Regeringen beslutade den 7 september 2006 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över bland annat reglerna om revision för små företag (SOU 2008:32 2008, s. 1). Utredningen, vars uppdrag preciserades av regeringen den 14 december 2006 i form av
12
Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (u.å.). SRF auktoriserar landetsredovisningsproffs. Tillgänglig: http://www.srfkonsult.se/portal/page/portal/srf/medlem/om_medlemskapet_auktorisation [2011-04-16].
13
Sveriges Redovisningskonsulters Förbund. (u.å.). Etiska regler för Sveriges Redovisningskonsulter Förbund SRF. Tillgänglig: http://www.srfkonsult.se/portal/page/portal/srf/om_srf/stadgar/Etiska%20regler [2011-02-19].
14
Sveriges Redovisningskonsulters Förbund. (u.å.). Etiska regler för Sveriges Redovisningskonsulter Förbund SRF. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.srfkonsult.se/portal/page/portal/srf/om_srf/stadgar/Etiska%20regler [2011-02-19].
15
Far (u.å.). Branschorganisationen för revisorer och rådgivare. Tillgänglig:
http://www.far.se/portal/page?_pageid=114,340195&_dad=portal&_schema=PORTA [2011-02-20].
16
Far (u.å.). Så blir du medlem. Tillgänglig:
- 28 -
tilläggsdirektiv, fortsatte sitt arbete med sikte på ett delbetänkande i april 2008 om avskaffandet av revisionsplikt för de små företagen och ett slutbetänkande i september 2008 (SOU 2007:56 2007, s. 1). Utredningen har i uppdrag att lämna förslag till hur Europaparlamentet och rådets direktiv om den lagstadgade revisionen i EU, direktiv 2006/43/EG, ska genomföras i svensk rätt. Ett syfte med direktivet är att åstadkomma harmoniserade minimiregler om lagstadgad revision inom EU. Direktivet skulle vara genomfört senast 29 juni 2008 (SOU 2007:56, s. 11).
3.4.1 SOU 2007:56 Revisionsutskott m.m.: genomförande av 2006 års revisorsdirektiv : delbetänkande
Utredningen höll sitt första sammanträde den 19 februari 2007. Den antog namnet; Utredning om revisorer och revision. Utredningsuppdraget bestod i huvudsak av tre delar. Den första delen var att utredaren skulle lämna förslag till hur Europaparlamentets och rådets direktiv om den lagstadgade revisionen i EU ska genomföras i svensk rätt (SOU 2007:56, s. 81).
Den andra delen av uppdraget gällde revisionsplikt för små företag. Enligt ett tilläggsdirektiv som beslutades av regeringen den 14 december 2006 så skulle utredaren bland annat föreslå de ändringar som krävdes för att ta bort revisionsplikten för de små företagen och ta ställning till vilka företag som skulle omfattas. Utredningens skulle även överväga om en inskränkning av revisionsplikten behövde kombineras med andra åtgärder som förebyggde överträdelser av exempelvis skatte- och redovisningsregler. I den tredje delen av uppdraget ingick det att se över vissa frågor i den svenska lagstiftningen om revisorer. EG-direktivet skulle vara genomfört i svensk rätt senast 29 juni 2008. Utredningsarbetet skedde därför under tidspress (SOU 2007:56, ss. 81-82).
För att garantera revisorers opartiskhet och självständighet så tillämpades enligt 21 § RevisorL en så kallad analysmodell. En revisor ska för varje uppdrag i revisionsverksamheten pröva om det finns sådana omständigheter som kan rubba förtroendet för dennes opartiskhet eller självständighet. Om sådana uppstår ska revisorn avböja eller avsäga sig uppdraget. Analysmodellen ska även tillämpas vid revision av ett företag av allmänt intresse. Utredningen föreslog här att en ny bestämmelse skulle införas i 21 § i RevisorL om att revisorn vid uppdrag i revisionsverksamhet som rör företag av allmänt intresse särskilt ska uppmärksamma och vidta åtgärder om det föreligger hot om egenintresse eller självgranskning. Utredningen föreslog vidare att det i RevisorL skulle införas en bestämmelse om kvalitetskontroll. RN skulle då se till så att alla kvalificerade revisorer och registrerade revisionsföretag genomgick en kvalitetskontroll minst vart sjätte år. För sådana revisorer och revisionsbolag som reviderar noterade företag skulle kvalitetskontroll genomgås vart tredje år (SOU 2007:56, ss. 13-14).
Europaparlamentet och Europeiska rådet antog den 26 april 2006 direktivet 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning, vilket är det nya åttonde bolagsrättsliga direktivet. Direktivet ersätter 1984 års bolagsrättsliga direktiv. Vidare innebar direktivet vissa ändringar av bestämmelser i de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven samt i bank- och försäkringsredovisningsdirektiven. Utredningen om revisorer och revision hade i uppdrag att senast 10 september 2007 presentera de författningsförslag som behövs för att anpassa svensk lagstiftning till direktivet 2006/43/EG. Direktivet utgjorde en fortsättning på den process som inleddes år 1995 mot mer harmoniserade regler om lagstadgad revision inom EU. Från ingressen framgick det att
- 29 -
direktivet syftade till en långtgående harmonisering av kraven på lagstadgad revision (SOU 2007:56, s. 87).
3.4.2 SOU 2008:32 Avskaffande av revisionsplikten för små företag: delbetänkande
Utredningen har som förslag att knappt fyra procent av aktiebolagen ska ha revisionsplikt. Det innebär en återgång till den ordning som gällde före år 1988. Aktiebolag var då inte tvingade att ha en kvalificerad revisor (se betänkande 1987/88:35 om kravet på kvalificerad revisor). Utredningen föreslår vidare att förvaltningsrevisionen ska avskaffas. Vidare föreslår utredningen att mandattiden för revisor förkortas från fyra år till ett år. Utredningens förslag beräknas leda till att företagens kostnader för revision minskar med 5,8 miljarder kronor om året. Utredningen framhäver att när revisionsplikten avskaffas får de små företagen frihet i att välja redovisnings- och revisionstjänster som de behöver. Det påstås att detta skulle medföra att utbudet på marknaden för dessa tjänster bli mera varierat och priserna på tjänsterna lägre än vad de var vid utredningens tillfälle. Något som ska ge de svenska företagen bättre förutsättningar att bemöta den tuffare konkurrensen från företag som idag inte har revisionsplikt (SOU 2008:32, ss. 9-10).
Däremot är de negativa effekterna svårare att uppskatta och de påstådda nackdelarna med avskaffad revisionsplikt präglas mycket av den oro som revisorerna känner inför utsikterna att förlora en monopolställning och utsättas för en hård konkurrens på en marknad som är i snabb förändring. Skatteverket och EBM uppmärksammade utredningen på möjligheten att skattefelen ökar samt att den ekonomiska brottsligheten breder ut sig när revisionsplikten avskaffas. Utredning anser att farhågorna för ökat skattefusk samt annan brottslighet är överdrivna, men lägger ändå fram förslag i skattelagstiftningen om kompensatoriska åtgärder (SOU 2008:32, s. 10).
Inom EU pågår ett arbete med regelförenklingar. Vid ett möte som tog plats i mars 2007 så betonade Europeiska rådet att gemensamma insatser från EU och medlemsstaterna är nödvändiga för att minska de administrativa bördorna med 25 procent och ge de europeiska företagen möjlighet att bli mera konkurrenskraftiga och på så vis kunna stimulera Europas ekonomi. I detta skeende betonades det att små och medelstora företags administrativa kostnader för revision och redovisning är särskilt ansträngande och därför skulle framförallt dessa företag gynnas av förenklade regler. Den svenska regeringen ville därmed genomföra den 25 procentiga kostnadsreduktionen redan till år 2010. Avsikten är att överlämna åt dessa företag att själva bestämma hur mycket de vill köpa av de redovisning- och revisionstjänster som återfinns på den fria marknaden (SOU 2008:32, ss. 10-11).
I de länder som inte har anpassat sin bolagsrätt, redovisning och revision till internationellt gångbara nivåer, anser utredningen att företagen har att välja mellan att gå under i konkurrensen med företag i länder med mindre betungande regler eller flytta till något av dessa länder och bedriva sin verksamhet i ursprungslandet genom filial. Därför ansågs det att de svenska reglerna på dessa områden måste anpassas till den internationella miljö som de svenska företagen arbetar i (SOU 2008:32, s. 11).
Vidare går utredningen in på de gränsvärden som svenska aktiebolag kommer omfattas av. Utredningen menar att om företagens kostnader för administration med anknytning till revision ska reduceras med en fjärdedel på tre år. I enlighet med Europeiska rådets direktiv, så
- 30 -
får inte de företag som kommer omfattas av undantagandet vara för snäv. Därför framtogs följande lägsta gränsvärden:
Balansomslutning 1,5 miljoner kronor.
Nettoomsättning 3 miljoner kronor.
Gränsvärdet för antalet anställda i medeltal fastställdes till tre.
Utredningen menade på att ifall dessa gränsvärden sattes så skulle revisionsplikten omfatta omkring 95 000 aktiebolag, vilket inte är mer än drygt än tredjedel av de 260 000 aktiva aktiebolag som var aktiva vid den tidpunkten i Sverige. Gränsvärdena sattes även på detta vis då utredningen ansåg att företag med siffror över dessa gränsvärden vanligtvis vill växa och då kanske med en förhoppning om att bli uppköpta. För sådana företag krävs det att deras räkenskaper är i ordning och får hjälp med deklarationer och skatterådgivning (SOU 2008:32, s. 12).
Det betonades även i utredningen att svenska företag befann sig i ett konkurrensmässigt underläge i förhållande till företag ibland annat Storbritannien och Tyskland genom att de svenska företagen tvingats ha en mera kostnadskrävande redovisning och revision. Utredningen vill dock inte påstå att revision är något onyttigt, utan tvärtom anser den att revision typiskt sett tillfört revisionsklienten ett värde. Utredningen menade istället att om revisionsplikten avskaffas i den omfattning som finns beskriven ovan, så får företagen möjligheten att välja om de vill ha revision eller inte och bör då även lockas att köpa redovisnings- och revisionstjänster så att den nuvarande svenska redovisningsstandarden bevaras och de befarade ökningarna gällande skattefusk och ekonomisk brottslighet inte kommer uppfyllas (SOU 2008:32, ss. 13-14).
I ett svenskt revisionsuppdrag ingår det att granska räkenskaper och att i revisionsberättelsen redogöra för om bolaget fullgjort sina skyldigheter enligt skattelagstiftningen. Dessutom hör det till att revisorn ska vidta åtgärder då revisorn har misstankar om brott. Utredningen tar därmed upp att det finns en risk att företag som undantas från revisionsplikt men anser sig behöva granskning av räkenskaper, undviker att använda kvalificerade revisorer då de inte vill riskera att bli anmälda till åklagare (SOU 2008:32, s. 19).
Utredningen lämnar vidare två förslag på åtgärder som kan kompensera för den skattekontroll som faller bort då det inte längre finns någon kvalificerad revisor kvar i aktiebolagen. Första förslaget innebär att Skatteverket ska få möjligheten att under löpande beskattningsår göra en allmän kontroll av företagens bokföring samt annan relevant räkenskapsinformation. Kontrollen kan genomföras antingen genom ett föranmält besök på företaget eller avtalat möte på något av Skatteverkets kontor. Det andra förslaget är att det ska införas en bestämmelse om att alla näringsidkare ska lämna uppgift i sin skattedeklaration om deras årsbokslut upprättas med biträde av en uppdragstagare samt om årsredovisningen granskats av en revisor (SOU 2008:32, ss. 21-22).
Om bolaget vid ikraftträdande av den frivilliga revisionen har ett löpande avtal om revision, så gäller detta avtal till dess att avtalstiden löpt ut. När avtalet löpt ut så ska bolaget göra en anmälan till Bolagsverket enligt 9 kap. 48 § ABL om att revisorns uppdrag har upphört. Ifall bolaget vill ha kvar revisor i fortsättningen ska även detta anmälas till Bolagsverket enligt 9 kap. 48 § ABL vilket ska göras efter ikraftträdande av den nya lagstiftningen (SOU 2008:32, s. 23).
- 31 -
Utredningen har gjort en analys om hur förslaget av slopad revisionsplikt för små företag kommer att påverka de icke revisionspliktiga företagens intressenter. Utredningen menar på att förslaget marginellt begränsar aktieägarnas insyn i företaget då dessa vanligen aktivt deltar i bolagets verksamhet som styrelseledamot, verkställande direktör eller anställd. Samtidigt menar utredningen på att det råder avtalsfrihet i vårt land vilket då skulle innebära att den inte som inte vill rättshandla med ett företag som saknar revisor kan avstå eller kompensera sig för den förhöjda risk det kan innebära genom att företaget inte revideras. Kompensering kan då innebära höjda priser, högre räntor, kortare kredittid etc. Om företaget får ökade kostnader genom att stå utan kvalificerad revisor kommer företaget troligen att välja att ha kvar revisor (SOU 2008:32, s. 24).
Gällande förslagens konsekvenser för revisorer så har utredningen gjort bedömningen att många revisionsklienter kommer att säga upp sina revisionsavtal, vilket kommer leda till ett överskott av revisorer som kommer bestå under några år. I detta skeende måste revisorerna söka sig till andra eller skapa nya uppgifter på en ny och större revisions- och redovisningsmarknad än vad som tidigare varit. Sådana nya uppgifter kan bestå av specialisering inom vissa områden, andra anställningar och nya produkter inom området. De som anses vara mest sårbara är revisorer på små revisionsbyråer i glesbygder då deras möjligheter till att erbjuda andra tjänster till de få företag som finns på orten kan vara begränsade. Konsulter och rådgivare få räkna med att deras traditionella områden nu kommer att få utökad konkurrens från revisorerna (SOU 2008:32, s. 25).
3.4.3 Yttrande avseende avskaffandet av revisionsplikten för små företag
Skatteverket har i sitt yttrande till utredningen, SOU 2008:32 avseende avskaffandet av revisionsplikten för små företag, avstyrkt utredningens huvudförslag att avskaffa revisionsplikten för små företag. Enligt Skatteverkets förmenade har utredningen underskattat den förebyggande effekten som revisionen har för att motverka fel och fusk i inkomst- och skattedeklarationer. Skatteverkets syn är att den slopade revisionsplikten kommer att medföra en ökning av både medvetna och omedvetna fel i räkenskaperna. Det leder till att antalet fel i deklarationer kommer att öka. Skatteverket är beroende av att den stora mängden deklarationer är rätt från början. Detta gör att Skatteverket ser en fara i förslaget (Skatteverket 2008).
Om revisionsplikten avskaffades ville Skatteverket ha kompenserade åtgärder för att kunna säkerställa bibehållen redovisningskvalité. Skatteverket framhåller i sitt yttrande att det är viktigt att överväga tanken på eventuella lagstiftningsåtgärder för branschen redovisningskonsulter. I sitt yttrande framhåller dem att den frivilliga revisionen kommer att leda till en mer framträdande roll för redovisningskonsulten. De skulle gärna sett att regeringen skulle ha engagerat sig i frågan. Av vilken en viktig del skulle kunna vara att på något sätt överväga en näringsrättslig reglering av redovisningsyrket. Skatteverket framhåller i yttrandet att det är viktigt att se till så att den kvalificerade redovisningskonsulten får genomslag på marknaden (Skatteverket 2008).