Sammanfattande  analys  av  kvantitativa  och  kvalitativa  undersökningen

hon inte skulle kunna gå ur Facebook för att alla hennes vänner är med och då skulle hon känna sig utanför, så beroende är man, även om man inte vill vara det, menar hon.

5.  Analys  

Resultatet av den skriftliga enkätdelen belystes i föregående kapitel med hjälp av diagram med förklarande text. Den kvalitativa undersökningen analyseras och resultatet beskrivs i re-lation till tidigare forskning och teoretiska perspektiv.

I denna del av rapporten genomförs en mer ingående analys av studiens resultat med syftet att ta reda på om Facebook är en ”låtsasvärld”.Upplevs umgänget på Facebook som en till-flyktsort, en kravlös plats för samvaro? Förändrar användandet av Facebook förmågan att samspela med andra individer? Är man ärlig i sin personbeskrivning eller presenterar man en konstruerad identitet? Hur varierar värderingarna mellan de olika köns- och åldersgrupperna?

Analysen omfattar jämförelser mellan den kvantitativa och kvalitativa undersökningen. Men också jämförelser mot de tendenser som beskrivs under rubriken ”Tidigare forskning”. Genom den hermeneutiska tolkningen, där vi har strävat efter att förstå svaren på våra frågor förutsättningslöst, och genom bearbetningen av empirin har vi tyckt oss skapa en djupare för-ståelse kring användarnas beteende på Facebook.

5.1  Sammanfattande  analys  av  kvantitativa  och  kvalitativa  undersökningen    

5.1.1  Umgänget  på  Facebook  

Informanterna i den kvalitativa undersökningen visar på en integritet, genom att de inte vill berätta om sig själva för okända personer utan håller sig till sina ”vänner” på Facebook. De tillåter bara sina ”vänner” som de har lagt till på sin sida att läsa deras statusrader, kommenta-rer och bilder. En av informanterna ville inte berätta om sina politiska eller religiösa åsikter för andra än för sina vänner. De vill inte heller att personer som inte känner dem i riktiga livet ska kunna få en uppfattning om dem genom den virtuella världen som finns på Facebook.

Det var väldigt många av respondenterna som svarade att de umgås fysiska med sina vän-ner på Facebook. Våra respondenter anser att vänvän-nerna på Facebook är ”riktiga” vänvän-ner som man umgås med även i verkliga livet och inte bara i Facebook världen.

5.1.2  Verklighetsflykt  

”Upplevs umgänget på Facebook som en verklighetsflykt?” ”Nej”, svarade flertalet. De tycker att Facebook är en del av livet. Respondenterna upplever alltså Facebook som en inte-grerad del av det vardagliga livet. Ett flertal av respondenterna som svarade på den skriftliga enkätundersökningen hade många vänner och var inne länge på Facebook varje dag, men det var dock inte särskilt många som menade att de själva kunde anses som beroende. Av respon-denterna var det 6 av 10 kvinnor i den yngre gruppen och 2 av 8 män i den yngre gruppen, som valde att åka hem till Facebook istället för att göra något annat. Här ser man stor skillnad mellan åldersgrupperna, då den äldre gruppen inte valde Facebook framför annat.

5.1.3  Ställer  Facebook  krav  på  dig  och  känner  sig  användarna  beroende  och  kontrol-­‐ lerad  av  Facebook?  

På frågan om Facebook ställer krav på dig, var det 8 av 10 kvinnor i den yngre åldersgrup-pen som upplevde att Facebook ställer krav på dem, medan samtliga av de yngre männen sva-rade nej på den frågan. Här ser man en tydlig skillnad mellan könen. Att det bara var kvinnor som upplevde att Facebook ställde krav, kan bero på att kvinnorna har ett större behov att vara inne på Facebook och att de inte vill missa något som skrivs.

På frågan, tänker du ofta på Facebook, kan man enligt svaren se att det finns ett beroende av Facebook i form av att alla yngre kvinnor tänkte ofta på Facebook och att det var ganska stor (hälften) av de yngre männen som ofta tänkte på Facebook.

Om respondenter använder Facebook på jobbet var det ungefär hälften av den yngre ål-dersgruppen som svarade ja och det kan bero på att den yngre ålål-dersgruppen är mer aktiv och har ett större behov av Facebook.

Det var nästan hälften i den yngre åldersgruppen som upplevde att de var kontrollerade på Facebook, men det kanske beror på att de skriver mer och är oftare uppkopplade på Facebook.

Att det var mer än hälften (i den kvantitativa undersökningen) av respondenterna i den yngre åldersgruppen som hellre skulle åka hem till Facebook istället för att göra annat är för-vånande.

Om respondenterna i enkätundersökningen blir frustrerade om de inte kommer åt Facebook så var det flest i den yngre åldersgruppen som blev det. I den äldre åldergruppen var det bara

2 av kvinnorna som blev inte det. Antagligen för att de inte är lika beroende och ofta inne på Facebook.

”Gör du inlägg på Facebook varje dag,Svaren visar att de i den yngre åldersgruppen (7 av 10) är betydligt mer aktiva i sina inlägg än respondenterna i den äldre åldersgruppen.

Att det var fler än hälften av respondenterna i den yngre åldersgruppen som hellre skulle åka hem till Facebook istället för att göra annat är förvånande och beror antagligen på att re-spondenterna upplever ett behov av Facebook.

5.1.4  Värderingar  

Av den kvantitativa undersökningen framgår det ganska klart att de flesta som använder Facebook inte tror på det som skrivs och inte heller själva är ärliga i sina inlägg. De flesta lägger till eller drar ifrån, allt efter tycke och smak. Redan där får vi svar på vår övergripande fråga, nämligen om användarna rör sig i en låtsasvärld eller inte. En värld, där man roas av andras dagliga inlägg och själv enbart tillför det man tror att andra roas av.

Med de dagliga uppdateringarna på ”väggen” vill Facebook användarna roa och väcka tan-kar hos andra samt själva få positiv feedback på sina egna inlägg. De uppdaterade vardaglig information genom roliga omskrivningar och tonade ner sina negativa känslor. Genom detta intar de identitetspositioner som framställer dem som mer intressanta, positiva och omtyckta än de kanske i själva verket är. Detta innebär alltså att de konstruerar sin identitet baserat på önskvärda egenskaper, som stärker den yttre självkänslan och på så sätt påverkar användarens egen uppfattning om sig själv. Detta kan man anta förstärker den samhällsdiskurs som fokuse-rar på ”den lyckade individen”,vilket har gett oss ett litet svar på vår fråga: Anser användarna att bruket av Facebook förändrar förmågan att samspela med andra individer? Här kan vi, som Gilje och Grimen skriver i sin beskrivning av den hermeneutiska teorin, förstå varför användarnas intressanta beskrivningar av sig själva har en positiv effekt på deras självkänsla.

Utvecklingen av de moderna medierade kommunikationsformerna, menar Thompson (2001:257), bidrar till att nya relationer vidareberikar jagbildningens långa process. Det finns en möjlighet att ta distans från det verkliga livet till förmån för en ”fantasivärld”, ett dubbel-liv, där den levda erfarenheten vävs samman med den medierade.

Hur varierar värderingarna i de olika åldersgrupperna? Finns det några skillnader mellan unga och äldre, eller mellan kvinnor och män? Javisst, det finns det. De unga kvinnorna, vi-sade det sig, är inte alls ärliga i sina inlägg, medan samtliga i den äldre gruppen av män, anser att de är det. Kvinnor är också generellt mer aktiva användare än män, och unga män är mer aktiva än de äldre männen. Den yngre åldersgruppen har fler kontakter än de äldre och de har således fler kontakter att hålla kontroll på och kommunicera med. De lägger ner mer tid på denna ”låtsasvärld” än vad de äldre användarna gör.

5.1.5  Ärlighet  på  Facebook.  

På frågan om man själv alltid är ärlig på Facebook, var det många som svarade att de inte var det. Men den manliga äldre gruppen ansåg att de alltid var ärliga på Facebook. Vi tror att det kan bero på att man vill visa en så bra och positiv sida av sig själv som möjligt. Man an-stränger sig alltså för att visa upp en förbättrad bild av sig själv och detta görs kanske oftast av de som i verkligheten har ett sämre självförtroende. Man vill inte dela med sig av det som andra kan uppfatta som negativt, alltför överdrivet, eller moraliskt tvivelaktigt. Man undan-håller hur man egentligen mår och känner, för att upprätthålla en fasad. Detta behöver emel-lertid inte vara något unikt för Facebook och de flesta svarar ju ”bra” på frågan om hur man mår, även om man träffas fysiskt. Hur man vill bli uppfattad som person på Facebook be-stämmer man förmodligen i stort sett själv, genom att bestämma vad man vill uppnå med sitt medlemskap på Facebook. Man kan dock inte helt på egen hand positionera sig i förhållande till andra (Walther 2001). Vill man lämna ut hur mycket som helst om sig själv, eller vill man bara kommentera andras statusrader och hålla uppsikt över andras liv? Enligt Goffman (1995:49) handlar det om ett spel där deltagarna förväntas undertrycka sina uppriktiga åsikter och lägga fram en syn på situationen, som de tror att de andra kommer att anse vara, åt-minstone tillfälligt, acceptabla.

5.1.6  Identiteter  

”Tycker du att användarnas identiteter på Facebook stämmer överens med verkligheten?” Utifrån svaren var unga kvinnor övertygade om att andra användares personbeskrivningar inte stämmer överens med hur personerna är i verkligheten. Precis som Hernwall (2001:37) skrev kan individer interagera med andra på Internet utan att uppvisa yttre attribut, var de bor eller annat som framkommer vid fysiska möten och då skapas andra förutsättningar för hur använ-darna presenterar sin identitet. Goffman (2006:16) var inne på det spåret, men tog det ett steg

längre. Att det går att likna hela samhället vid en stor teaterscen där alla individer mer eller mindre medvetet och ständigt spelar en roll. De är inte heller själva ärliga i alla sina inlägg. Denna uppfattning är inte riktigt lika vanlig bland de äldre kvinnorna eller bland männen. När det gäller bilder kan man också se att användarna inte alltid är ärliga, utan vill visa upp en så bra bild av sig själva som möjligt och på roliga händelser, för att visa andra vad det har gjort eller varit med om.

Vad har du för information på din profilsida på Facebook? Utelämnar du något medvetet? Resultatet visar att våra informanter gärna utelämnar känslor och vilka de är som personer, det är som Hernwall (2001:37) skriver i sin bok, att människor huvudsakligen skriver ytliga saker på Facebook. Människor tenderar också att konstruera och exponera vissa delar av sina identi-teter, utifrån förväntningar och reflektioner från andra människor. En del människor vill visa upp meningsfulla aspekter av sig själva genom bilder, uttryck och personliga tankar. Den hermeneutiska teorin, försöker förklara beteenden, mönster, normer, regler, värderingar och förväntningar på hur man ska vara, genom tolkning av olika fenomen, och så har även vi gjort i vårt försök att förstå den virtuella världen på Facebook. Där skapas, utifrån de olika relation-erna användarna har, nya regler, normer och värderingar som likriktar användarnas beteenden. Det är, som Dahlgren (2002:89) skriver, att Internet erbjudit nya banor för identitetsutveckl-ing och gemenskap, vilket tydliggjorts i vår undersöknidentitetsutveckl-ing.

Oavsett om du visar upp dig i den riktiga världen eller i den virtuella världen på Facebook, vill man visa upp en så bra sida av sig själv som möjligt, genom att lägga ut fina bilder och skriva positiva kommentarer och inlägg. Tråkiga inlägg kan göra att du inte blir lika omtyckt som när du gör roliga inlägg eller trevliga kommentarer, vilket framkom i svaren från den kvalitativa undersökningen.

5.1.7  Vänner    

I den kvantitativa undersökningen ställde vi flera frågor om vänner på Facebook. Har du funnit nya vänner via Facebook som du umgås med i vardagslivet? Dina vänner på Facebook är de dina riktiga vänner? Har du lärt känna nya människor via Facebook? Har du många nät-verk på Facebook? Många av de tillfrågade skiljer på Facebook vänner” och ”riktiga” vänner. Vänner på Facebook tillhör den virtuella världen, där egentligen ingen vet något säkert om någon, medan det är i den verkliga världen de ”riktiga” vännerna finns. Man är också väldigt medveten om att det är andra regler som gäller på Facebook än de som gäller i vår fysiska

värld och många upplever denna nya värld som mer kravlös och komfortabel, eftersom man, enligt Chittenden (2010:506), här kan visa upp mer meningsfulla aspekter av sig själv.

I den kvantitativa undersökningen ställde vi frågan ”Händer det att du tar bort kontakter?” Hälften av kvinnorna i både den yngre och äldre åldersgruppen tog bort ”vänner” från Fa-cebook och det var över hälften av männen som tog bort ”vänner”. Av svaret från responden-terna kan vi anta att det inte verkar vara status längre att ha så många ”vänner” som möjligt.

”Har du fler än hundra kontakter på Facebook?”. Av enkätundersökningens svar kunde vi tydligt se att i den yngre kvinnliga åldersgruppen svarade samtliga att de har fler än hundra vänner på Facebook och av männen i den yngre åldersgruppen hade 7 av 10 fler än hundra vänner. Det var inte lika många i den äldre åldersgruppen som hade över hundra vänner på Facebook. Nästan alla människor har ett behov av att bli sedda och omtyckta. Genom att ha många ”vänner” eller genom att få positiva kommentarer på Facebook, kan man få självför-troendet att växa. Enligt Thompson (2001:257) väljer individen själv hur hon eller han vill presentera sig, men intrycket som förmedlas är även beroende av vad ens vänner har valt att lägga upp för bilder och vad de skriver i kommentarer som hamnar på den egna profilsidan. Det är tydligt att relationerna på Facebook, fastän de kallas för ”vänner”, inte alls behöver handla om vänskap på samma sätt som man tänker sig i den fysiska världen. Facebook hjälper till att hålla vänskapsrelationen vid liv, men relationen skulle funnits i alla fall. Facebook ver-kar förenkla relationer, men inte förändra dem. Facebook förenklar alltså kommunikationen mellan ”vänner” och några av respondenterna ansåg även att de hade fått ytterligare några vänner via Facebook. Det är, som Thompson (2001:229) skriver, att utvecklingen av de mo-derna medierade kommunikationsformerna resulterar i att nya relationer vidare berikar bild-ningens process, genom att man får ta del av de olika användarnas annorlunda erfarenheter och sätt att uttrycka sig.

Det var flest respondenter i den yngre åldersgruppen som ansåg att de hade funnit nya vän-ner via Facebook. Vilket kan bero på att den yngre åldersgruppen är mer aktiv på Facebook och att de har ett större behov av att finna nya vänner.

I den skriftliga enkäten ställde vi frågan ”Är dina vänner på Facebook dina riktiga vän-ner?” och ”Umgås du fysiskt med dina vänner på Facebook? Alla yngre som gav svar på frå-gan om vännerna på Facebook är ”riktiga” vänner och om man umgås med dem även utanför

facebooksvärlden. Mer än hälften av kvinnorna och männen ansåg att de var deras ”riktiga” vänner. Det var bara bland den äldre kvinnliga åldersgruppen som fler än hälften ansåg att de inte var ”riktiga” vänner. Bland de äldre männen var det nästan alla som ansåg att de var deras ”riktiga” vänner.

Det resultatet hade vi inte väntade oss. Vi trodde att om man hade över 100 vänner (kon-takter) att det skulle bli svårt att hålla kontakten med alla. Det som förvånade oss ännu mer var att nästan alla umgicks med sina ”vänner” i verkliga livet. På Facebook hinner man dock följa de vänner man accepterat, för att se vad de gör och hur deras liv fortlöper, vilket många ansåg som positivt. Facebookanvändarna i den kvalitativa undersökningen berättade att de mestadels använder Facebook för att kunna ha kontroll på vad som händer och sker i Fa-cebook vännernas liv. Flera av dem, av ren nyfikenhet.

5.1.8  Socialt  samspel  (individens  förmåga  att  samspela  med  andra  individer)  

I den kvantitativa undersökningen ställde vi frågan ”Har du lärt känna nya människor via Facebook?” Vi fick fram att flertalet av respondenter svarade att de hade lärt känna nya kon-takter som de även umgås med i verkliga livet. Det var bara i den äldre åldersgruppen bland männen som det inte var så många som hade lärt känna nya människor via Facebook. En per-son i gruppen fick ta del av inbjudningar till events via Facebook och ansåg sig därmed bli mer social. Detta motsäger Shery Turkles tes om att sociala nätverkssajter tenderar att alienera oss (Turkle 1996:47). På frågan om de hade många nätverk på Facebook var det bara den äldre gruppen kvinnor som svarade nej på.

I den kvalitativa undersökningen var det bara en informant som upplevde att hon hade bli-vit mer social av Facebook.

I den kvantitativa undersökningen frågade vi ”Har du fler än 100 kontakter?”. Det märks i vår undersökning att den yngre åldersgruppen 15 – 25 år, oftare har fler kontakter än de äldre. Vad det beror på kan vi inte se utifrån våra frågor, men vi tror att det kan bero på att de yngre personerna har ett större behov av att skapa nya relationer, medan åldersgruppen 35 – 55 år vågar vara mer ärliga och behöver inte söka nya kontakter. De äldre verkar vara mer själv-säkra och behöver inte bevisa att de är någon annan än vad de egentligen är på Facebook.

Nästan hälften av respondenterna i den kvantitativa undersökningen uppfattade att cebook har skapat ett mer socialt liv och att Facebook kan ersätta fysiskt umgänge. Att

Fa-  

cebook kan skapa ett mer socialt liv för våra respondenter kan bero på att de får ta del av sina vänners information och att de har lärt känna nya vänner.

Undersökningen visar att det sociala samspelet (individens förmåga att samspela med andra individer) knappast minskar på grund av användandet av Facebook, tvärtom, eftersom här ges ytterligare tillfälle att utbyta information och samspela med andra människor Kom-munikationen via Internet bör ses som ett komplement till den fysiska komKom-munikationen. En av informanterna i den kvalitativa undersökningen tyckte att hon hade mer att prata om när hon träffade vänner som hon hade på Facebook, för då kunde hon ta upp saker som personen hade skrivit om på Facebook. I undersökningen framkom även att man skapade nya bekant-skaper som man också träffade i verkliga livet.

Det är svårt att avgöra vilken effekt Facebook har på användarna och om det har en inver-kan på dem i sitt sätt att tänka och i deras sociala liv. Det är även svårt att se några tydliga resultat på hur beroende användarna är av Facebook då det kan vara svårt att erkänna för sig själv och kanske ännu svårare att berätta det för en okänd person i en intervju.

6.  Diskussion  och  slutsats  

I avsnittet presenteras våra tankar och reflektioner kring analysen utifrån vårt syfte och frågeställningar av den kvantitativa och kvalitativa undersökningen. Detta för att ge en klar bild över vad vi har kommit fram till genom vår undersökning. Syftet med undersökningen var att utröna om Facebook är en ”låtsasvärld”. För att få svar på det sökte vi svar på följande frågor: Är man ärlig i sin personbeskrivning eller presenterar man en konstruerad identitet på Facebook? Hur varierar värderingarna mellan de olika köns- och åldersgrupperna? Tycker Facebook användarna att Facebook är en verklighetsflykt och upplever användarna att deras jaguppfattning förändras? Är Facebook användarna ärliga i sina inlägg och kommentarer? Tycker Facebook användarna att vännerna på Facebook är deras ”riktiga” vänner?

Vi anser att syftet med undersökningen är uppnått och det mesta talar för att Facebook är