Upprättande av en förenklad klimatdeklaration för en byggnad

I detta avsnitt presenteras resultatet av en empirisk undersökning i form av ett pilotprojekt som går ut på att upprätta en förenklad klimatdeklaration för en byggnad. Pilotprojektet genomförs i samarbete med fastighetsutvecklingsbolaget Lilleby Bostad AB, som utvecklar bostäder med ett tydligt fokus på hållbarhet och cirkulära resursflöden. Klimatberäkningen kommer att utgå från ett parhus på totalt 218 kvadratmeter BTA i två våningar, som huvudsakligen är konstruerad i trä (se figur 13 nedan).

Byggnaden ingår i ett av Lilleby Bostads exploateringsprojekt strax utanför Mariefred i Strängnäs kommun, där husen ska kännetecknas av en vacker och tidlös arkitektur som åldras med skönhet och är lätta att underhålla. Då projektet i nuläget befinner sig i ett relativt tidigt stadie kommer klimatberäkning baseras på projekterade materialmängder med indata huvudsakligen från byggentreprenörens materialspecifikation. Mot bakgrund av detta kommer pilotprojektet avgränsas till att endast omfatta produktskedet, det vill säga råvaruförsörjning, transport och tillverkningsprocessen (modul A1-A3), eftersom underlag för transport- och energiberäkningar i samband med byggnadens uppförande än så länge saknas. Boverkets generiska klimatdatabas kommer att användas som primär källa för nyckeltal vid klimatpåverkan, men även produktspecifik data kan komma att användas om något material saknas i Boverkets resursbank.

Figur 13. Analysen kommer att utgå från ett parhus på totalt 218 kvadratmeter BTA i två våningar, som uppförs av Lilleby Bostad i det nya bostadsområdet Mariefreds Strand som uppförs mellan år 2021-2023. (Lilleby Bostad AB, 2021).

5.4.1 Metod och resultat

Inledningsvis upprättas en mall för datainsamling i Excel, dit samtliga resurser som finns registrerade i Boverkets generiska klimatdatabas exporteras för att skapa en överblick över de material som finns tillgängliga i klimatdatabasen. Vidare filtreras materiallistan utifrån byggnadens materialspecifikation där material som saknar relevans för detta typhus exkluderas, vilket lämnar en projektspecifik materiallista framtagen för detta typhus. I nästa steg upprättas en resurssammanställning i samma dokument för att förenkla dataöverföring. Resurssammanställningen består av tre huvudkategorier i form av bärande konstruktion, klimatskärm och innervägg. Inom varje huvudkategori anges vidare de byggnadsdelar som ingår i respektive kategori, exempelvis yttertak och yttervägg som båda ingår i kategorin klimatskärm. Byggnadsdelarna består i sin tur av en sammansättning av olika material, vilket innebär att enstaka material kan ha multipla användningsområden, och för varje byggnadsdel listas därför samtliga komponenter som ska redovisas. Se tabell 4 nedan.

Tabell 4. Sammanställning som fördelar resurserna som används per huvudkategori, byggnadsdel och material.

För respektive beståndsdel redovisas produktnamn, produktgrupp samt produktstandard för att korrelera med Boverkets generiska klimatdata. Vidare anges den materialmängd som projekterats i kvadratmeter och/eller kubikmeter beroende på Boverkets utvalda enhet för omräkningsfaktorn som används för att konvertera mängden till kilogram. Exempelvis används enheten kubikmeter för trävaror, medan tätskikt anges i kvadratmeter. Genom att multiplicera mängden med omräkningsfaktorn anges samtliga material enhetligt i kilogram i resurssammanställningen, se nedanstående tabell.

Tabell 5. Sammanställning av projekterade mängdberäkningar för respektive material.

När samtliga resurser i sammanställningen konverterats enhetligt importeras konservativa värden för klimatpåverkan angett i kg Co₂e/kg inom respektive modul som anges för respektive material i den generiska klimatdatabasen. Genom att sedan multiplicera materialets vikt med värdet för klimatpåverkan beräknas materialets totala utsläpp för varje modul angett i kg CO₂e.

Klimatberäkningen kan vidare uppskattas för respektive byggnadskomponent, byggnadsdel eller hela

byggnaden, vilket sedan kan divideras med byggnadens bruttoarea för att redovisa byggnadens klimatpåverkan per kvadratmeter. Se nedanstående tabell.

Tabell 6. Sammanställning som redovisar generisk klimatdata och klimatberäkning i modul A1-A3 per material.

I detta fall uppgår byggnadens totala klimatpåverkan för modul A1-A3 till 140 kg Co₂e/m²BTA, och i nedanstående diagram redovisas byggnadens klimatpåverkan fördelat på respektive huvudkategori samt byggnadsdel. Av resultatet kan det konstateras att byggnadens bärande konstruktion och innerväggar utgör 15 respektive 19 procent av byggnadens totala klimatbelastning, och resterande 66 procent utgörs av dess klimatskärm. Detta kan antas bero på att klimatskärmen består av fler byggnadsdelar än resterande, där exempelvis ytterväggen står för lika stor andel av byggnadens klimatpåverkan som bärande konstruktion och innerväggar ihop, alltså 34 procent.

Figur 14. Byggnadens klimatpåverkan angett i kg Co2e/m2 fördelat på huvudkategori respektive byggnadsdel.

Vidare är det svårt att betygsätta byggnadens klimatprestanda till följd av en brist på referensobjekt, men däremot kan ett exemplifierande scenario åskådliggöra klimatbelastningen i relation till andra klimatbelastande aktiviteter. Detta typhus är konstruerat för att rymma två hushåll med drygt fyra personer i vardera, vilket innebär att byggnaden kan antas rymma åtta personer. Det innebär att byggnadens klimatpåverkan motsvarar 18 kg koldioxidekvivalenter per person, vilket ungefär motsvarar en bilresa mellan Stockholm och Strängnäs eller fem hamburgare¹.

5.4.2 Reflektioner

Resultatet av detta pilotprojekt bevisar att en förenklad klimatdeklaration kan upprättas med stöd av vägledning och generisk klimatdata från Boverket. Den sammanlagda tidsåtgången uppskattas till 54 arbetstimmar, redovisat i nedanstående tabell, vilket enligt Boverkets kostnadskalkyl skulle innebära en kostnad på 54 000 kronor. I relation till byggnadens totala produktionskostnad motsvarar detta en

1En bensindriven bil som i genomsnitt drar 0,8 liter/mil släpper ut ca 3 kg Co2 per 1,5 mil. Avståndet mellan Strängnäs och Stockholm är ca 85 km enligt Google maps. En hamburgare (120 g kött, grönsaker, ost och bröd) släpper i snitt ut 3,7 kg Co2. (Klimatbanta.com, 2019).

kostnadsandel på 0,77 procent, men det bör även beaktas att detta endast motsvarar en förenklad klimatberäkning avgränsad till modul A1-A3.

Tabell 7. Förteckning över antal arbetstimmar för att genomföra en förenklad klimatdeklaration i detta pilotprojekt.

Datainhämtning utgör tveklöst det mest tidskrävande arbetsmomentet, vilket i detta fall inkluderar samtliga steg i processen från upprättande av excelmall till inhämtning av generisk- och produktspecifik klimatdata och materialmängder. Det finns flera orsaker till att datainhämtning utgjorde ett tidskrävande arbetsmoment. Först och främst uppstod viss osäkerhet kring det obligatoriska innehållets omfattning, särskilt vid avsaknad av byggteknisk erfarenhet, då det inte framgår av Boverkets hemsida vilka byggnadsdelar som faktiskt ingår i byggnadens bärande konstruktion, klimatskärm och innerväggar. Med hjälp av personer med byggteknisk bakgrund kunde en anpassad excelmall tas fram för detta typhus, med samtliga komponenter och byggnadsdelar som ingår i respektive kategori. I detta moment föreligger dock en osäkerhetsfaktor som skulle minimeras av en mer detaljerad förteckning av deklarationens obligatoriska innehåll på Boverkets hemsida, alternativt en standardiserad mall som kan modifieras efter behov för att tydliggöra vilka komponenter som bör ingå i beräkningen.

Ytterligare en tidskrävande faktor var datainhämtning av Boverkets generiska databas, då användargränssnittet inte tillåter automatisk nedladdning av data kategoriserat per produktgrupp.

Dilemmat kunde frångås genom att spara ner produktbladen inom respektive produktgrupp till en personlig lista, som därefter kunde laddas ner till en specifik excelflik, vilket bidrog till en ökad arbetsbelastning. I detta projekt saknades dessutom generisk data för ett antal material inom produktgrupperna stål och andra metaller samt tätskikt, vilket bidrog till ytterligare tidsåtgång för att söka reda på produktspecifik data för dessa resurser, vilket inte fanns att tillgå i alla fall. Vidare upplevdes vissa svårigheter med att kategorisera material från projektets materialspecifikation efter de material som ingår i den generiska klimatdatabasen, men detta arbete effektiviseras sannolikt i takt med erfarenhetsmässig lärdom och förbättrad rutin.

Databearbetning och klimatberäkning förenklades med hjälp av excelformatering, men ett antal arbetstimmar krävdes för inmatning av formler för att automatisera beräkningen och kontroll av resultat. Uppgifterna som enligt lagförslaget ska ingå i en klimatdeklaration kunde sedan enkelt sammanställas för att tydligt redovisa byggnadens klimatpåverkan.