Antalet och typerna av styrmedel varierar mycket med avseende på vilka externa effekter som påverkas. Ett styrmedel som syftar till att internalisera externaliteten från buller är flygets start- och landningsavgifter (Landing and Take-Off, LTO-avgifter). I detta styrmedel är emellertid också drivkrafter för att påverka ytterligare andra
externaliteter som utsläpp i samband med start och landning inbyggt. I vägsektorn är det uppenbart att omfattningen av bullerstörningar påverkas av ett stort antal av de
styrmedel som diskuteras nedan.
De externaliteter som uppstår då infrastruktur byggs påverkas bland annat av interna- tionella konventioner, EU direktiv och nationell lagstiftning, exempelvis väglagen och lagen om byggande av järnväg, plan- och bygglagen och miljöbalken. Dessa lagar påverkar även det buller som kommer att uppstå under arbetet med ett projekt.
De externa effekter som uppstår till följd av konsumtionen av infrastruktur, framförallt slitage, fångas på vägsidan upp av energiskatten och i vissa fall av broavgifter medan banavgifter påverkar järnvägstrafikens omfattning. De LTO-avgifter som flyg-
transporter betalar, likaså sjöfartsavgifterna är avsedda att finansiera de berörda myndigheternas verksamhet snarare än att internalisera några externaliteter. Slutligen kan infrastrukturbygge i sig påverka alla de andra studerade externaliteterna på så sätt att exempelvis val av satsningar på väg i stället för på kollektivtrafik kan påverka framtida utsläpp, och stadsplanering kan påverka bebyggelseutbredning.
Energiskatten, som i grunden är en fiskal skatt, bidrar till internalisering av flera externa effekter än bara vägslitage. Genom att påverka marginalkostnaden per fordonskilometer påverkar energiskatten bl.a. buller, försörjningstrygghet, luftföroreningar, trafiksäkerhet, trängsel och även i viss mån den externa effekten på vatten. I själva verket är klimat- externaliteten den enda externaliteten vars internaliseringsgrad inte påverkas av energi- skatten. Anledningen till detta är att denna externa effekt kan anses bli internaliserad med hjälp av koldioxidskatten och EU:s handelssystem för utsläppsrätter.
Således internaliseras klimateffekter dels genom styrmedel utformade för energi- intensiva sektorer (”den handlande sektorn”) genom handel med utsläppsrätter, dels genom särskilda styrmedel för övriga sektorer. Utsläpp från exempelvis elproduktion, vilket påverkar spårtransporter och även elbilar, internaliseras med hjälp av EU:s utsläppshandelssystem (EU-ETS). Även flyg ingår numera i EU-ETS.
Däremot ingår fossilbränslebaserade vägtransporter, diesellok och sjötransporter i den s.k. icke-handlande sektorn. Vägtransporters koldioxidutsläpp internaliseras med hjälp av koldioxidskatten, medan drivmedelsskatten för järnväg, sjöfart och flyg är nedsatt med 100 %. Utöver dessa internaliserande styrmedel påverkar EU-förordningen om nya bilars emissioner av koldioxid samt vissa andra EU-krav koldioxidutsläppen från väg- fordonen internaliserandet av denna externa effekt.
I den politiska diskursen anses en ytterligare typ av styrmedel rikta sig mot klimat- externaliteten. Det är fråga om styrmedel som riktar sig mot förnybara energislag. Elproduktionen påverkas således utöver EU-ETS av elcertifikatsystemet. Spårbunden trafik är elcertifikatskyldigt. Även biodrivmedelsproduktionen stöds på olika sätt och
utsläpp från produktionen regleras. Utöver klimat, kan dessa styrmedel dock även motiveras av försörjningstrygghet, vilket är det som vi anser vara mer korrekt.
Energiskatten bidrar till internaliseringen av den externa effekten från luftföroreningar även genom miljöklassning av drivmedel, vilket påverkar energiskatten på dem.
Järnvägens påverkan på luftföroreningar internaliseras med hjälp av kväveoxidavgiften, som påverkar utsläpp av kväveoxider från elproduktionen (och påverkar elpriset i viss mån) och av järnvägens emissionsavgift, som betalas per liter drivmedel.
Flygets utsläpp internaliseras med hjälp av en avgift som ingår i flygets LTO-avgifter samt av svavelskatten som tas ut på bränslets svavelhalt. Men externaliteten från
luftföroreningar internaliseras också med olika administrativa styrmedel. Ett exempel är IMO:s svaveldirektiv som träder i kraft i januari 2015, bränslekvalitetsdirektivet, och direktiv som reglerar avgasemissioner. Nationella styrmedel, som i många fall styrs av EU-direktiven, omfattar miljökvalitetsnormer, avgasreningslagen, fordonsskatten, miljözoner, samt fram till början av 2015, av farledsavgifter som baserar sig på fartygets bruttodräktighet.36
Trängselskatterna kan förväntas ha en viss effekt på luftföroreningar (de kallades också i ett skede för miljöavgifter) då de minskar antalet bilar i stadskärnan. Däremot ger sådana skatter inga incitament till att använda drivmedel med lägre utsläpp. Trafiksäkerhet på väg hanteras bl.a. med hjälp av infrastrukturåtgärder på vägar, reglering av fordonskonstruktion samt normering av fordonskrav t.ex. Euro NCAP. Drivmedelsskatterna och trängselskatten har en påverkan på trafiksäkerheten genom att de kan minska transportarbetet. Vissa EU-bestämmelser påverkar trafiksäkerheten indirekt, exempelvis regler som gäller fordon och däck. En del av sjöfartens och flygets trafiksäkerhetsfrågor löses genom lotsning respektive flygledning.
Trängsel åtgärdas med hjälp av ett antal internaliserande styrmedel. Således påverkas trängsel i Stockholm av trängselskatten. Trängsel på väg kan även påverkas av drivmedelsskatterna, parkeringsavgifter och de parkeringsförmåner som arbetsgivare kan erbjuda arbetstagare. Knapphet på järnvägsspår påverkas i viss mån av ban- avgifterna. Icke-internaliserande styrmedel på trängsel omfattar den lagstiftning som påverkar kollektivtrafiken och på järnvägssidan av principer för kapacitetstilldelning. Luftfarten påverkas av miljötillstånd som begränsar antalet flygrörelser och utsläpp samt av start- och landningstider.
Slutligen utgör vissa utsläpp till vatten en extern effekt från transporter. Detta gäller framförallt sjötransporter, vilka regleras delvis av internationella avtal och av EU- direktiv. Föroreningar förorsakade av fartyg, mottagningsanordningar i hamn för
fartygsgenererat avfall och lastrester, förbud mot tennorganiska föreningar på fartyg och ramdirektivet för vatten är exempel på sådana styrmedel. Biltvätt påverkas av den lagstiftning som gäller miljöfarlig verksamhet.
Utöver de styrmedel som kan kopplas till någon extern effekt finns det även styrmedel som är svåra att förklara på annat än fiskala grunder. Detta gäller fordonsskatten på tunga lastbilar och bussar, tyngre traktorer, motorredskap och terrängfordon samt släpvagnar över 750 kg, vilka betalar en viktbaserad fordonsskatt. Andra exempel är förmånsbeskattning av att privat ha tillgång till en bil som arbetsgivaren äger, reseavdrag, skatt på trafikförsäkringar (som möjligtvis kan anses påverka
36 Svaveldirektivets svavelinnehållsgränser är så snäva att differentieringen av farledsavgiften förlorar
trafiksäkerheten), transportstyrelsens avgifter på väg-, järnvägs-, sjö- och flygtrafiken, undervägsavgiften för flyg som betalas till Eurocontrol, samt en del styrmedel på produktionen av elektricitet.