Samtliga av de fyra respondenterna lägger stor vikt vid att gruppen skall fungera socialt. Elevernas samspel mellan varandra ses som första prioritet. Däremot använder sig av olika fokus i undervisningen för att främja detta. Två av dem fokuserar sin undervisning på de enskilda individernas utveckling, medan de två andra ser till gruppen som helhet. I de grupper där läraren har ett ”gruppfokus” prioriteras elevernas samverkan och man jobbar mycket med att de skall visa hänsyn till varandra. En lärare lyfter en ledares viktiga roll i en gruppsituation och hur den välkomnas om den påverkar gruppen positivt. En annan lärare pekar på svårigheterna som uppstår när gruppens medlemmar har olika prestations- och ambitionsnivå. Att se till elevernas olika behov utan att försaka någons potential upplevs som ett dilemma i skolverksamheten.
! #)!
Roller
I resultatet representeras lärarnas hänsyn till elevernas antagna roller, alltså hur eleverna ser på sig själva oavsett grupptillhörighet, och dessutom den eventuella nya roll de får i den grupp de blir satta i.
!
Tre av de fyra lärarna anser sig undvika hänsyn till elevernas personligheter (alltså elevernas antagna roller i klassen) när lärarna tilldelar eleverna sina instrument. Däremot ser vi en liten antydan till detta.
!
(…) och det blir väl ofta de som inte är så initiativrika, de hamnar vi en keyboard (…) men jag har inte riktigt någon strategi att jag tänker utifrån personlighetstyper. (Göran)
!
Jag kör rätt mycket rättvisegrejen för rättvisa är något som alla förstår. (Anders)
!
Jag tror inte det, jag har aldrig tänkt det så. Det kan vara om det är en sånggrej på någon hårdrockslåt och det är en jätteförsynt tjej, försöker jag undvika sådana situationer. (Erik)
!
Till skillnad från instrumenttilldelningen finns dock ett annat synsätt när det kommer till hur lärarna tar elevernas antagna roller i beaktning, i den övergripande undervisningen.
!
Ibland blir det bra när man har elever som redan är ganska naturliga ensembleledare och kan göra det på ett bra sätt. Att de kan gå in och kommentera utan att köra över någon eller trampa någon på tårna. Har jag en sådan elev i gruppen då brukar jag aldrig gå in och agera över huvud taget. (Göran)
Man förhåller sig ju till det, det gör man ju, vare sig man vill eller inte. (Anders)
!
Jo det har jag nog, mer eller mindre medvetet måste jag säga (Sara) !
De informella nya roller som uppstår i en nyligen formad ensemblegrupp berörs i fråga 7 (se bilaga 3): På vilket sätt tar du hänsyn till gruppens antagna roller i din undervisning, den interna hierarkin?
!
Att skapa ledare i en klass är ju inget jag har problem med, men däremot försöker jag ju styra. (Anders)
!
Jag försöker väl bara behandla alla på samma sätt om jag inte känner dem, därför att då har jag egentligen ingenting att relatera till. Så jag vill alltid behandla dem likvärdigt. Fast man kan få göra på olika sätt för att det ska
de ska uppleva det som likvärdigt. !
De två respondenter som svarat på frågan har dock tolkat den olika, då Anders utgår ifrån den ensemblegrupp som nyligen formats och Sara svarar utifrån den situation som uppstår när en ny årskull börjar.
! #*! När det kommer till de formella rollerna fanns en fråga i vårt frågeformulär som syftade till att ta reda på vilka metoder lärarna använder sig av, för att belysa vikten av ett instrument, som hos eleverna kan anses som försumbart.
! !
(…) man försöker belysa rollen av den där triangeln, man kan plocka bort den och visa att det inte blir samma sak. (Göran)
!
Det går egentligen på vartenda instrument att visa vikten av, men då måste man kunna visa lite saker, lite godis. (Anders)
!
Jag visar även på att inget instrument är viktigare än det andra, spelar ägg/perkussionisten fel så bryter jag, likväl som om gitarristen, sångerskan eller trummisen skulle spela fel. (Erik)
!
Om det nu handlar om en tamburin som ska spelas på en refräng så brukar jag visa hur man ska hålla, hur ska man spela, och prata kring det. Sen brukar jag också försöka hitta andra utmaningar att det inte bara låta dem spela triangel för det är lite tråkigt helt enkelt. (Sara)
!
Sammanfattande analys
Till att börja med skiljer lärarna på antagna och nya roller samt formella och informella roller. Majoriteten av lärarna anser sig inte ta elevernas informella antagna roller i anspråk vid instrumentfördelning. Däremot tas dessa roller i anspråk i lärarnas sätt att undervisa. Detta gäller även de nya rollerna som skapas i en ny gruppindelning och naturliga ledare samt positivt påverkande roller välkomnas. Vad gäller de formella rollerna är lärarna rörande överens om vilken inställning de har till ett för eleverna försumbart instrument, även om deras metoder skiljer sig en aning.
! $+!
Kommunikation
I resultatet framgår vad lärarna håller högt i sin kommunikation med eleverna och hur de kommunicerar med eleverna.
!
I fråga 9 (se bilaga 3) ställer vi frågan: Vad anser du är viktigt i kommunikationen med eleverna? Här får vi blandade svar men alla fyra respondenter verkar främjande för en dialog i klassrummet.
!
I kommunikation och över huvud taget tycker jag humor är en viktig ingrediens, om folk skrattar och har roligt blir man mer mottaglig för allt möjligt. (Göran)
!
Frågor är ju otroligt effektivt, jag har slutat påstå saker, utan jag ställer öppna frågor istället. (…) Man skapar ju diskussioner på så sätt. Det ena leder till det andra, så det är ett otroligt bra sätt, även i ensemble att ställa frågor kring upplägg av låt och vad man kan göra. För det är alltid någon som har ett förslag som man kan testa. Valet blir deras. (Anders)
!
Att det ska vara en ganska öppen diskussion med kontroll. Alla ska lyssna på varandra. (Erik)
!
Att vara tydlig, och jag har lärt mig under åren att aldrig tro att de kan något innan. (…) Se kan ju kommunikation också vara att se alla, man behöver inte alltid ta allt i stor grupp (…). (Sara)
!
Lärarna fick även redogöra för hur de kommunicerar med eleverna. Vi kommer att återkomma i diskussionen med hur dessa två kommunikationsfrågor visar på att lärarnas syn på kommunikation och hur de faktiskt gör.
!
Kroppsspråket är jag nog ganska omedveten om, jag vet inte hur stor roll det spelar in i det hela. (Göran)
!
Följdfråga: När vi pratar kroppsspråk ingår ju även gestik i ansiktet, blickar, grimaser, hur tänker du på det?
!
Det tänker jag nog en del på, att inte visa när man tycker att något låter illa. (…) viktigt att man inte tittar på dem, man får ju ett visst uttryck när något inte stämmer. (Göran)
!
Jag tror jag använder rätt mycket humor faktiskt och då måste man vara rätt försiktig med ironi framför allt. Ironi kan man använda om man känner personen och har en relation till personen. (…) Kroppsspråket har jag ingen aning om, jag flaxar nog på ganska bra emellanåt men det bara händer och sker. (Anders)
!
Jag använder mig av kroppsspråk som uppmuntran eller konstruktiv feedback. Det kan hända att jag spänner ögonen i dem, men det är med glimten kvar, och det gör jag bara om jag vet att de vet vad jag menar innerst inne. (Erik)
!
Jag tror det är ganska mycket direkt kommunikation, åtminstone när vi pratar ensemble, fast ibland är man ju ironisk och då är ju kroppsspråket
! $"! med… och det blir lite skämtsamt och de förstår att jag menar tvärtom.
(Sara) !
Ur dessa två frågor fick vi av svaren även fram ytterligare en kommunikativ aspekt, som visar sig vara genomgående för tre av de fyra lärarnas undervisning. Den fjärde säger det inte uttryckligt men visar ändå samma helhetssyn. Lärarna försöker vid alla tillfällen se och uppmärksamma alla elever under lektionens gång.
!
Man försöker hitta något bra med alla. Det blir givetvis inte varje gång, men målet är att hitta något genuint varje lektion, men det får inte kännas krystat. Något som blir gott för helheten. (Göran)
!
Att jag ser alla är viktigt, att jag är intresserad av alla som är där. Att jag ser och pratar med alla och det här med att jag går till var och en, och alla får den tid de behöver, blir en ganska tydlig sådan grej. (Anders)
(…) jag ser alla eleverna i ögonen, jag försöker ge positiv kritik till alla som är där (…). Men det är ju lättast att hjälpa de som kan uttrycka det verbalt, men du måste se dem som kommunicerar på andra sätt. (Sara) !
Sammanfattande analys
De två huvudfrågorna som ställdes gällande lärarnas kommunikation med eleverna gav olika svar. Vad gäller lärarnas tankar kring vad som är viktigt i kommunikationen med eleverna, nämns humor, öppenhet, tydlighet och viljan att skapa en dialog. En öppen diskussion är något som lärarna använder sig av och är noggranna med att inte förutsätta elevernas eventuella förkunskaper.
När det kommer till lärarnas beskrivningar av hur de faktiskt kommunicerar med eleverna får vi en tydligare bild av hur tanke förenas med praktik. Lärarna använder sig gärna av humor och ett lättsamt humör för att skapa en behaglig lärandemiljö. Det pekas dock på vikten av att vara införstådd med konsekvenserna av användning av till exempel ironi. Här framhåller några av lärarna att man bör känna eleven tillräckligt väl, innan man kan vara ironisk eller skämtsam. Ytterligare en viktig aspekt i lärarnas kommunikation med eleverna är att se och uppmärksamma alla elever.
! $#!
Metoddiskussion
Observationer
För att ta reda på hur lärarna kommunicerar med sina elever utformade vi ett observationsschema som ämnade bena ut de olika former av kommunikation som kunde komma att användas. Med tanke på att kommunikation består i verbala och icke-verbala uttryck (Trost 2010, s 94-95), där en del av kommunikationsformerna är mer eller mindre medvetna, skulle inte en intervju kunna ta reda på allt. Den observationen som genomfördes visade sig dock endast bekräfta det som kom fram i intervjun. Vad gäller de övriga respondenternas planerade observationer kan utfallet blivit ett helt annat. Detta gör att den enda observationen som genomfördes ej känns representativ som metod eftersom den i det fallet skulle kunna visa på ett resultat vi inte har tillräckliga underlag för.
!