7.1 Reflektioner över studiens slutsatser
7.2.2 Studiens begränsningar
En begränsning var att studien låg för nära införandet av den frivilliga revisionen. Till grund för detta kunde inte respondenterna ännu markera vad de direkta skillnaderna låg någonstans gentemot innan den frivilliga revisionen. De svar som erhölls var mer grundade på förberedelser som respondenterna varit medvetna om ska komma efter införandet. Vi anser dock att i och med våra frågeställningar lyckats erhålla bra information som vi kunnat använda för att besvara våra forskningsfrågor.
7. 3 Förslag till vidare forskning
Under studiens gång har det uppkommit ett flertal frågeställningar som vi skulle önskat haft möjlighet att fördjupa oss i. För att begränsa vårt arbete och för att uppfylla dess syfte, så fanns det inte tillräckligt med utrymme för detta. Vi har även haft en begränsad tid att färdigställa arbetet och vissa av de frågor som har uppkommit under studiens gång ligger längre fram i tiden att besvara.
- Hur har redovisningskonsultens roll utvecklat sig? Har det skett en utökad konkurrens mellan den auktoriserade redovisningskonsulten och den auktoriserade revisorn?
Vore tänkvärt att se hur redovisningskonsultens roll har utvecklat sig om några år. Även hur konkurrenssituationen mellan de båda professionerna, revisorerna och redovisningskonsulterna, på en redovisningsmarknad som domineras av the big four kommer se ut i framtiden.
- Sett ur ett ägarperspektiv, har ensamägaren i det lilla aktiebolaget tillräckliga ekonomiska kunskaper för att uppfylla den tidigare revisionens syfte?
Att se den frivilliga revisonen ur ett ägarperspektiv. Hur hanterar och tänker det lilla aktiebolaget som har en ägare när det kommer till att antingen ha en revisor eller inte? Det skulle vara intressant att veta hur mycket kunskap och insikt ägaren har om redovisning samt revisionen och dess syfte.
- Auktoriserad redovisningskonsult gentemot icke auktoriserad, hur ser skillnaden ut rent praktiskt avseende kvalitetssäkring samt kostnadsmässigt. Är båda lika tillförlitliga för externa intressenter?
I uppsatsen förekommer både den auktoriserade och den icke auktoriserade redovisningskonsulten. Frågan som kan ställas är om uppdragstagaren är medveten om skillnaden eller inte. Ur den aspekten är det intressant att se längre fram ifall det görs någon åtskillnad. I detta sammanhang vore det intressant att ta reda på hur intressenterna upplever och uppfattar arbetet som utförs av redovisningskonsulter.
- 81 -
Referenslista
Agélii, H. & Engerstedt, U. (2010). Förslaget om frivillig revision. Balans, nr 5, ss. 24-26. Agélii, H. & Paulsson, A. (2010). Är redovisningskonsulten medveten om sitt ansvar?.
Balans, nr 11, ss. 33-35.
Aggestam Pontoppidan, C. (2007). När revisionsplikten avskaffades i Danmark: majoriteten av de danska småföretagen väljer fortfarande revision. Balans, nr 2, ss. 31-35.
Andersen, I. (1998). Den uppenbara verkligheten .1:12 uppl. Lund: Studentlitteratur AB. Artsberg, K. (2005). Redovisningsteori - policy och -praxis. 2:1 uppl. Malmö: Liber AB. Ashbaugh, H. (2004). Ethical issues related to the provision of audit and non-audit services:
Evidence from academic research. Journal of Business Ethics, Vol. 52, No. 2, ss. 143-148.
Ballas, A. & Fafaliou, I. (2008). Market Shares and Concentration in the EU Auditing Industry: the Effects of Andersen´s Demise. International Advances in Economic
Research. Vol. 14, issue, ss. 485-497.
Bédard, J. & Chi, M.T.H, (1993). Expertise in Auditing. Auditing: A journal of Practice &
Theory. Vol. 12, ss. 21-45.
Brooks, J. L. (1989). Ethical Codes of conduct: Deficient in Guidance for the Canadian accounting profession. Journal of Business Ethics. Vol. 8, No: 5, ss. 325-335.
Bryman A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1:5 uppl. Översatt från engelska av Björn Nilsson. Malmö: Liber AB.
Brännström, D. (2010). Frivillig revision för de minsta företagen. FAR SRS Info, nr. 3. Tillgänglig:
http://www.farkomplett.se/folng-customer/document.do?idPath=RTN65539@@RTN65542@@RTN70380@@RTN0000 5AD6@@RTN000060F8@@TN00006107 [2011-03-27].
Cicourel, A. V. (1982). Interviews, Surveys, and the Problem of Ecological Validity. The
American Sociologist. Vol. 17, ss. 11-20.
Danielsson, C. (2010). "Vi redovisningskonsulter har inte fått tillräckligt stöd". Balans, nr 11, ss. 19-20.
Diamant, A. (2004). Revisors oberoende: om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2004
Dopuch, N. King, R. & Schwartz, R. (2003). Independence in appearance and Fact: An experimental investigation. Contemporary Accounting Research, Vol. 20, ss. 79-114. Drefeldt, C. (2008). Auktorisation måste garantera redovisares kompetens. Balans nr 4, s. 34.
- 82 -
Erhvervs- og Selskabsstyrelsen. (2009). Evaluering af efaringer med lempet revisionspligt. 8 december 2009. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.eogs.dk/graphics/nyheder/Evaluering.pdf [2011-03-12].
Ekobrottsmyndigheten. (2007). Revisorers åtgärder vid misstanke om brott. Vissa praktiska tillämpningsfrågor. Rapport 2007:1. Ekobrottsmyndigheten. [Elektroniskt]. Tillgänglig: http://www.ekobrottsmyndigheten.se/Documents/Revisorer/Revisorers%20%c3%a5tg%c 3%a4rder%20vid%20misstanke%20om%20brott.pdf [2011-03-06].
Ekobrottsmyndigheten. (2007). En guide inom området ekobrottsområdet riktat till redovisningskonsulter. Rapport 2007:2. Ekobrottsmyndigheten. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.ekobrottsmyndigheten.se/Documents/Revisorer/Guide_for_redovisningskons ulter.pdf [2011-03-06].
Engerstedt, U. & Nilsson, O. (2008). Redovisningskonsulter och bokföringsbrott. Balans, nr 5, ss. 26-27.
Europeiska Kommissionen (2010). Revisionspolitik: Lärdomar från krisen. Grönbok.
Fars medlemsvolym 2010. (2010). Stockholm: FAR förlag AB
Grönlund, A., Tagesson, T. & Öhman, P. (2005). Principbaserad redovisning. Lund: Studentlitteratur AB.
Halling, P. (2005). Revisionen fyller viktig funktion anser ekobrottsmyndigheten: revision i små företag. Balans, nr. 5, ss. 21-22.
Halling, P. (2007). Misstänkt brott inte alltid brott. Balans, nr.4, s. 22.
Halling, P. (2009). Gyllene tider för redovisningskonsulterna. Balans, nr. 10, ss. 28-31. Halvorsen, K.(1992). Samhällsvetenskaplig metod. Översatt från danska av Sten Andersson.
Lund: Studentlitteratur AB.
Hambly, G.(2006). Audit clients have a little choice. Chartered Accountants Journal. Vol.85, issue 5, ss. 79-80.
Hansson, L. (2008). Debatt, Auktorisation måste garantera redovisares kompetens. Balans, nr. 4, ss. 34-35.
Hellman, N. (2008). Hur bidrar revisionen till ökat aktieägarvärde? Redovisning i fokus. Stockholm: Studentlitteratur AB.
ICAEW. (2009). Choice offer for SMEs. Accountancy, Vol. 144, issue 1392, ss. 104-105. Jayanthi, K., Hibatollah, S., & Yinqi., Z. (2005). Does the provision of non-audit services
affect investor perceptions of auditor independence?. Auditing: A journal of practice &
- 83 -
Justitiedepartementet. (2010). En frivillig revision. Ju 10.11. Regeringskansliet faktablad. Justitiedepartementet. (2010). En frivillig revision. Stockholm: Regeringskansliet.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/28/39/e2153c8f.pdf [2010-03-25].
Justitiedepartementet & Näringsdepartementet (2010). En frivillig revision. Pressmeddelande 21 april. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/13040/a/144319 [2011-02-19]. Korsell, L. (2004). Revisorernas anmälningsskyldighet. Stockholm: Brottsförebyggande
Rådet.( Rapport 2004:4).
Lennartsson, Rakel. (2010). Första åren utan revisionsplikt-så blev det i Danmark. Balans, nr. 3, s. 11.
Lennartsson, Rakel. (2010). EU-parlamentet bäddar för kompromiss. Balans, nr. 4, s. 7. Lennartsson, Rakel. (2010). Hon lyfter redovisningskonsulten. Balans, nr 11, ss. 22-23. Lundahl, U. & Skärvad, P-H. (1999). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer.
Lund: Studentlitteratur AB.
Lundfors, L. (1995). Remissvar till Justitiedepartementet. Balans, nr 11, ss. 51-57. Merriam, S.B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur AB.
Norkvist, A. (2008). Auktorations dagar är inte nog – det krävs prov eller rätt utbildning.
Balans, nr 3, ss.6-7.
Portugal, P. (2011). The big debate. Accountancy. Vol.147, issue 1410, ss 102-103. Raynor, A. (2011). Sow the seeds of success. Accountancy. Vol. 147, issue 1411, s. 22.
Reko-guiden: hur du hanterar kraven i Reko. (2010).1:2 uppl. Stockholm: Far förlag AB
Reko-handboken: redovisningstjänster enligt Reko i praktisk tillämpning. (2010). 1:2 uppl.
Stockholm: Far förlag AB.
Revision: en praktisk beskrivning. (2006). 2 uppl. Stockholm: FAR förlag AB
Revisionsnämnden. (2003-06-11). Revisorsnämndens uttalande- dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.revisorsnamnden.se/rn/showdocument/documents/foreskrifter/uttalande_doku mentationskrav.pdf [2011-03-12].
Reynolds, B. (2006).What could be done?. Accountancy. Vol.137, issue 1353, s. 11. Ska redovisare genomgå prov före auktorisation? (2008). Balans, nr 4, s. 9.
- 84 -
Skatteverket.( 2008). Avskaffandet av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32); remiss
2008-06-23.[ Elektroniskt] Yttrande. Stockholm, Skatteverket. Tillgänglig: http://www.skatteverket.se/rattsinformation/remissvar/2008/remissvar2008/13122266808 112.5.121b82f011a74172e5880005981.html?posid=2&sv.search.query.allwords=frivillig revision [2011-04-27].
Sjulgård, J (2010). Redovisningskonsultens tystnadsplikt. SRF konsult, nr.6, ss. 38-39.
Skog, R. (1995). Aktiebolagets organisation – Aktiebolagskommitténs förslag till nya bestämmelser. Balans, nr 6-7 , ss.14-17, ss. 19-20.
Smiciklas, M.(2006). Associationsrättens grunder, bolag, föreningar och stiftelser. Lund: Martin Smiciklas och Studentlitteratur AB.
Svanström, T. (2004). Revisorn som rådgivare: en studie av mindre och medelstora företags
relation till revisorn. Licentiatavhandling. Umeå : Univ., 2004
Svanström, Tobias (2008). Revision och rådgivning: efterfrågan, kvalitet och oberoende. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2008
Svenskt näringsliv. (2005). Begäran om översyn av revisionsplikt. [Elektroniskt]. Tillgänglig: http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00004/Beg_ran_om_utredning__449 8a.pdf [2011-03-12].
Svensk standard för redovisningstjänster, Reko. (2009). 1:2 uppl. Stockholm: FAR förlag AB. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund. (2010). Årsredovisning- verksamhetsår
2009-05-01 – 22009-05-010-04-30. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.srfkonsult.se/portal/page/portal/Arkiv_central_filer/oppen/arsredovisning_20 10.pdf [2011-03-19].
Thorne, L. & Hartwick, J. (2001). The directional effects of discussion on auditors’ moral reasoning. Contemporary Accounting Research,Vol. 18, No. 2, ss. 337- 361.
Tufte, P.A. & Johannessen, A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod .1:3 uppl. Malmö: Liber AB.
Wennberg, I. (1993). Kvalitetsstämpel för redovisningskonsulter. Balans, nr. 6-7, s. 55. Westmark, C. (2005). Bokföringslagen, revisionslagen, revisorslagen. Stockholm: Norstedts
Juridik.
Offentligt tryck
Propositioner
Prop. 1997/98:99. Aktiebolagets organisation.
- 85 -
Prop. 2001/01:146. Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Prop. 2009/10:204. En frivillig revision.
Statens offentliga utredningar
SOU 2008:32. Avskaffande av revisionsplikten för små företag: delbetänkande. SOU 1995:44. Aktiebolagets organisation, delbetänkande av aktiebolagskommittén. SOU 2007:56. Revisionsutskott m.m.: genomförande av 2006 års revisorsdirektiv:
delbetänkande.
Standarder
Svensk standard för redovisningstjänster, Reko. (2009). Reko 100 Mål och generella
principer. 1:2 uppl. Stockholm: FAR förlag AB.
Svensk standard för redovisningstjänster, Reko. (2009). Reko 110 Redovisningskonsultens
ansvar. 1:2 uppl. Stockholm: FAR förlag AB.
Svensk standard för redovisningstjänster, Reko. (2009). Reko 120 Villkor för
redovisningsuppdrag. 1:2 uppl. Stockholm: FAR förlag AB.
Svensk standard för redovisningstjänster, Reko. (2009). Reko 130 Kvalitetssäkring av
redovisningstjänster samt kvalitetskontroll av redovisningsverksamheten. 1:2 uppl.
Stockholm: FAR förlag AB.
Svensk standard för redovisningstjänster, Reko. (2009). Reko 150 Felaktigheter i
redovisningen. 1:2 uppl. Stockholm: FAR förlag AB.
Svensk standard för redovisningstjänster, Reko. (2009). Reko 160 Redovisningskonsultens
skyldighet att ta hänsyn till lagar och föreskrifter vid ett redovisningsuppdrag. 1:2 uppl.
Stockholm: FAR förlag AB.
Svensk standard för redovisningstjänster, Reko. (2009). Reko 200 Planering. 1:2 uppl. Stockholm: FAR förlag AB.
Svensk standard för redovisningstjänster, Reko. (2009). Reko 230 Redovisningskvalitet. 1:2 uppl. Stockholm: FAR förlag AB.
Svensk standard för redovisningstjänster, Reko. (2009). Reko 240 Kunskap om verksamheten. 1:2 uppl. Stockholm: FAR förlag AB.
Svensk standard för redovisningstjänster, Reko. (2009). Reko 630 Inkomstdeklaration. 1:2 uppl. Stockholm: FAR förlag AB.
Svensk standard för redovisningstjänster, Reko. (2009). Reko 631 Skattedeklaration. 1:2 uppl. Stockholm: FAR förlag AB.
- 86 -
Svensk standard för redovisningstjänster, Reko. (2009). Reko 700 Bokslutsrapport. 1:2 uppl. Stockholm: FAR förlag AB.
- 87 -
Bilaga 1
Intervjuguide – Revisor och Redovisningskonsult
1. När den nya revisorslagen tillkom 1 januari 2002 så infördes även en analysmodell som skulle testa revisorns oberoende. Det talades då mycket om revisorn kunde vara oberoende eller inte ifall denne utövade både rådgivning och revision åt en och samma klient. Nu när revisionsplikten har gjorts frivillig för mindre bolag tror ni att dessa företag kommer att efterfråga mer rådgivning framför den tidigare lagstiftade revisionen?
- Kan detta påverka oberoendet hos uppdragstagaren? 2. Hur har ni själv påverkats av införandet av frivillig revision?
3. Är alla redovisningskonsulter hos inom er byrå auktoriserade redovisningskonsulter? Hur betydelsefull tror ni att denna auktorisation är gentemot kund?
När det gäller auktoriserade revisorer så har det framkommit i statens offentliga utredning gällande frivillig revision att denna yrkesgrupp kommer att minska i antal framöver, varför tror ni att detta antagande har dragits?
4. Har ni efter införandet av den frivilliga revisionen i höstas hunnit märka av någon omfördelning av klienter mellan revisionsområdet och rådgivningsområdet inom byrån? 5. Har det tillämpats några nya regler internt i byrån efter 1 november 2010 för hur rådgivningsuppdrag ska utföras?
6. Vilka externa och generella regler följer ni vid rådgivning gentemot kund?
7. En redovisningskonsult uttryckte sig i ett nummer från Balans från 2010 att Far borde vara ett större stöd för deras yrkesgrupp i och med avskaffandet av revisionsplikt då dessa nu kan komma att hamna i sådana situationer som kan anses obekväma. Hon tog då upp som ett exempel hur redovisningskonsulter ska bemöta klienter som ber om råd ifall de bör ha kvar sin revisor eller inte (Danielsson 2010, ss.19-20).
Konsult: Ifall ni hamnade i en sådan situation, hur skulle ni då gå tillväga?
Revisor: Danielsson tar dock inte upp hur ni revisorer ska bemöta era klienter ifall de har funderingar kring om de ska ha kvar revision eller inte. Hur bemöter ni en klient som funderar på att välja bort revision?
8. Har det blivit någon märkbar skillnad hur revisorer och redovisningskonsulter arbetar tillsammans efter att revisionsplikten avskaffades?
9. Vad är de största skillnaderna för er mellan auktoriserad redovisningskonsult och redovisningskonsult?
- Vad är de största skillnaderna för er mellan auktoriserad redovisningskonsult och auktoriserad revisor?
10. Tror ni att redovisningskonsulter fått mera ansvar i och med den frivilliga revisionen? På vilket sätt?
- 88 -