAR

In document ÅRS- REDOVISNING 2010 (Page 30-36)

PERSPEkTIv

PROJEkTuTvEckLIngEnS MILJÖPåvERkAn

Förvärv Planering Byggarbetsplats Färdig byggnad Rivning

Tid i processen månader halvår–år 1–2 år >100 år månader

JMs inflytande stort stort stort avtagande litet

Möjlighet att förebygga miljöpåverkan stor stor liten liten liten

Påverkan på miljön liten liten måttlig stor måttlig

J M Å R S R E D o V I S n I n g 2 0 1 0

28 HÅllBART SAMHällSByggAnDE

BäTTRE FÖnSTER OcH väggAR

BäTTRE väggAR

Väggarna har en ny och effektivare typ av isolering och ett extra isolerskikt på 5 centimeter. Vi bygger också väg­

garna tätare och mer vindskyddande, utan att för den skull riskera att stänga inne fukt. Väl dimensionerade ventilationssystem håller luften frisk och tillvaratar värmen genom värme­

återvinning.

EnERgIEFFEkTIvARE FÖnSTER

Mellanrummet mellan glasen i fönstret är fyllt med ädelgasen argon, vilket gör fönstren än mer energieffektiva.

att skaffa oss mer kunskap och i förlängningen utveckla vårt låg­

energi huskoncept. Ett sådant utvecklingsprojekt är till exempel Presse Park i Kungsbacka söder om göteborg där JM har uppfört två tvåplanshus med extra bra isolering. Uppvärmningen sker med förvärmd tilluft och husen saknar radiatorer. Utvärdering av byggmetoder, kostnader och energianvändningen för dessa hus jämfört med två referenshus i området ger oss värdefulla erfa­

renheter i vår strävan att vara ledande på att bygga lågenergihus.

liknande hus har uppförts i Valla i linköping.

2006 presenterade JM sin satsning på 16 energisnåla radhus i Järingegränd i Tensta, norr om Stockholm. Ambitionen då var att sänka energianvändningen med 30 procent jämfört med tra­

ditionellt nyproducerade hus. Förra året redovisades resultatet från den utvärdering som gjordes av lunds Tekniska Högskola innebärande att målet uppfyllts med råge: energianvändningen har halverats och i vissa fall gått ner mot en tredjedel. Under det gångna året har effekten av installerade solfångare på två av husen studerats. Resultaten visar att solfångarna ger ett minskat behov av köpt energi för varmvattenproduktion medan behovet av köpt energi för uppvärmning inte påverkas. Resultatet följer av att solfångarna fungerar som bäst under sommarhalvåret då det inte finns något behov av att värma upp bostäderna. nyttan av solfångare varierar kraftigt mellan bostäder, beroende på olika hushålls skilda varmvattenkonsumtion. I genomsnitt minskar dock behovet av köpt energi med 8–10 kWh/kvadratmeter och år eller med drygt 1 000 kWh/år för ett radhus i Järinge.

Beslut har fattats att samtliga nya kommersiella fastigheter uppförda av JM ska uppfylla energistandarden greenBuilding, vilket innebär att energianvändningen underskrider gällande byggnorm med minst 25 procent.

EnERgIAnvändnIng undER PROdukTIOnSFASEn

JM arbetar även aktivt för att minska energianvändningen under produktionsfasen. I Sverige köps endast miljöel (för närvarande miljödeklarerad vattenkraftsel). Vidare arbetar JM med energi­

effektiviseringsåtgärder under produktionen, bland annat har alla etableringar energieffektiva bodar samt lågenergibelysning (med

ljus­ och närvarostyrning). genom att nyttja tidig driftsättning av fjärrvärme för uppvärmning av husstommen under produktions­

skedet minskar energianvändningen ytterligare.

MATERIALvAL OcH kOnSTRukTIOnER

Den ökande användningen av kemikalier i samhället är ett allt större problem. I JMs bostäder används sunda och beprövade naturmaterial som kakel, klinker och trä. Redan under mitten av 90­talet utvecklade JM i Sverige ett eget system för miljö värdering för att på så sätt styra användningen av byggmaterial mot mins­

kad kemikalieanvändning och miljöbelastning. Varugrupper som värderas är exempelvis färger, limmer, fogmassor samt golv­

och takmaterial och resultatet samlas i JMs miljövarudatabas.

Kontrollen av byggvaror säkerställer att varorna inte innebär några miljö­ eller hälsorisker för vare sig kunder eller med­

arbetare. Miljöbedömningen har anpassats till de kriterier som utvecklats inom ramen för BASTA – byggsektorns gemensamma

• Extra välisolerade väggar

• Energieffektivare fönster

• Återvinning av värmen i frånluften

• Individuell mätning av varmvatten.

ExEMPEL På åTgäRdER I JMs LågEnERgIHuS Björkbacken, Vallentuna

J M Å R S R E D o V I S n I n g 2 0 1 0

29 HÅllBART SAMHällSByggAnDE

system för att avveckla farliga ämnen. BASTA går längre än EU:s kemikalielagstiftning REACH när det gäller att fasa ut farliga ämnen. JM har initierat uppbyggnaden av BASTA och är aktiv medlem i dess utvecklingsråd.

Samtliga projekterings­ och installationsarbeten i JMs bostä­

der uppfyller kraven enligt branschreglerna ”Säker vatteninstalla­

tion”, vilket JM var först med bland de stora byggföretagen. Dessa regler tillämpas även på installerade värmesystem. JM arbetar med fuktskyddsbeskrivningar i projektering och produktion för att förebygga fukt­ och vattenskador. Vi använder fukttåliga och mögelresistenta gipsskivor i våtrum och vid putsade ytterväggar.

På badrumsväggar ställs dessutom höga fuktskyddskrav i enlighet med gällande byggregler.

ByggAv FALL

JM i Sverige har genom planering, utbildning och samarbete med avfallsentreprenörer under många år strävat mot att minska mängderna osorterat och deponerat avfall från byggarbetsplat­

serna. Detta har även återspeglats i JMs verksamhetsprogram som har siktat på en halvering av mängden deponiavfall samt en mer än halverad andel osorterat avfall.

För att ge arbetsplatser med framgångsrik källsortering upp­

skattning, samt för att motivera och uppmuntra arbetsplatser att

”tävla” med varandra för att bli bättre, har JM ett system med en så kallad avfallspremie. Under året har premien delats ut till

de arbetsplatser i Sverige som lyckats bäst med att källsortera byggavfall för återvinning. Kretsloppsrådets riktlinjer för avfalls­

hantering vid byggande och rivning, som JM varit med och arbetat fram, är inarbetade i JMs rutiner för projekt i Sverige.

TRAnSPORTER OcH ARBETSMASkInER

Varutransporter, persontransporter och maskinarbete står för betydande utsläpp av miljö­ och hälsopåverkande ämnen. Mer­

parten av varutransporterna och maskinarbetet upphandlas av JMs leverantörer. Arbetet med att utveckla logistikprocesserna i förhållande till leverantörerna fortgår och projekt pågår för att öka möjligheterna för JM att själva ta kontroll över leveranserna till och från våra byggarbetsplatser. I detta sammanhang är JM bland annat med i ett branschgemensamt projekt för att ta fram verktyg för att kunna ställa relevanta krav vid upphandling av transporter. Samlastning av material, utfyllnadsgrad i lastbilarna och rätt typ av leveransfordon till arbetsplatserna är exempel på miljöförbättrande åtgärder som testas och utvärderas. I de avtal JM tecknar med transportörer har vi under året successivt infört strängare krav i enlighet med det så kallade QIII­systemet, ett verktyg framtaget av Trafikverket som syftar till att bli en bättre transportupphandlare avseende arbetsmiljö, trafiksäkerhet och yttre miljö.

Idag ställer JM i Sverige bland annat krav rörande leverantörer­

nas val av bränsle – till exempel ska enbart alkylatbensin användas

ALLERgIHänSyn

Forskning har visat att det kan finnas ett sam­

band mellan allergiska besvär hos barn och PVC­plast. JMs bostäder har PVC­fria väggar och golv. Till de planteringar som omger JMs hus används växter och träd som är giftfria och lämpliga för allergiker, till exempel äppelträd och rosor. Kök och bad ska vara lättstädade.

I köket undviks ”dammhyllor” genom tak­

ansluten skåpinredning. I badrummet är bad­

karet utformat så att golv och golvbrunn är enkla att hålla rena.

En gOd LJudMILJÖ

Störande ljud och buller uppfattas av många som det största problemet i boendemiljön.

Våra bostäder är tystare än vad de svenska byggreglerna kräver. Extra tjocka väggar och bjälklag ger en mycket god isolering mellan lägenheterna. Vi har också krav på att ytter­

dörrarna ska ha god ljudklass och undviker därför brevinkast i dörrarna genom att placera postboxar i trapphusens entréer och tidnings­

hållare vid lägenhetsdörrarna.

En gOd ELMILJÖ

Vi minimerar exponeringen för elektriska och magnetiska fält. Dels dras alltid ett femledar­

system, vilket begränsar de magnetiska fälten i hela fastigheten, dels undviks placering av elcentraler i anslutning till sovrum.

J M Å R S R E D o V I S n I n g 2 0 1 0

30 HÅllBART SAMHällSByggAnDE

till mindre bensindrivna maskiner. I Sverige är alla JMs tjänstebilar miljöbilar som drivs av etanol (E85), biogas eller elhybridteknik.

Tjänsteresor på JM ska genomföras så att påverkan på miljön minimeras med avseende på koldioxidutsläpp. Exempelvis prio­

riteras tågresor framför flygresor och nyttjandet av kollektiva färdmedel uppmuntras för lokalresor. genom att använda video­

konferensutrustning på JMs huvudkontor och samtliga region­

och avdelningskontor har många resor kunnat undvikas och vi har därigenom reducerat koldioxidutsläppen från tjänsteresor.

JM har också beslutat att klimatkompensera sina flygresor genom att via en leverantör investera i koldioxidminskningsprojekt som ingår i Fn:s Clean Development Mechanism, CDM, ett system där projektens klimatnytta granskas och verifieras av Fn. De pro­

jekt JM investerar i är dessutom godkända av miljörörelsen (bland annat WWF samt greenpeace) och benämns gold Standard.

FÖROREnAd MARk

JM förvärvar ofta äldre industrimark som omvandlas till fina bostadsområden efter att marken har sanerats. JM gör därmed en stor miljö­ och hälsonytta genom att ta bort en mängd tung­

metaller och oljeföroreningar från marken före byggnation.

Marksanering kräver mycket planering, många undersökningar och god kommunikation med miljömyndigheter, entreprenö­

rer, kontrollerande konsulter, personal på laboratorium och deponier. genom att sortera ut massor för återanvändning på plats kan lastbilstransporterna minimeras. Exempelvis har man på Dalénum på lidingö utanför Stockholm hittills kunnat åter­

använda cirka 6 000 kubikmeter jord inom området tack vare bra planering, samarbete och provtagning.

normalt måste 15–20 byggprojekt per år genomgå mark­

sanering. Som hjälp för att kunna hantera förorenad mark på ett riktigt sätt finns två marksaneringssamordnare anställda, i Stockholm respektive Malmö. Rutiner finns även tydligt beskri­

vet i JMs verksamhetssystem.

JM PROdukTIOn

Affärssegmentet JM Produktion omfattar dotterbolaget JM Entreprenad AB som bedriver byggproduktion inom områdena hus, anläggning samt fasader åt externa samt interna beställare inom Storstockholmsområdet. JM Entreprenad AB blev under året ISo­certifierade enligt ISo 9001 och ISo 14001, vilket bekräftar att bolaget har ett effektivt kvalitet­ och miljölednings­

system. Miljöarbetet bedrivs inom områdena minskad energi­

användning, källsortering, marksanering samt aktiv styrning mot det bästa miljömässiga transportalternativet.

Bolagets affärsmodell innebär en strävan att kunna påverka beställarna genom att föreslå de bästa miljövänliga alternativen kring val av produkter, transporter eller metoder. genom avtal ställs miljökrav på leverantörer/samarbetspartners som anlitas.

JM Entreprenad AB har i samarbete med en extern beställare under året färdigställt kvarteret Modemet i Kista. Utöver JMs modell för miljöanpassad produktion, genomfördes ett projekt för att maximera andelen byggavfall som kan återbrukas eller återvinnas. genom att sortera allt spill, emballage och restpro­

dukter direkt i anslutning till varje hantverkare, uppnåddes en återvinnings­ och återbruksgrad om 98 procent. Systemet är väl

anpassat till både nyproduktion och ombyggnad och kommer fortsättningsvis att genomföras i våra projekt då det är möjligt.

JM Entreprenad AB har i konkurrens och efter en noggrann utvärdering av organisationens kompetens erhållit ett samver­

kansprojekt, åt ett allmännyttigt bostadsföretag i Stockholm, att utveckla ett flerbostadshus med extremt låg energianvändning.

Projektmålet är att huset skall bli ett så kallat plushus, vilket inne­

bär att huset på årsbasis genererar mer energi än det använder.

Under hösten har projektering och planering genomförts och byggstart planeras till första kvartalet 2011.

SMARTA LOgISTIkLÖSnIngAR

Smarta logistiklösningar är ett projekt med fokus på att hante­

ring av massor till och från våra byggprojekt på ett miljöeffektivt sätt. Idag finns två anläggningar i drift i Stockholmsområdet och arbete pågår med att ta ytterligare anläggningar i drift kommande år. Målet är att driftsätta minst fyra anläggningar i Stockholms­

området, en i varje väderstreck. Inom detta arbete har också utvecklats en digital förmedlingstjänst av rena schaktmassor mellan projekt inom företaget. En karta med sökfunktion finns på intranätet, där bland annat externa krossanläggningar och tippar för rena massor presenteras. Planeringen för anläggnings­

projekten underlättas och transporter av schaktmassor och krossmaterial kan minska, vilket gynnar miljön och ekonomin i projekten.

HuR vI ARBETAR

Eftersom JM är en ledande projektutvecklare och samhällsbyg­

gare är det också naturligt att företaget tar ett ansvar för att vara ledande inom miljöområdet. Sedan JM som första byggbolag i Europa 1994 antog en miljöpolicy har företaget fortsatt att driva miljöutvecklingen inom branschen. JM bedriver kontinuerligt olika utvecklingsprojekt i full skala. Efter utvärdering inarbetas sedan vissa lösningar i all JMs produktion. För JM har det alltid varit vik­

tigt att kombinera ett seriöst miljöarbete som positivt påverkar samhället med en naturlig förståelse för att de åtgärder som JM vidtar måste vara bra för företagets affärsmodell både på kort och lång sikt. Miljöansvaret ligger i linjeorganisationen med stöd från central stab. Ett framgångsrikt miljöarbete bör framförallt gynna företagets kunder, medarbetare samt våra barns framtid.

ORgAnISATIOn

JMs kvalitets­ och miljöråd, där VD, företagets affärsenhets­ och regionchefer ingår, har det övergripande ansvaret för den gemen­

samma styrningen av projektutvecklingsverksamheten i Sverige, där även miljöfrågorna ingår. Koncernens kvalitets­ och miljö­

avdelning svarar, tillsammans med regionala kvalitets­ och miljö­

samordnare för samordning, utveckling och stöd i miljöarbetet.

Bland annat genomförs byggarbetsplatsbesök för att förankra och utveckla miljöarbetet i produktionen. Miljöfrågorna genom­

syrar det dagliga arbetet och förutsätter ett brett engagemang i hela företaget hos såväl hantverkare som tjänstemän.

STyRnIng OcH uPPFÖLJnIng

De verksamhetssystem som tagits fram inom projektutvecklings­

verksamheten JM i Sverige uppfyller i allt väsentligt de krav som

J M Å R S R E D o V I S n I n g 2 0 1 0

31 HÅllBART SAMHällSByggAnDE

ställs i ISo­standarderna för kvalitets­ och miljöledning. Ambi­

tionen har i första hand varit att utveckla system anpassade efter verksamhetens egna processer och behov, men det ger också en god beredskap för en eventuell framtida certifiering. Kvalitets­

och miljöarbetet utvecklas ständigt med hjälp av verksamhets­

program med mätbara och detaljerade mål.

Mål och krav följs upp genom avvikelse­ och nyckeltalsrap­

portering samt internrevisioner.

Miljöutbildning för anställda i Sverige har genomförts under året med syfte att ytterligare öka kunskap och engagemang när det gäller att arbeta strukturerat med företagets gemensamma arbetsrutiner.

SAMARBETSPARTnERS

En stor del av JMs miljöpåverkan sker via företagets externa sam­

arbetspartners som underentreprenörer och materialleveran­

törer. Samtliga svenska ramavtalspartners är miljöbedömda för att tillse att dessa endast använder eller levererar miljögodkända produkter, att de har tillförlitliga rutiner för bland annat avfalls­

hantering och dokumentation samt att de även har ett internt miljöarbete inom sitt eget företag. Under året har antalet ram­

avtal ökat med 41 procent, från 227 till 320.

BRAnScHFRågOR

Miljöfrågor är ibland branschövergripande och miljöarbetet för­

utsätter därför en bred samverkan över företagsgränserna för att bli framgångsrikt.

För att stärka sitt klimatarbete har JM under flera år varit med­

lemmar av klimatnätverket BLIcc – Business leaders Initiative on Climate Change. Detta innebär bland annat att JM beräknar och redovisar sina klimatpåverkande utsläpp enligt internationell standard (gHg­protokollet) och strävar mot att driva sin verk­

samhet med minimal klimatpåverkan.

nätverket upplöstes under hösten och JM har varit en initia­

tivtagare till att starta ett nytt klimatnätverk, Hagainitiativet, vars syfte förutom att uppmana företag att beräkna sin klimat­

påverkan också visa att det går att förena lönsamhet med att aktivt ta klimatansvar.

JM blev under året medlem i Sweden green Building council som är en ideell förening som ägs av medlemmarna, öppen för alla företag och organisationer inom den svenska bygg­ och fast­

ighetssektorn som vill utveckla och påverka miljö­ och hållbar­

hetsarbetet i branschen. Föreningen vill kunna möta allmänhetens behov av tydlig och kvalitetssäkrad information kring byggnaders miljöprestanda samt bidra till ökad konkurrenskraft för svensk teknik och svenskt kunnande.

JM har stött ett branchgemensamt forskningsprojekt som arbetat med att utveckla ett system för klassificering av byggna­

der. Syftet med klassningssystemet är att underlätta miljökom­

munikationen med kunderna samt kanske även införa förmånliga villkor för byggnader med hög grad av miljöanpassning. Det finns i branschen idag ett ökat intresse för olika typer av miljöklassifi­

ceringssystem för byggande och JM följer noggrant utvecklingen av dessa.

JM är medlemsföretag i Sustainable Innovation AB. Sustain­

able Innovation är ett nationellt centrum för energieffektivise­

ring i vardagslivet. Huvudsyftet är att bidra till utvecklingen av svenskt näringsliv på området genom kommersialisering av ny teknik. organisationen har stöd från Energimyndigheten för att kraftsamla svenskt kunnande inom miljöteknikutveckling och energieffektivisering. JM är med och driver tre utvecklingsprojekt i samarbete med Sustainable Innovation. Ett av dem innebär att en ny typ av markvärmeväxlare skall utvärderas. I JMs småhus­

projekt i Hålludden, Värmdö Kommun utanför Stockholm, har två hus försetts med denna typ. Utvärdering sker under ledning av KTH och beräknas vara klar våren 2011.

Under 2011 har JM beslutat att underteckna och tillämpa prin­

ciperna för ett hållbart företagande i enlighet med Fn:s global compact.

JM deltar på SBUF:s mandat i programstyrelsen för tredje etappen av SolEl­programmet under perioden 2008–2011.

Programmet syftar bland annat till att öka användningen av solceller samt att teknik ska bli en naturlig del i det moderna energi systemet. Under hösten var JM värd för ett välbesökt Solel­

seminarium, där det senaste på svenska och internationella sol­

cellsmarknaden samt inom byggnadsintegration presenterades.

LångSIkTgT MILJÖARBETE

Energi huset Allergi huset Miljö policy

Miljö huset Miljö anpassad bostad

Tysta huset Torra huset

Återvunna

genom åren har vi i olika utvecklingsprojekt kunnat pröva och utvärdera nya miljölösningar som sedan har omformats till generella krav i JMs produktion.

J M Å R S R E D o V I S n I n g 2 0 1 0

32 HÅllBART SAMHällSByggAnDE

FAkTA OcH nyckELTAL MILJÖ JM SvERIgE nyckeltal är parametrar som JM använder för att styra verksamheten mot uppsatta miljömål.

2010 2009 2008

genomförda interna kvalitets­ och miljörevisioner 140 126 106

Koldioxidutsläpp JM (ton) 1) 11 800 11 400 15 800

Koldioxidutsläpp JM (ton/mkr) 1) 1,45 1,43 1,46

nyproducerade bostäders beräknade koldioxidutsläpp från energianvändning (kg Co2 /m2 BRA) 6 6 7

Andel byggavfall som går till deponi (%) 2) 16 16 15

Produkter i miljövarudatabas 3 271 2 952 2 731

Antal ramavtal med utökad miljöprövning 320 227 205

Projekt med nyckeltal (%) 2) 85 96 100

Projekt med nyckeltal (st.) 2) 22 44 59

Måluppfyllelse JM Bostad Stockholm och JM Bostad Riks 2010 2009 2008

nyproducerade bostäders beräknade energibehov, inklusive hushållsel, (kWh/m2 BRA) 85 92 100

Byggavfall till deponi (kg/m2 BTA) 4,4 4,1 3,6

Andel osorterat byggavfall (%) 23 33 30

Total mängd byggavfall (kg/m2 BTA) 28 25 24

1) Avser hela Sverige.

2) Avser JM Bostad Stockholm och JM Bostad Riks.

BRA = Bruksarea, BTA = Bruttoarea.

kOncERnEnS kvALITETS ­ OcH MILJÖPOLIcy

JM ska i all verksamhet främja ett långsiktigt kvalitets­ och miljö­

arbete. Vi ska utgå från kundens behov samt verka för en hållbar samhällsutveckling.

Vi gör detta genom att:

• Bevara och tillföra skönhets­ och miljövärden i stads­ och land­

skapsbilden

• Uppföra byggnader med en god miljö för boende och arbete

• Arbeta på ett strukturerat och systematiskt sätt som leder till stän­

diga miljö­ och kvalitetsförbättringar

• Förebygga uppkomst och spridning av föroreningar samt främja resurshushållning och slutna kretslopp

• Aktivt delta i kunskapsutvecklingen samt öka medarbetarnas kun­

skap inom kvalitets­ och miljöområdet

• Driva vårt miljöarbete utöver gällande lagstiftning.

ÖvERgRIPAndE kvALITETS­ OcH MILJÖMåL

• Vi ska arbeta med kvalitet, miljö och etik så att varje kund och projekt blir en god referens

• Våra projekt ska utformas, genomföras och förvaltas på ett sådant sätt att energianvändningen och dess miljöpåverkan minskar

• Vi ska minska avfallets mängd och farlighet

• Vi ska använda material och metoder som ger minskad miljöbelast­

ning samt medför en god inomhus­ och arbetsmiljö.

LÖnSAMT MILJÖARBETE

För JM är miljöarbetet en fråga om affärsmässighet och lönsam­

het på såväl kort som lång sikt. Det handlar både om att ta sig an akuta miljöproblem och att ta ett ansvar för morgondagens miljöfrågor. Bara så kan JM fortsätta skapa långsiktig tillväxt för aktieägarna.

Åtgärder som sker ur detta perspektiv ger även ett mervärde för JMs kunder. Exempelvis bidrar energieffektiva hus, vatten­

snåla installationer och goda källsorteringsutrymmen till lägre driftskostnader för hushållet och miljövinster för samhället.

Ratinginstitut och fondbolag följer aktivt JMs utveckling inom

Ratinginstitut och fondbolag följer aktivt JMs utveckling inom

In document ÅRS- REDOVISNING 2010 (Page 30-36)

Related documents