• No results found

7. Analys av lagens syfte, tillämpning och konsekvenser

7.3 Konsekvensanalys vid införandet av lag om klimatdeklaration för byggnader

7.3.2 Samhällsekonomisk konsekvensanalys

På en samhällsekonomisk nivå kommer införandet av lagen om klimatdeklaration för byggnader medföra både kort- och långsiktiga konsekvenser, både i form av finansiella nyttor och kostnader. Det föreligger dock stora osäkerheter i beräkningsmodellens ingångsvärden vilket gör det svårt att göra korrekta lönsamhetsbedömningar, framförallt på längre sikt, vilket särskilt framhäver de samhällsekonomiska kostnader som kan identifieras kortsiktigt i relation till nyttoeffekter längre fram.

I lagens förarbeten konstateras att lagkravet anses utgöra ett informationsstyrmedel, och att kostnaden för införandet riskerar att överstiga nyttan med styrmedlet. Detta påstående grundar sig i en svårbedömd uppskattning av lagens effektivitet, där en avsaknad av gränsvärden och krav riskerar att

beteendeförändringar på marknaden inte uppnås i tillräckligt hög utsträckning. Att implementera ett nytt styrmedel utgör alltid en risk på grund av att de långsiktiga effekterna är relativt oförutsägbara till skillnad från de kortsiktiga kostnaderna som är lättare att identifiera och kvantifiera, vilket gör en lönsamhetsbedömning helt beroende av dess kalkylperiod. På kort sikt finns en klar risk för att kostnaderna överstiger nyttoeffekterna, men över tid bör dessa med större säkerhet kunna ställas i relation till uppnådda nyttoeffekter och bättre spegla investeringens lönsamhet. Samtidigt som det är ett riskfyllt initiativtagande är det en nödvändighet för att Sverige på sikt ska kunna uppfylla nationella- och internationella klimatmål.

Lagens avsaknad av skarpa krav och gränsvärden bedöms utgöra en risk för dess klimatmässiga effektivitet, vilket i förlängningen bedöms förstärka argumentet att de samhällsekonomiska kostnaderna överträffar nyttoeffekterna. Enligt den externa referensgruppens bedömning bör en utsläppsreducering på 10-20 procent per byggnad jämfört med dagens värden vara synlig inom 5-10 år, vilket återigen belyser vikten av kalkylperiodens tidsperspektiv. Det är ett obestridligt faktum att klimatnyttan hade gynnats av att införa gränsvärden redan från start, eftersom man då hade påtvingat branschaktörerna att vidta utsläppsreducerande åtgärder. Å andra sidan riskerar detta att få negativa följder av betydande grad för de aktörer som inte tidigare har arbetat med klimatberäkningar, vars inlärningskurva är både längre och brantare. Detta i sin tur kan riskera snedvriden konkurrens på en marknad som redan är influerad av oligopolliknande tendenser, vilket på sikt leder till ett marknadsmisslyckande. Ett stegvis införande av lagkravets omfattning och innehåll motverkar dessa effekter, och i takt med erfarenhetsmässiga lärdomseffekter kommer kraven kunna skärpas över tid utan att medföra allt för betungande konsekvenser för enskilda branschaktörer, vilket ur ett långsiktigt perspektiv kommer innebära en högre klimatnytta.

När det gäller effekter på bostadsbyggandet konstateras att kostnadsdrivande åtgärdsanpassningar kan leda till ökade byggkostnader, vilket i sin tur kan leda till negativa effekter på bygg- och bostadsinvesteringar. Med stöd av tidigare utförda beräkningsstudier har man dock kunnat uppskatta effekterna på bostadsbyggandet som marginella för flerbostadshus, och något högre för småhus. Detta förutsätter dock att de presumtiva kostnadsbedömningarna som genomförts på företagsekonomisk nivå ligger i nivå med verkliga kostnadsuppskattningar, vilket i sig utgör en risk för felbedömningar i de risknivåer som identifierats. Risken för betydande byggkostnadsökningar minimeras dock av att ett stegvis införande reducerar lagkravets komplexitet, och därmed även den kostnadsdrivande arbetsbelastningen. Om uppskattningar av byggkostnader i realiteten visar på markanta ökningar, med negativa effekter på bostadsbyggandet som följd, kan behov av statliga subventioneringar och styrmedel som motverkar stagnering föreligga.

Avseende risk för förseningar och fördröjda byggprocesser till följd av en ökad administrativ tidsåtgång kan lagkravet i förlängningen medföra stora förseningskostnader på både företags- och samhällsekonomisk nivå. På kort sikt är risken högre till följd av bristande rutiner och tröskeleffekter, men tack vare inlärningseffekter och metodologisk upprepning kommer sannolikt den arbetsmässiga tidsåtgången minska över tid. Sammantaget är risken identifierad och bedömd som begränsad. Skulle dock betydande förseningar och förlängda byggprocesser uppstå krävs en analys av var och varför dessa uppstår, vilket får hanteras därefter. Generellt kan dock nämnas att en förenkling av plan- och byggprocessen skulle göra byggandet både snabbare och billigare, vilket sannolikt skulle medföra gynnsamma effekter på samhällsekonomin i stort.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att införandet av lag om klimatdeklaration för byggnader kommer att få kostnadsmässiga konsekvenser på en samhällsekonomisk nivå, vilket till viss del

begränsas av lagkravets successiva tillämpning. I kontrast till en samhällsekonomisk kostnadsanalys kan även samhällsekonomiska nyttoeffekter analyseras, även om dessa i högre grad är svåra att förutse och kvantifiera till följd av att de tenderar att uppstå på längre sikt.

Inledningsvis har det genom klimat- och sårbarhetsutredningen från 2007 konstaterats att de finansiella konsekvenserna av klimatförändringar till följd av global uppvärmning kommer att kosta Sverige tusentals miljarder kronor mellan år 2010-2100, där skadekostnaderna för specifikt hälsoeffekter, byggnadskonstruktioner, uppvärmnings- och kylbehov beräknas uppgå till 750-1 050 miljarder kronor. En samhällsekonomisk nytta som genereras av lagförslaget baseras på att minimera eller eliminera risken för miljöskador som annars skulle uppstå, vilket bidrar till minskade skadekostnader och därmed en samhällsekonomisk intäkt. I regel uppstår ekonomisk lönsamhet om intäkterna överstiger kostnaderna, och i detta fall kan den samhällsekonomiskt optimala lönsamheten beräknas genom att jämföra nettovärden av olika utsläppsscenarier över en viss tidsperiod. Enligt denna beräkningsmodell anses investeringen lönsam om kostnaden för den utsläppsreducerande åtgärden understiger den förväntade miljöskadekostnaden, och investeringen bör då genomföras.

Komplexiteten av att tillföra klimatfrämjande åtgärder monetära värden skapar dock hög osäkerhet i dessa beräkningar, vilket gör att fullständiga nettovärden av olika utsläppsscenarier till följd av lagkravet inte går att redovisa inom ramen för denna studie. Sammantaget kan det däremot antas att de samhällsekonomiska kostnaderna för att införa detta lagkrav sannolikt är väsentligt mindre än de estimerade miljöskadekostnader som uppgår till ogreppbara miljardbelopp, vilket tyder på en samhällsekonomiskt lönsam åtgärd.

Utöver nyttoeffekter i form av samhällsekonomiska intäkter kan lagkravet medföra kortsiktiga nyttor i form av dämpade marknadsmisslyckanden till följd av asymmetrisk information samt främjande av forskning och innovation kopplat till klimatsmarta lösningar, tillsammans med långsiktiga nyttor i form av uppfyllande av nationella och globala klimatmål och minskad risk för katastrofala klimatförändringar, för att nämna några.

Sammantaget kan det slås fast att klimatkalkyler som integrerar ekonomiska och ekologiska hållbarhetsaspekter är komplexa och är behäftade med stora osäkerhetsmått. Vidare är kalkylperiodens tidsperspektiv av yttersta vikt för en autentisk lönsamhetsbedömning, då kostnader för införande av detta informationsstyrmedel i större utsträckning hänförs till ett implementeringsskede medans nyttoeffekterna i högre grad uppstår längre fram. Ur ett långsiktigt perspektiv kan därför den samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningen, med stöd av lagens uttalade färdplan, tyda på att lagen om införande av klimatdeklaration för byggnaden är en långsiktigt lönsam investering.

8. Slutsats

I detta avslutande kapitel besvaras studiens frågeställningar kortfattat tillsammans med förslag till vidare forskning kring ämnet.

Slutsatsen av denna vetenskapliga studie har utgångspunkt i resultatet av den analys som i tidigare kapitel har baserats på den empiriska datainsamlingen.

Införandet av lagen om klimatdeklaration av byggnader syftar primärt till att synliggöra bygg- och fastighetsbranschens klimatpåverkan genom att skapa en ökad klimatmedvetenhet hos byggherrar och övriga branschaktörer. Lagkravet kan vidare vara ett behjälpligt instrument för att navigera och implementera utsläppsreducerande åtgärder, vilket på sikt kan bidra till dämpade marknadsmisslyckanden i form av asymmetrisk information, för att gynna en klimatfrämjande samhällsutveckling och minska långsiktiga effektivitetsförluster.

Lagens funktion ger upphov till klara insikter om en byggnads klimatpåverkan genom att en registrerad klimatdeklaration är en förutsättning för att byggherren ska erhålla en slutbesked, vilket krävs för att slutligen kunna ta byggnaden i bruk. Lagens tillämpningsområde är i ett initierande skede begränsat till nybyggnation, och kommer endast att omfatta en byggnads bärande konstruktion, klimatskärm och innerväggar i byggskedet. Enligt en explicit färdplan kommer däremot lagkravets systemgränser, omfattning och innehåll utökas över tid, preliminärt tidigast år 2027, vilket dessutom kommer att förstärka lagkravets ändamålsenliga verkningsgrad.

Lagens ikraftträdande kommer onekligen påverka samtliga aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen. På en företagsekonomisk nivå kommer enskilda företag vara tvungna att implementera kostnadsdrivande verksamhetsanpassningar för att uppnå lagkravet, och i förlängningen riskerar ökade byggkostnader att få negativa konsekvenser för bostadsbyggandet, särskilt för småhusmarknaden, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Vidare kan ett tydligt samband identifieras mellan företagsstorlek och verksamhetsanpassningar, där mindre företag riskerar att drabbas hårdare på grund av en brantare och längre inlärningskurva. I kontrast till detta framhäver dock klimatkalkyler som integrerar ekonomiska och ekologiska nyttoeffekter att införandet av lagen om klimatdeklaration för byggnader på längre sikt är en lönsam investering ur både ett företags- och samhällsekonomiskt perspektiv.