• No results found

5. Avslutning

5.2. Sammanfattande analys

För att presentera resultaten för studiens frågeställningar, är det passande att presentera dem en och en och gå igenom svaren. Jämfört med avsnitten ”sammanfattande analys av temat”, så kommer det att ske en mer fördjupad analys som tar upp resonemang som inte presenterades i de andra avsnitten.

5.2.1. Vad uppfattar informanterna som grovt språk?

Utifrån informanternas uttalanden som presenterats inom alla teman så uppfattas grovt språk som, bland annat, ett förenklat sätt att uttrycka sig. Om man är på dåligt humör eller har det

40 jobbigt så används grovt språk för att visa det, istället för att beskriva hur man har haft det jobbigt. Om man ville ha tyst kan man säga ”håll käften” utan att egentligen mena någonting illa. Grovt språk är inte riktat mot någon, utan bara en del av vardagligt tal som används för att uttrycka sig. Som informant #2 uttrycker det, så ”slänger [de] ut de här orden för att beskriva sina känslor”.

Grovt språk uppfattas även av informanterna vara en del av det vardagliga språket. Det förekommer även argument om att grova ord har blivit normaliserat och en del av det vardagliga språket eftersom många använder dem som vanliga ord. Ett par informanter berättar även om hur de växte upp i områden som de uppfattade var miljöer där många använder grovt språk. Vissa informanter uppfattar dock inte grovt språk som en naturlig del av det vardagliga språket, men istället något man är van vid att använda, och som man då även har svårt att sluta med. Det grova språket behöver dock inte vara ett tecken på vad för sorts person man är, utan det innebär bara att man använder grova ord i vardagen. Informant #6 anmärkte dock hur det i det svenska språket går att ”använda vilket ord som helst”. Detta tar då sin form när informanter berättar om hur de använder ord som ”banan” och ”råtta” som skällsord, vilket de då uppfattar är grovt att kalla någon. Grovt språk uppfattas som kopplat till de man umgås med, och hur vännerna i gruppen tilltalar varandra.

Eftersom det finns olika uppfattningar om grovt språk så finns det även olika anledningar till att de använder grovt språk. För ett par informanter var det ett sätt för dem att uttrycka sig för varandra, utan att behöva tänka på deras språk och istället bara koppla av, medan det för en annan var ett sätt att ha roligt tillsammans med kompisar. Vad som dock är gemensamt var att grovt uppfattades som något som används beroende på de man umgås med. Utifall de man umgås med använder grovt språk, uppfattar dem att grovt språk är accepterat bland dess vänner. Grovt språk uppfattas även av denna anledning som någonting som kan skapa tillhörighet bland kompisar, eftersom man använder likadant språk.

Så som det presenteras nu kan det verka som om grovt språk uppfattas som någonting

positivt, dock förekommer det även negativa uppfattningar om vad grovt språk är. En av dessa är att grovt ord är något som är ”opassande i situationen”. Sammanhang är avgörande för hur grovt språk uppfattas av informanterna. Detta innebär då även att grovt språk kan uppfattas på olika sätt. Vad en informant uppfattar som grovt kanske en annan inte uppfattar som grovt. Grovt språk uppfattas även som något som det finns olika skalor på. Vissa ord kan uppfattas var mer grövre och negativa än andra, medan andra ord kan uppfattas som ofarliga, eller att de inte har någon betydelse. Könsord nämns då som en grövre kategori av grovt språk av

informanterna, som de väljer att undvika.

5.2.2. Vad för erfarenheter av grovt språk har dem?

Som informanterna beskriver det med egna ord, så erfar de även att det finns ”värre” och ”lite mer grovare”, grövre ord, och uttrycker särskilt förakt mot könsord. De pratar därför också hur de själva erfar hålla sig till en viss grad av grovt språk som de själva anser är ok att använda. Det som de inte anser är ok sätter de personliga gränser för, vilket skiljer sig från person till person utifrån vad de har erfarit. De nämner även att de säger åt sina kompisar att hålla sig undan sådant språk, men låter det gå när obekanta personer använder sådant. Om de då använder grovt språk så använder dem sådant som anses vara ”mindre” grovt och

”skämtsamma”, vilket kan vara ord som ”tönt” och liknande.

När det kommer till informanternas erfarenheter av att börja använda grovt språk så berättade de hur de blev påverkade av andra. Informant #1 berättade hur hen omedvetet plockade upp och började använda grova ord från videoklipp på youtube, medan informant #8 berättade om hur hen blev påverkad av andra i sin åldersgrupp och pappan som svär. Många har dock på

41 olika sätt erfarit att ens miljö och umgänge kan få en att börja använda grovt språk.

Informanterna #4 och #5 tar också upp hur yngre barn börjar använda grovt språk för att framstå som ”tuffare”, några som vågar använda grovt språk. Det behöver inte vara för att man menar illa som man börjar använda grovt språk. Relaterat till att börja med grovt språk så nämner många informanter att det är svårt att sedan sluta använda grovt språk, då det har blivit en vana för dem. Dock så erfar dem att de har minskat deras användande.

Något som berörde erfarenheter av grovt språk är hur olika människor reagerar på det. Vad som förekommer bland informanterna är då att man är van vid det grova språket, eller att man inte bryr sig så länge det inte överstiger en gräns eftersom man menar att det är ett sätt att uttrycka sig på. För vissa så kan ord även anses förlora sin mening då det används så ofta. Det förekommer att man börjar använda vad som uppfattas som ”lättare” svordomar, men sedan använder det som vardagligt språk eftersom man inte uppfattar orden som grova längre. En till orsak som nämns var att grovt språk kan ha fått en ny betydelse för vänner inom en grupp, eller vissa fraser eller ”vilket ord som helst” får en viss mening för en grupp kompisar. Detta är ”inside jokes”, som informant #7 beskriver det som. Dock kanske obekanta inte har samma uppfattning som en, att grova ord egentligen betyder någonting ofarligt. Även om

informanterna själva tycker det är acceptabelt med grovt språk så är de medvetna om att obekanta personer kanske inte har samma uppfattningar, och tenderar därför att hålla koll på sitt språk i sociala sammanhang. Dock utifrån informanternas erfarenheter så är det inte enbart obekanta människor runtom en, utan även nya personer man inte känner till som man är mer medveten om sitt språk runt. Bland nya människor är de flesta informanter tveksamma att använda grovt språk, om de inte själva använder det.

Informanterna pratar även om hur de undvikit grovt språk bland deras egna vänner, då de kanske inte tolererar grovt språk som deras andra vänner kanske gör. Bland vissa vänner så använder man grovt språk ofta, och bland andra avviker man från det. Eller för att avvika från grovt språk, så undviker man även att prata om känsliga samtalsämnen, vilket kan vara religion eller andra privata saker.

Dock pratar även några informanter om grovt språk som ett sätt för dem att vara sig själva, och prata på det sätt som de är bekväma med. Det förekommer även erfarenheter av hur man lärde sig att acceptera att en person använder grovt språk, och trots det lära sig tycka om personen. En informant har själv haft två vänner som varit bästa vänner med varandra trots att de ständigt tjafsar med varandra. Det betyder dock inte att det applicerar på en själv.

En informant berättar om dess erfarenheter över hur andra människor förväntar sig att vissa personer använder grovt språk och inte kan prata formellt på grund av dess ursprung, eller vart den har växt upp, och hur dessa människor blir förvånade att de kan använda grovt språk. Med ”erfarenheter av grovt språk” täcker jag alla erfarenheter kring konceptet ”grovt språk”.

5.2.3. Hur definierar informanterna vänskap?

Informanterna kom med olika svar på hur de uppfattar vänskap. En av de förekommande definitionerna är “förståelse”, samt att man kände till den andre. Man förstod att ens vänner hade olika gränser för grovt språk än en själv, och det gällde att som dess kompis känna till och komma ihåg dessa. För informant #2 var det speciellt viktigt att vänner kan förstå varandra, då “förståelse” för denna person var även att förstå varför kompisen beter sig som den gör, och kunna “läsa av” den andres språk. Om vänner då kan förstå varandra så anser informanter att de kan öppna upp sig för att prata om vadsomhelst.

En annan definition av vänskap är att man bryr sig om varandra, att man ser till att ens vänner mår bra och ger dem sin tid, vilket informant #6 anser som värdefullt. Informant #8 anser

42 även att vänskap är att finnas till både när personen mår bra och när personen går igenom svåra tider. Att finnas till och vara närvarande anses vara vad “vänskap” innebar.

Vänskap anses också vara att vara en person som det går att förlita sig på och som kan hjälpa, samt att man kan lita på att kompisen behandlar en med respekt. Förtroende, trygghet och lojalitet var också knäppt kopplade till tillit, samt att man bryr sig om varandra tillräckligt mycket för att lita på och respektera varandra. Tillit till varandra tar även form när man kan använda grovt språk med varandra, och veta att det inte är illa menat.

Att kunna vara öppna och prata med varandra var även något som förekom när informanterna pratade om vänskap. Informant #8 beskriver det som att man kan föra en konversation och att man kan prata med varandra om allting. Om man mår dåligt eller vill berätta något roligt så ska det gå att göra det. Att ha personer man kan umgås med, och som man känner sig trygg hos och mår bra med anses också vara en viktig del av vänskap. Vänskap uppfattas utifrån detta vara att ha någon man kan lite på och prata om vadsomhelst med och känna sig trygg hos.

Umgänge, att umgås och ha roligt tillsammans, gemensam glädje, var en mindre

förekommande beskrivning av hur vänskap definierades. Acceptans är också en definition av vänskap som inte förekom ofta, men att man accepterade att ens vänner använder grovt språk och fortfarande tyckte om deras umgänge var något som var passande med uppsatsens tema, och relevant definition av vänskap.

5.2.4. Vad för mening har det grova språket och erfarenheterna av detta för informanterna?

Bland informanterna förekommer det olika upplevelser och erfarenheter av grovt språk, och dessa hade olika meningar för dem.

Grovt språk upplever informanterna är en orsak av yttre faktorer, att man blir präglad av de man umgås med och av ens omgivning till att börja använda grovt språk. Detta behöver inte vara medvetet, utan bara man umgås med specifika personer så plockar man upp det

omedvetet. Båda vänner och familj upplevs påverka en.

Något som några informanter upplever är att grovt ord inte har någon negativ innebörd, vilket även är varför som många som tidigare nämnt använder grovt språk som vardagligt språk. Dock upplever inte alla informanter detta, då visa blir ”äcklade” om någon annan använder grovt språk som de upplever är av högre grad, som könsord vilket är en förekommande åsikt. Dock eftersom man är vänner med vissa personer som är ok med användandet av grovt språk så upplever informanterna att man kan använde grovt språk bland dem. De upplever också att de kan använda grovt språk bland deras kompisar just för att de är ens nära vänner. De upplever att de inte behöver tänka på sitt språk utan istället bara prata på det sätt de själva är bekväma med. Dock påpekar informanterna att det inte är på detta sätt med alla deras vänner, utan bland vissa vänner så upplever dem att de måste vara försiktiga med vad de säger. De upplever också att de inte kan vara bekväma med vemsomhelst och prata hursomhelst. Bland vissa personer, i vissa sammanhang eller i vissa miljöer så upplever de hur kontexten har en påverkan på hur de uppfattar grovt språk, och om det grova språket är accepterat eller inte. Grovt språk upplevs också vara någonting man måste lära sig att kontrollera om man, som informant #2 uttrycker det, ”ska komma nån vart”. Om man inte kan anpassa språket vid jobbintervjuer som exempel så ”kommer man ingen vart”. Att lära sig anpassa sitt språk upplevs som ett måste. Relaterat till detta så sätter vissa informanter personliga gränser på vad

43 de anser är ok att använda och när det är ok att använda grovt språk. Dessa gränser skiljer sig från att undvika förtryck till att undvika könsord.

Informanterna hade även olika ställningar till det grova språket, utifrån deras upplevelser med det. De som hade en negativ ställning till det grova språket upplever det som ”elakt”,

respektlöst och otrevligt, och att det inte finns något positivt med det. Om den andre reagerade negativt, om den blev tillexempel sårad av det grova språket så antog de en negativ ställning till det. Några anser också att de inte tycker om när andra personer använder det, och skulle säga till deras vänner om de tycker att det blir för grovt, men var även missnöjda över hur de själva inte helt kan sluta använda grovt språk. Vissa informanter upplever dock att det finns positiva aspekter av grovt språk. Det upplevs vara något som kan lätta upp stämningen och göra sammanhanget roligare, och även något som kan motivera andra att bli bättre personer. Att kunna använda grovt språk upplevs också vara ett sätt att visa att någon betyder nått för en, då man inte behöver anpassa sig. En version av argumentet att grovt språk kan användas för att uttrycka sig skulle detta argument kunna ses som. Att tillsammans kunna använda grovt språk, eller språk som båda parter anser är grovt, kan vara ett sätt att visa tillhörighet då de har liknande uppfattningar om språket de använder. Motsatt mot om de reagerade negativt, så skulle deras ställning bli positiv om andra reagerade positivt. De med en neutral ställning anser att de inte bryr sig om det grova språket. De har erfarenheter av både de positiva och negativa aspekterna, eller så tog de inte illa upp av att det grova språket användandes.

5.2.5. Hur uppfattas grovt språk som en vänskapsfunktion?

Mycket av det som gör att grovt språk uppfattas som en vänskapsfunktion är återkommande argument. Ett av dem är att grovt språk används för att man inte får en negativ respons, och då använder det för skojs skull då de i ens umgänge anser att det är ”extra kul” om det används. Samt att man kan känna tillhörighet bland vänner man använder likadant språk med. En ytterligare faktor till att man kan känna tillhörighet är då att man har likadana uppfattningar om vilka ord som är grova inom gruppen, och att vissa ord har fått unika betydelser inom kompisgruppen. Ord som ”råtta” är nog inget ord man använder mot vemsomhelst, men för informant #7 är det ett ord hen och hens kompisar använder mot varandra. Eftersom det är ens vänner som använder orden så tar man heller inte illa upp om det är grovt eller har negativa innebörder, eftersom man vet att ens vänner inte menar någonting illa. Deras vänskap är ”stark nog”, påstås det av en informant.

Här är grovt språk en vänskapsfunktion eftersom det har fått en unik betydelse för gruppen, och man kan använda orden eftersom man vet att det inte är illa menat, utan bara ett sätt för vänner att uttrycka sig hur de vill med varandra. Ytterligare en vänskapsfunktion är att man inte behöver tänka på sitt språk, istället kan man prata på det sätt som man själv är bekväm med.

Eftersom grovt språk är något som används bland vänner så uppfattar informanterna att det inte kan användas hursomhelst eller vartsomhelst. Om en lärare eller en förälder, eller en obekant är närvarande så är det inte passande med grovt språk. Vännerna uppfattar att det grova språket inte har dess ursprungliga betydelser, men det gör inte obekanta eller folk man nyligen träffat. De har inte samma uppfattning om vad ett ord betyder som en själv. Därför måste man vara försiktigt med sitt användande, och man måste känna den andre personen väl. Sammanhang argumenteras vara en viktig faktor, om det är ett sammanhang där man umgås med personer som är ok med grovt språk eller med personer som inte tycker det är ok med grovt språk så kan det påverka om man använder grovt språk.

Dock om ens vän inte använder grovt språk så väljer kompisar som själva använder det att inte använda det. Även om de använder grovt språk bland andra vänner så väljer de att

44 anpassa sitt språk bland dem om inte gör det. Man undviker grovt språk i respekt för ens kompisar som inte tycker om det. Detta gäller inte enbart grovt språk, utan även

samtalsämnen som kan vara känsliga för vännen som man då väljer att undvika. Grovt språk är en ”vänskapsfunktion” för att det undviks, och känner till sin väns ”koder”, vad som är och inte är acceptabelt för en.

Grovt språk argumenteras kunna sära vänskaper, men argumentet att det kan skapa vänskaper förekommer också. Om två personer som lär känna varandra inser att de har likadan humor och använder liknande språk så kan det på så sätt bli bättre vänner som är bekväma att vara sig själva runt den andre personen. Det behöver som tidigare sagt inte enbart vara grovt språk som man kan bli bekväm att använda, utan man kan även bli bekväm att prata om känsliga och privata ämnen om man blir tillräckligt bekväm med personen. Grovt språk som funktion kan göra människor bekväma med varandra.

Related documents