En korrekt bokföring och revison har många intressenter nytta av. Syftet med revisionen är att tillgodose bl.a. ägarnas och borgenärernas intresse av att det finns en ändamålsenlig kontroll av att företagets verksamhet sköts på ett lagenligt och korrekt sätt samt att företagets ställning och resultat redovisas riktigt. De olika intressenterna har gemensamt att de har behov av information om företagets ekonomi. Antalet intressenter kan dock variera beroende på företaget. Grönlund, Tagesson & Öhman (2005) menar att i mindre företag är förhållandena mindre komplicerade och det leder till att informationsbehovet blir av mindre betydelse. I detta sammanhang menar Grönlund, Tagesson & Öhman (2005) att det endast är Skatteverket och finansiärer som ställer krav på information för enskilda företag och handelsbolag (Grönlund, Tagesson & Öhman 2005, s. 15).
Utredningen (SOU 2008:32) som ligger till grund för den frivilliga revison framhåller att företagens kostnader för revisionen minskas. Utredningen ligger helt i linje med europiska rådet syn på att minska de administrativa bördorna för företagen i Europa. Företagen får frihet att välja vilka redovisningstjänster som företaget anser sig behöva. Detta skulle leda till att utbudet av tjänster ökar och priserna skulle bli lägre (SOU 2008:32, ss. 9-10). I Danmark var det cirka 22, 8 procent av de aktiebolag som låg under gränsvärdet som valde att välja bort
- 71 -
revision (Erhvervs- og Selskabsstyrelsen 2009, s. 2). Svenska företag har inte råd att betala för tjänster som inte efterfrågas och inte behöver när deras konkurrenter i omvärlden är befriade från det (Svenskt näringsliv 2005, s. 6). Både utredningen (SOU 2008:32) och Svenskt näringsliv framhåller att de är dyrt för företagen med revison.
I detta sammanhang är det viktigt att peka på att bokföringsskyldigheten åligger som huvudregel näringsidkaren eller företrädaren för bolaget och denna skyldighet kan inte delegeras till anlitad redovisningskonsult. (Hansson 2008, ss. 34-35). I intervjun med Lundin samt i utredningen (SOU 2008:32) framkommer den oro för att fel i redovisning ska öka. Thomas Algotsson, som är enhetschef på Skatteverket, tycker att den danska rapporten bekräftar de farhågor som myndigheten har lagt fram angående det förväntade slopandet av revisionen i Sverige (Lennartsson 2010, s. 11). När ingen kommer att revidera räkenskaperna kommer mörkertalet och felen att öka. Den danska undersökningen som gjordes av Erhvervs- og Selskabsstyrelsen (2009) visade också att många företag valde att fortsätta med frivillig revison efter den 1 april 2006 med hänsyn till de olika intressenterna: offentliga myndigheter, kreditorer och banker (Aggestam Pontoppidan 2007, ss. 31-35).
Sett ur redovisningskonsultens perspektiv visar det på att yrkesrollen har förändrats. Det juridiska ansvaret har inte förändrats då en redovisningskonsult kan bli åtalad för medhjälp till bokföringsbrott som är straffbart enligt 23 kap. 4 § BrB. Till hjälp att förhållas sig till en sådan situation finns Fars rekommendation god yrkessed vid utövande av redovisningsverksamhet och dels standarden för redovisningskonsulters ansvar i enlighet med standarden Reko 110 (Engerstedt & Nilsson 2008, ss. 26-27). Det framkommer vid intervjun med Lundin, att en revisor inte kan bli åtalad för medhjälp till bokföringsbrott för det granskade räkenskapsåret. Sammanfattningsvis kan en revisor drabbas av skadestånd, straff, varning, straffavgift och erinran. Det kan även leda till att auktorisationen eller godkännandet som revisor upphävs enligt 32 § RL. En revisor kan också avskiljas från sitt uppdrag av bolaget, att vara bolagets revisor (Smiciklas 2006, s. 123). Detta framkommer i kapitlet 3.7.1 Revisorns ansvar och skadestånd. En redovisningskonsult ska förhålla till SRF stadgar och om de inte gör det blir de uteslutna ur SRF. När det kommer till ansvar och åtaganden framkommer det även i litteraturgenomgången skillnaden mellan redovisningskonsult och revisorns. I båda sammanhangen syns tydliga skillnader mellan en redovisningskonsult och revisorns ansvar samt förpliktelser.
I Skatteverkets yttrande till utredningen för avskaffande av revisionsplikten för små företag (delbetänkande, SOU 2008:32) så framkommer det att Skatteverket ville avslå förslaget för att de såg en stor fara i avskaffandet. Utredningen gav förslag till kompensatoriska åtgärder. Av intervjun med respondent D framgår det dock att Skatteverket inte får några nya verktyg. Det innebär att företeelsen med felaktigheter i bokföringen kan breda ut sig då redovisningskonsulten inte har någon anmälningsplikt. I förlängningen kan det leda till att det mörkertal som Lundin talade om vid intervjun ökar.
Det framkommer av både litteraturgenomgången och empirin att det öppnats nya affärsmöjligheter för redovisningsbyråer och redovisningskonsulten. Ur redovisningskonsulten perspektiv är detta positivt för att det kan medföra en större marknad och potential till flera kunder. Det finns dock några faktorer som kan påverka utvecklingen bland annat framkommer det att ägarkoncentrationen har ökat inom den europeiska redovisningsbranschen. Det framkommer i undersökningen att redan dominerade redovisningsbyråer har ökat sin dominans på marknaden (Ballas & Fafaliou 2008, ss. 485-497). En annan undersökning visar att urvalet av redovisningsbyråer är litet. 97 procent av de
- 72 -
350 företagen är kunder hos någon av the Big four. Rapporten visar även att det finns svårigheter för små redovisningsföretag som vill komma in på marknaden (Hambly 2006, ss. 79-80).
Tidigare har det inte funnits något som reglerat redovisningskonsultens arbete, vilket är en faktor som kan påverka kvalitén på arbetet. Detta har Far och SRF insett och därmed tagit fram Reko som ett hjälpmedel till redovisningskonsulten att förhålla sig till. Sett ur redovisningskonsultens ögon är detta bra då han/hon har fått ett verktyg som ger legitimitet och ökad formalisering åt yrket. I Skatteverkets yttrande (2008) framhävs argumentet att på något sätt överväga en näringsrättslig reglering av redovisningsyrket. Skatteverket framhåller i yttrandet att det är viktigt att se till så att den kvalificerade redovisningskonsulten får genomslag på marknaden (Skatteverket 2008). När revisorn inte längre finns med i sammanhanget leder det till att redovisningskonsulten får en mer framträdande roll och får bära mer ansvar än tidigare.
- 73 -
6 Slutsats
Kapitlet börjar med att återkoppla till uppsatsens syfte. Vidare ges svaren till de forskningsfrågor som ställdes i problemformuleringen. Kapitlet avslutas med vår slutsats.