Rapport HT 2018
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i
Pedagogik C, 15 hp
”Får jag svära?”
En fenomenologisk studie om ungdomars erfarenheter och uppfattningar om användandet av grovt språk mellan vänner
Författare: David Sakhong Handledare: Henrik Roman
Examinator: Eva Forsberg
2 Sammanfattning
Grovt språk är någonting väldigt förekommande i dagens samhälle, speciellt bland ungdomar.
Vad ungdomarna som då använder grovt språk har för erfarenheter och uppfattningar om det skulle därför vara hjälpsamt att veta, så att man kan få en övergripande blick över deras användning av grovt språk. Syftet med denna uppsats är att få en fördjupad förståelse och kunskap om ungdomars tankar och uppfattningar av användandet av grovt språk mellan vänner. Studiens frågeställningar är:
• Vad uppfattar informanterna som grovt språk?
• Vad för erfarenheter av grovt språk har de,?
• Hur definierar informanterna vänskap?
• Vad för mening har det grova språket och erfarenheterna av detta för informanterna?
• Hur uppfattas grovt språk som en vänskapsfunktion?
För att uppnå detta syfte utgår studien ifrån Edmund Husserls teori om fenomenologi som fokuserar på individers tankar, erfarenheter och uppfattningar om något. Studien utgår även från Steiner Kvale och Sved Brinkmans semistrukturerade forskningsanalys för att intervjua informanterna, och Virginia Braun och Victoria Clarkes metoder för att analysera intervjuerna och finna mönster i dem, och sedan konstruera teman utifrån dem.
Studiens slutsats är att grovt språk är ett flexibelt verktyg för ungdomar som har olika applikationer. Ungdomarna uppfattar grovt språk som vardagligt språk som har fått nya betydelser inom olika kompisgrupper, vilket även gör det enklare att uttrycka sig.
Ungdomarna nämner hur de blir påverkade av andra som de umgås med till att själva använda grovt språk, vilket de inte alltid är stolta över. De tar inte illa upp av grovt språk heller, då de vet att deras vänner inte menar någonting illa, men samma tankesätt gäller inte bland
obekanta. Därför är de mer vaksamma om det grova språket kring personer de nyligen träffat.
Men om två personer delar en uppfattning om vad ett ord betyder så är det ett tecken på att de är vänner och tillhör samma kompisgrupp.
Nyckelord: fenomenologi, ungdomar, intervju, kamratkultur, språkanvändning, uppfattning, erfarenheter.
3 Abstract
Crude or harsh language is something very prevalent in today’s society, especially among youth. What experiences and perceptions the youths who use harsh language have regarding it would therefore be helpful to know, to achieve a greater understanding of their usage of harsh language. The purpose of this thesis is to achieve a deeper understanding and knowledge about the thoughts and perceptions of harsh language between friends youths have. The question this study poses are:
• What does my informants perceive as harsh language?
• What experiences do they have of harsh language?
• How do the informants define friendship?
• What significance does the harsh language and the experiences of it embody for the informants?
• How is harsh language perceived as a way to form friendships?
To achieve its purpose this study will be based on Edmund Husserls theories of
phenomenology to interview volunteers about their thoughts, experiences and perceptions of harsh language. It will also be based on Steiner Kvale and Sved Brinkmans descriptions of the semistructured research interview, and Virginia Braun and Victoria Clarkes method of
analyzing text to find patterns in my informants interview, and then construct themes with them as a basis.
The conclusion is that harsh language is a flexible tool for youth with many applications.
Youths perceive harsh language as everyday language with different meanings among different friend groups, which makes it easier for them to express themselves. The youths mention how they are influenced by others in their company to themselves use harsh language, which not everyone is happy about. They do not take offense to harsh language from friends, because they know that there is no ill intent. The same sentiments do not apply among strangers. Therefore they are careful with their language among new people they meet.
However, if two people share the same perception of a words meaning, it’s a sign of their friendship and their belonging to the same circle of friends.
Keyword: phenomenology, youth, interview, friendship, language, perception, experiences.
4
Innehåll
1. Inledning ... 6
1.1. Tidigare forskning ... 6
1.1.1. Sökprocess ... 6
1.1.2. Forskning om grupptillhörighet ... 7
1.1.1. Forskning om identitet ... 8
1.1.2. Forskning om kamratgrupper ... 10
1.1.3. Forskning om normer ... 10
1.1.4. Forskning med fenomenologi som bas ... 11
1.1.5. Den tidigare forskningens påverkan på studien. ... 11
2. Syfte och frågeställning ... 12
2.1. Teoretiskt perspektiv ... 12
3. Metod... 14
3.1. Beteckningen ”grovt språk” ... 16
3.2. Genomförande ... 16
3.3. Databearbetning ... 17
3.4. Urval ... 17
3.5. Generaliserbarhet ... 18
3.6. Validitet och giltighet ... 18
3.7. Etiska frågor ... 18
4. Resultat och analys ... 19
4.1. Tema 1: varför man använder grovt språk... 22
4.1.1. Bakomliggande skäl till att man svär. ... 22
4.1.2. Varför man börjar använda grovt språk. ... 23
4.1.3. Grovt språk som vardagligt tal. ... 24
4.1.4. Grovt språk som uttrycksmedel. ... 25
4.1.5. Grovt språk som tuffhetsmarkör. ... 26
4.1.6. Påverkan från kompisar. ... 26
4.1.7. Sammanfattande analys av temat. ... 26
4.2. Tema 2: sammanhang ... 27
4.2.1. Att anpassa språkbruket till olika situationer ... 27
4.2.2. Språkanpassning ... 27
4.2.3. Kompisarna förstår att man inte är seriös. ... 28
4.2.4. Man är bekväm bland sina kompisar ... 29
5
4.2.5. Sammanfattande analys av temat ... 30
4.3. Tema 3: inställningen till grovt språk ... 30
4.3.1. Positiv inställning ... 31
4.3.2. Negativ inställning... 31
4.3.3. Neutral inställning. ... 32
4.3.4. Sammanfattande analys av temat ... 33
4.4. Tema 4: att använda grovt språk. ... 33
4.4.1. Olika grader av grovt språk ... 34
4.4.2. Att inte använda grovt språk av olika anledningar. ... 35
4.4.3. Sammanfattande analys av temat ... 36
4.5. Tema 5: Grovt språk och vänskap ... 36
4.5.1. Sammanfattande analys av temat. ... 38
5. Avslutning ... 38
5.1. Sammanfattning ... 38
5.2. Sammanfattande analys ... 39
5.2.1. Vad uppfattar informanterna som grovt språk? ... 39
5.2.2. Vad för erfarenheter av grovt språk har dem? ... 40
5.2.3. Hur definierar informanterna vänskap?... 41
5.2.4. Vad för mening har det grova språket och erfarenheterna av detta för informanterna? 42 5.2.5. Hur uppfattas grovt språk som en vänskapsfunktion? ... 43
5.3. Slutsatser ... 44
5.4. Det egna kunskapsbidraget gentemot tidigare forskning ... 44
5.5. Diskussion ... 45
5.6. Begränsningar. ... 47
6. Referenslista ... 49
Bilaga 1: Frågeformulär ... 51
Bilaga 2: Annons för intervjuer ... 53
6
1. Inledning
Rickard Jonsson nämner i sin bok Blatte Betyder kompis. Om maskulinitet och språk i en högstadieskola (2007) en debattartikel i Dagens Nyheter från 2006, som handlar om det som en litteraturvetare kallar för ”blattesvenskan”, ”miljonsvenskan”, ”rinkebysvenskan” eller
”förortsslangen”.1 I debattartikeln hävdar artikelns författare som är litteraturvetare att det språk som används i förorten är rasistiskt och sexistiskt, men Jonsson menar att
litteraturvetaren ser på situationen som en främling, någon som inte vet hur de som använder språket känner och i vilken kontext det används.2
Denna debattartikel visar att det går att hävda många olika saker om grovt språk utan att veta någonting om hur de som använder språket uppfattar det, eller varför de använder det. Att få veta hur de som använder grovt språk tänker och funderar skulle ge mer kunskap och insikt om användandet av grovt språk än om man enbart bedömer det utifrån. Med mer kunskap om hur de som använder grovt språk tänker kanske vi kunde se på det hela på att annat sätt, och även hantera ungdomar som använder sådant språk annorlunda än vad som ofta annars görs.
Därför har jag valt att göra en studie om hur grovt språk upplevs av dem som använder det, vilka erfarenheter de har av detta samt vad för mening det grova språket har för dem. Med andra ord, hur grovt språk används mellan kompisar, och vad för upplevelser och erfarenheter de har av det.
1.1. Tidigare forskning
Det finns mycket tidigare forskning som handlar om språkanvändning. Ingen av den forskning som hittades har ett särskilt starkt fokus på grovt språk, men den tidigare forskningen visar hur brett ämnet språkanvändning kan vara. Med den forskningsgenomgång som presenteras här visas vad som redan studerats och hur studien kommer att skilja sig från tidigare studier.
All forskning som presenteras här lyfter upp en aspekt av ungdomars språk, och är därför relevant för denna studie. All forskning täcker dock olika aspekter, och kommer att presenteras utifrån vad de tar upp.
1.1.1. Sökprocess
Delar av den forskning som används är avhandlingsstudier som söktes fram via Libris och sökorden ”ungdomars språk” och ”fenomenologisk studie”. Studier, handböcker och annat material som använts i hemtentor och uppsatser från tidigare kurser som ansågs vara intressant, och som uppfattades som användbart för denna studie, som dock inte
nödvändigtvis berörde ungdomars språk och fenomenologi, används också i denna studie. Att allt inte berör språk och fenomenologi anses dock inte som ett större problem. För att få tillgång till detta material användes Uppsala Universitetsbiblioteks sökmotor för att hitta materialet och enkelt få tag på det. Sökorden var då oftast författarens eller verkets namn, eftersom det var en specifik källa jag sökte efter. Utifrån denna tidigare forskning hittades ytterligare material som kunde användas för att redovisa vad som redan har gjorts, och vad man redan kommit fram till om det ämne studien kommer att arbeta med.
Avhandlingsstudierna innehöll även mycket information om den fenomenologiska teori som denna studie utgår ifrån. Med dem som utgångspunkter kunde den teori som studien utgår ifrån formuleras. Att studien använder sig av lite internationell forskning, och nästan bara svensk forskning, var ett förbiseende från mitt håll. Dock anses det inte att det skulle vara nått problem, då avhandlingarna om ungdomar och deras språkanvändning tar upp den
internationella forskningen inom respektive område. Att utgå ifrån mycket svensk forskning skulle även kunna ge ett intressant perspektiv på hur språkanvändning har förändrats och utvecklats genom Sveriges historia.
7 1.1.2. Forskning om grupptillhörighet
Hur informanterna upplever grupptillhörighet behandlas i denna studie, och därför är det värt att ha med tidigare forskning om ämnet. Då har denna studie en grund för hur
grupptillhörighet kan upplevas. Studier om hur de själva upplevde språkanvändandet var någonting det inte fanns mycket om bland den tidigare forskningen.
Ungdomars språkanvändning och deras samtal är ett ämne som ofta studerats. Syftet i tillexempel William Labov och Penolope Eckerts studier om språk är att hitta gemensamma nämnare i ungdomars språkbruk som skiljer sig från vuxnas språkbruk. Båda kom fram till att språk används för att markera grupptillhörighet, prestige eller opposition mot omgivningen.3 William Labov studerar något som han kallar för ”The Black English venacular”, eller förkortningen BEV i sin studie Language in the inner city: studies in the Black English Venacular (1972), vilket refererar till en sorts dialekt som används av svarta ungdomar som bor i amerikanska storstäder. Detta inkluderar böjningar av ord och jargonger som används av medlemmar i ungdomsgäng. Labov studerar hur dessa ungdomsgäng använder BEV för att utesluta personer som ansågs vara ”lame”, och kommer fram till att ungdomar går med i grupper med BEV för att känna tillhörighet och för att stå emot det uppfattade förtrycket av samhället runtom.4 Det som markerar deras tillhörighet är de ord de använder och hur de böjer de olika orden, vilket Labov visar skiljer sig mellan olika ungdomsgäng. De som inte går med i dessa grupper markeras av att de inte använder den BEV, de böjningar av ord och de
jargonger som används inom ungdomsgängen, och blir därför utfrysta från grupperna och utpekade som ”lame”. Labov kom fram till att det är genom att umgås på gatorna som man lär sig BEV, och de som är ”lame” är de som inte spenderade tid på gatorna, och som inte lär sig böjningarna och jargongen som används inom gängen.5 Man tillhörde genom att delta och lära sig de koder som finns i gruppen. Ytterligare nämner Labov att de äldre medlemmarna i dessa ungdomsgäng, som höll på och blev vuxna, lärde sig att skifta mellan att använda BEV, och att använda sig av vad han kallade för en ”standard dialect”.6 Att de använder jargonger och stiliserat språk bland andra medlemmar i dessa gäng, men i andra sammanhang använder standardengelska.
Penelope Eckert studerar i sitt verk Jocks and Burnouts: social categories and identity in high school (1989) hur ungdomar i amerikanska skolor blir indelade i två kategorier när de börjar junior high: ”Jocks” och ”Burnouts”. Dessa två kategorier är ett par av många namn som används för att benämna två olika sorters grupper av ungdomar om ansågs vara
förekommande i många amerikanska skolor, som Eckert kallar för ”Leading crowd” och
”rebellious crowd”. ”Leading crowd” beskriver Eckert som de som entusiastiskt deltar i skolan och som aktivt för stöd av den, medan ”rebellious crowd” är de som stöter bort skolans hegemoni, och som i tur känner sig utstötta av skolan.7 Dessa kategorier påstår Eckert finns i många amerikanska skolor. Eckert påstår att oppositionen mellan dessa två kategorier
förmedlar social klass och kontrollerar förändringar i ungdomars värld.
It is these two categories, and the oppositional relation between them, that mediate social class and control change in the adolescent world as their members cooperate, through their
competition, to control and interpret the world around them.8
Kategorierna ”Jocks” och ”Burnouts”, och motsättningarna mellan dem, påstår Eckert dominerar ungdomars identitet under skolgången. Vad som bland annat skiljer dessa två kategorier åt är deras motsatta relationer till skolan, då ”Jocks” accepterar institutionernas värderingar och intressen, medan ”burnouts” stöter bort dem.9 Vad Eckert också visar, både genom studier och med hjälp av intervjuer med elever, är att det inte är vuxna som
kategoriserar ungdomar, men det är de vuxna som ger ungdomar medlen för att själva kategorisera varandra.10 Eckert förklarar även hur barns, eller i detta fall ungdomars
8 uppfattningar baseras på vuxnas uppfattningar, och att individers uppfattningar baseras på gruppens uppfattningar.11 Hur ungdomar kategoriserar varandra beror på hur gruppen kategoriserar människor, och även hur vuxna uppfattar och kategoriserar andra människor.
Många studenter uttryckte dock i intervjuer att de var obekväma med klassifikationen och helst vill undvika att bli kategoriserade, men Eckert resonerar att ”jock”- och ”burnout”- kategorierna är en del av studenternas sätt att tala om deras sociala struktur.12 Eckert berättar även om hur studenterna använder sig av kategorierna för att beskriva deras kompisgrupp. Att ungdomarna är ambivalenta till kategorisering påstår Eckert vara för att de samtidigt behöver en klarare identitet, men samtidigt vill vara fria individer.13
I sin studie kom Eckert fram till att vissa beteenden associeras med vissa kategorier som har fått en global status.14 Kategorier som ”jocks” och ”burnouts” är inget som enbart dyker upp i amerikanska skolor, utan enligt Eckert är det globala kategorier som dyker upp i skolor över hela världen, och därför finns det en global uppfattning om vad som associeras med dessa kategorier. Språket som individer använder är ett sådant beteende som markerar vilken grupp eller kategori man tillhör, då det språk man använder, om man utgår utifrån Eckert är
kategoriserat, eller typiskt till en viss grupp. Därför så kategoriseras användaren av språket till den grupp eller kategori som det språk den använder anses vara typiskt för. Kategorierna är även globala, och användaren blir kategoriserad av andra för det språk den använder.
Medvetet eller omedvetet så används språk för att markera avstånd mot andra grupper. Som i detta fall, motstånd mellan ”jocks” och ”burnouts”.
1.1.1. Forskning om identitet
Identitet är ett förekommande ämne när det gäller tidigare forskning om ungdomars språk.
Även om denna studie inte huvudsakligen fokuserar på hur identitet skapas så kan det hända att de intervjuade ungdomarna själva pratar om identitet, vilket gör tidigare forskning om identitetsskapande i sociala sammanhang användbart.
Bengt Nordberg har i Om ungdomars samtalsstil (1984) studerat hur ungdomsspråk blir till, och är någonting som skapas i interaktion med jämnåriga.15 Han konstaterar att yngre personers talspråk skiljer sig från vuxnas. Exempel på hur ungdomsspråket skiljer sig i hans studie är turtagning, anföringsteknik, artikulation, taltempo, vilka onomatopoetiska inslag ungdomarna använde och hur explicita de var.16 Detta unika ungdomsspråket skapas i
interaktion mellan ungdomarna. Ulla-Britt Kotsinas tar i sin studie Ungdomsspråk (1994) upp hur ungdomars språk fungerar som en identitetsmarkör.17 I den studien uppmärksammar hon slang, svordomar och småord, de samtalspartiklar som anses onödiga av vuxna. Ungdomarna använder inte detta ungdomsspråk därför att de är inkapabla till standardspråk, utan för att detta språk fungerade som deras identitetsmarkör. Relaterat till detta finns Linda Kahlins studie Sociala kategoriseringar i samspel (2008) om hur ungdomar konstruerar identiteter i samtal.18 Kahlin som intresserar sig för sociala kategoriseringar, urskiljer med hjälp av de metodologiska verktygen Membership Categorization Analysis och Conversation Analysis hur ungdomar positionerar sig i relation till olika sociala kategorier, på ett sätt som går emot normativa förväntningar om hur personer inom en social grupp förväntas bete sig. Kahlin kom även fram till att dessa kategorier, mer bestämt kategorierna ”vi” och ”dem”, endast är
relevanta i lokala situationer.19
En som forskar om självpresentation är Jan Svennevig, som studerar i sin tes Getting
acquainted in conversation. A study of initial interactions (1999) hur människor strukturerar sina samtal och fraser.20 Svennevig undersöker interaktionstillfällen utifrån perspektivet självpresentation: hur människor väljer att presentera sig i samtal och fraser. Svennevig kommer fram till att man i samtal skapar ”situationellt relevanta” identiteter där deltagarna i samtalet kan etablera sina likheter, och även skapa allianser, som det kallas, mellan varandra.
9 Sekvensen självpresentation, som Svennevig kallar den, är en möjlighet för personer att solidarisera sig med varandra.21
Kopplad till Svennevig finns Sue Widicombe och Robin Woofit studie The language of youth subcultures: Social identity in action (1995), som också studerar hur sociala identiteter är situerade, och hur olika strategier används för att framstå på ett visst sätt inom en viss grupp.22 De kom fram till att motivet till att använda sig av olika strategier för att motsätta sig en grupp människor, eller framstå som en sorts människa inte endast är grupporienterat, utan även ett uttryck för personlig läggning.
När det kommer till studier om ungdomars språk konstaterar Theres Bellander som själv studerar ungdomars språkresurser i digitala media, att kontexten sällan uppmärksammas, samt att man vanligtvis studerar likartade kommunikationer, vilket enligt henne medför en ensidig bild av språkbruket.23 I sin egen studie Ungdomars dagliga interaktion. En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier (2010)
undersöker Bellander hur olika kontexter gör att individers interaktioner skiljer sig från varandra, och kom fram till att ungdomar använder sig av sina språkresurser i gruppchatter, textmeddelanden och annat elektroniskt media för att konstruera en specifik roll genom deras interaktioner.
Att enbart fokusera på grovt språk kan ge en ensidig bild av ungdomars språkanvändning, men då fokus ligger på deras egna uppfattningar om det så kan det bidra till en mer mångsidig bild av det hela.
Flera studier knyter samman frågan om grovt språk till etnicitet och utländsk bakgrund, däribland Dennis Days tes Tang’s dilemma and other problems: ethnification processes at some multicultural workplaces (1994) som studerar ”ethnification”, där etnicitet
problematiseras eller försöks problematiseras av individer i, eller av individer som vill befinna sig i maktpositioner.24 Denna studie utgår dock ifrån att grovt språk är något som används oavsett etnicitet. Därför kommer etnicitet inte vara en faktor för urvalet, som det var när Day gjorde sin egen studie. Dock är det intressant om mina informanter själva tar upp etnicitet.
Kotsinas hävdar i sin tidigare nämnda studie att språket har en funktion som
gruppidentitetsskapare, och att grupptillhörighet markeras genom ungdomars språk.25 Specifikt det språk som uppfattas som avvikande av vuxensamhället. Kotsinas menar att ungdomarna, på grund av sin sociala situation, känner behov av att markera grupptillhörighet som inte endast berör kläder eller yttre kännetecken, utan även deras språk. Att informanterna känner grupptillhörighet genom att använda grovt språk mot varandra kan vara något som de lyfter fram i intervjuerna, och denna forskning ger då ett nytt perspektiv på detta.
Kahlins ovan nämnda avhandlingsstudie utgår från flera olika studier om kvinnor och mäns språk, och de olika könsskillnader som finns kring det ämnet. En sådan är Charlotte Engbloms studie om hur identitet görs relevant i det situerade samtalet, utifrån ett så kallat
interaktionsperspektiv.26 Engblom visar i Samtal, identiteter och positionering. Ungdomars interaktion i en mångkulturell miljö (2004) hur sociala normer som maskulinitet och
heterosexualitet inom en klass på ett fordonsprogram påverkar hur eleverna beter sig, och hur de förväntades bete sig. Dessa normer förstärks även då de sociala identiteter som konstrueras av elever vars uppfattning påverkades av normer leder till en konstant rekonstruktion av normer inom klassen. Hur sociala identiteter skapas med språkanvändandet är inte det
huvudsakliga syftet med denna studie. Dock är denna studie relevant för utifall informanterna nämner att kön eller andra sociala kategorier har en påverkan på användandet av grovt språk, och då ger denna tidigare forskning exempel på hur normer kan påverka personers beteende.
10 1.1.2. Forskning om kamratgrupper
Att ha med forskning om kamratgrupper i denna studie skulle kunna bidra med något att diskutera studiens resultat gentemot. Katarina Kärnebro refererar i sin studie Plugga stenhårt eller vara rolig? Normer om språk, kön och skolarbete i identitetsskapande språkpraktiker på fordonsprogrammet (2013) till flera olika forskare som har studerat
kamratgruppsinteraktioner och kamratkulturer, och som visar att interaktion i kamratkulturer har stor betydelse för barn och ungdomars socialisation och utveckling.27
Maria Ohlsson visar i sin studie Språkbruk, skämt och kön. Teoretiska modeller och
sociolingvistiska tillämpningar (2003), hur status inom gruppen påverkar språkanvändandet.
En som har ”låg status” inom gruppen undviker att skämta, men kan vara skämtsam i andra sammanhang. Därför anser de det som viktigt att kunna skämta för att undvika
underordning.28 Detta är enligt Ohlsson viktigt för just pojkars identitetsskapande. Det skulle vara intressant att se om informanterna själva anser att man behöver kunna skämta, eller använda grovt språk för att inte bli underlägsen i gruppen. Denna studies relevans kommer utifrån hur grovt språk hävdas att fungera som gemensamhetsskapande, så det blir en fråga om informanterna själva känner tillhörighet när grovt språk används.
En annan studie om just pojkar är Ann-Carita Evaldssons studie Könsskillnader och
regellekar. En studie av flickors sociala interaktion (verbal och kroppslig) i regelleken boll i fyrkant (2000), som handlar om pojkar som använder retfulla kommentarer och
förolämpningar mot varandra. Relevant för denna studie är att Evaldsson kommer fram till att pojkarna använder retfulla kommentarer och förolämpningar tillsammans med lek och allvar, och att det även var viktigt att upprätthålla denna balansgång för att det skulle uppfattas som roligt och inte bli en riktig konflikt.29 Var gränsen går för när grovt språk leder till en riktig konflikt kan vara värt att ha i baktanken, och kan aktualiseras i denna studie.
Ytterligare en relevant studie är Michael Tholanders studie Doing morality in school. Teasing, gossip and subteaching as a collaborative action (2000) som tar upp hur elever fostrar
varandra till retande, att de påverkas av att bli utsatta för det och anpassar sig efter de normer som blir synliga.30 I relation till detta nämner Kärnebro att det är skolan som återskapar normsystem som understödjer makt och dominansförhållanden.31 Detta är inte studiens huvudfokus, men det är värt att ha i åtanke utifall detta nämns av informanterna. Att
användandet av grovt språk är någonting som informanterna fostras in i genom att de går på samma skola som sina kompisar.
1.1.3. Forskning om normer
Tidigare forskning om normer är något som är relevant för studien, framför allt för att se om grovt språk används av informanterna för att det är normen. Om de själva ansåg att även identitet var någonting viktigt så skulle det ge ett nytt perspektiv på deras interaktioner.
Därför är tidigare forskning om identitet också relevant.
En sådan studie är Kärnebros studie om hur medlemmarna i ett fordonsprogram förhandlar fram normer om språk, kön och skolarbete i skolsamtal. Mer generellt vill hon studera språkets betydelse för identitetsskapande och förhandling om gemensamma normer.32 Kärnebro finner att normer kring heterosexualitet ständigt rekonstrueras i elevernas samtal, vilket påverkar deras uppfattning om vad som är normalt, något som i sin tur påverkar deras beteenden. Kärnebro kommer fram till att könsidentitet skapas i interaktioner, och att de möjliga identitetspositionerna som går att skapa avgörs av samtalsdeltagarnas roller och relationer.33 Kärnebros resultat visar också att i interaktioner används stereotypa
föreställningar om maskulinitet för att uppnå mål och iscensätta önskvärda identiteter, samt skapa allianser och hierarkier.34 Som exempel nämner hon hur sexistiskt och homofobiskt
11 språk används för att framställa sig själva som djärva och modiga, men även för att
möjliggöra en känsla av gemenskap och identitetsskapande. Heterosexualiteten anses vara en självklar norm, och Kärnebro nämner att det är vänner som bildar normativa sätt att förhålla sig till saker, som sexualitet eller skolarbete.35 Detta visar hon leder till att eleverna
kontrollerar och begränsar varandras beteenden, utifall de uppfattades gå emot normen.
Därför vill man inte anses tillexempel vara en ”duktig elev”.
Sammanfattningsvis förklarar Kärnebro sitt resultat med detta citat:
Identitetsskapande är en situerad samkonstruktion som bygger på maktrelationer mellan samtalsdeltagare, den historik som delas i praktikgemenskapen, samt genom föreställningar och förväntningar som förmedlas via omgivningen.36
1.1.4. Forskning med fenomenologi som bas
När det gäller tidigare forskning som använder sig av fenomenologi som grund för deras avhandlingar finns det ett par som är användbara som referenser för hur man bör göra.
En av dessa är Eva Alerbys doktorsavhandling Att fånga en tanke – En fenomenologisk studie av barns och ungdomars tänkande kring miljö (1998). I denna avhandling vill Alerby
synliggöra hur unga människor varseblir, upplever, erfar och tänker kring miljön, då hon anser att hur detta blir till lämnas i många vetenskapliga sammanhang i tystnad.37 Alerby ger ett exempel på hur en tre-årig flicka använder det hon redan kan för att klassificera en ekorre som en ”pippi-vovve”. Detta för att tydliggöra sin punkt att kunskap tar utgångspunkt i erfarenheter, vilket hon hämtar från fenomenologen Merleau-Ponty, som ansåg att erfarenheter införlivas via kroppen.38 För att då synliggöra barn och ungdomars tänkande kring miljön, samt tolka innebörderna i dessa tankar, gör hon det genom två delstudier. En där hon utvecklar förståelse av tänkande, och en där hon fördjupar förståelsen av de tankar som barnen och ungdomarna gestaltar och utrycker kring begreppet miljö.39 Det som är intressant för denna studie är hur hon utgår ifrån att en individs erfarenheter är det som formar deras kunskaper.
En annan som utgår ifrån fenomenologi, och likt Alerby utgår delvis från Merleau-Ponty, är Johanna Österling Brunnström, vars syfte med sin studie Kropp, Görande och varande i musik – en fenomenologisk studie (2015) är att undersöka kroppsligt förankrade
meningsdimensioner i relation till fyra olika musikaliska kontexter: Professionell musiker, konsertbesökare, professionell diskjockey och professionell dansare.40 Denna studie kommer fram till att alla musikaliska kontexter delar den kroppsliga dimensionen av mening, med ursprung ur musikaliskt lärande och kunskap.41 Denna slutsats kan återkopplas till Merleau- Pontys teori om fenomenologiskt lärande, vilket är passande för denna studie.
1.1.5. Den tidigare forskningens påverkan på studien.
Den forskning som används i denna studie har visat bara en liten del av de studier som redan finns om språkanvändning och fenomenologi, och vad de redan har berört. Den tidigare forskningen har också redovisat vilka frågor som redan har ställts och vad man kommit fram till. Det är inte menat att denna studie ska gå emot eller avvika från tidigare forskning, dock så ger det en klarare bild och idé över hur denna studie kan genomföras för att skilja sig från tidigare forskning. Genom att utgå från det som redan finns kan ett unikt syfte som inte hittades i tidigare forskning bli format, och intressanta frågeställningar som berör det som tidigare forskning inte togs upp kan ställas.
12
2. Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats är att få en fördjupad förståelse om ungdomars erfarenheter och uppfattningar av användandet av grovt språk mellan vänner. Genom intervjuer vill jag komma till denna förståelse om hur ungdomar tänker om och uppfattar grovt språk vänner emellan.
Eftersom syftet är att få en förståelse för flera olika aspekter av grovt språk så uppstod det därför flera frågeställningar. Mina frågeställningar för denna uppsats är alltså:
• Vad uppfattar informanterna som grovt språk?
• Vad för erfarenheter av grovt språk har de?
• Hur definierar informanterna vänskap?
• Vad för mening har det grova språket och erfarenheterna av detta för informanterna?
• Hur uppfattas grovt språk som en vänskapsfunktion?
2.1. Teoretiskt perspektiv
Det teoretiska perspektiv denna studie kommer utgå ifrån är Edmund Husserls
fenomenologiska ståndpunkt. Fenomenologi beskriver Judit Simon i sin tes Kreativitetens kännetecken – En fenomenologisk studie (2009), som att vara öppen för andras uppfattningar, och inte använda sig av några hypoteser eller teorier i analyserandet.42 Alltså, att inte utgå från någon teori eller hypotes, utan se på det empiriska materialet och analysera det såsom det ser ut. Förenklat så vill fenomenologin undersöka vardagen ur ett vardagligt perspektiv. Christer Bjurwill nämner också i sin bok Fenomenologi (1995) att utgångspunkten i fenomenologi är att ”gå till sakerna själva”.43 Likt Simons beskrivning utgår man inte från hypoteser eller teorier, utan utifrån ”sakerna själva”, som sagt. Bjurwill ger en djupare förklaring till den fenomenologiska utgångspunkten, att utgå i det som ligger före antaganden och hypoteser, och fördomar som kan förblinda forskaren.44
Fenomenologi är intressant för att det undersöker hur olika individer uppfattar verkligheten, som kan se olika ut för olika personer. Jan Bengtsson nämner i sin bok Sammanflätningar – Husserls och Merlau-Pontys fenomenologi (1999), att fenomenologin är en erfarenhetsfilosofi som försöker göra den naturliga erfarenheten rättvisa.45 Människor har olika erfarenheter, och med ett fenomenologiskt perspektiv kan man skapa förståelse för dem och beskriva hur de upplever världen. Därför kommer informanter att frågas om deras erfarenheter, och det är även därför just detta teoretiska perspektiv kommer användas för denna studie.
Att se på fenomen utifrån det fenomenologiska angreppssättet innebär att de erfarenheter, tankar och uppfattningar från andra personer, det som skapas utifrån andra perspektiv och världsbilder, är det empiriska material man undersöker och det man huvudsakligen utgår ifrån. Det som man vill studera är hur detta empiriska material kom till. Simon förklarar även att fenomenologin söker efter villkor och förutsättningar för fenomens framträdande, och belyser människans meningsskapande.46 Alltså, hur ungdomar formar mening för det grova språket är det som jag vill få reda på genom min fenomenologiska utgångspunkt.
Med det fenomenologiska perspektivet vill man komma fram till vad Bjurwill kallar för
”saken”, och det som ligger som hinder för ”saken” är något som Bjurwill kallar för ”skenet”, såsom det ser ut att vara.47 Att avtäcka detta sken är ytterligare en av fenomenologins roll. I denna studies fall är ”skenet” hur grovt språk ser ut att vara. Hur informanterna själva uppfattar att grovt språk kan se ut, men även det exemplet som användes i inledningen till denna studie, hur en utomstående kan uppfatta ”förortsslangen”. ”Saken” är då vad grovt språk egentligen är och hur det egentligen uppfattas av dem som använder det, och är en del av den kultur som använder sådant språk.
13 Bengtsson nämner även att Husserl uppfattar att allt vi erfar har mening, samt att erfarenheter innehåller mer än vad som i strikt betydelse direkt presenteras i den.48 Detta presenterar Bengtson när han även berättar om Husserls teori om medvetandets internationalitet, vilket anser att medvetandet alltid är riktat mot något annat än sig själv.49 När vi erfar någonting så erfar vi det som något som har mening för oss, och den erfarenheten skapar mening. Den meningen är hur vi förstår världen och fenomen. Simon beskriver också mening som de karaktärsdrag som kännetecknar upplevelsen.50 Simon påstår även att inom fenomenologin står ”intentionaliteten” i undersökningens fokus, meningssambandet mellan subjektet, den som upplever, och objektet, det som upplevs.51 Vad som kommer vara intressant för denna studie är teorierna om vad subjekten ger objekten för mening. Därför är frågan om vad för mening det grova språket har en av studiens frågeställningar.
Att se på något ur ett fenomenologiskt perspektiv är att, som Bjurwill beskriver det, se på saker med fenomenologiska glasögon. Att beskåda någonting med både vad Bjurwill kallar ett naturalistiskt öga, riktat mot naturen, verkligheten och det omedelbart givna, och ett
transcendentalt öga riktat mot medvetandet, det intuitiva skådandet av helheter.52 Med detta synsätt så menar Bjurwill att man ska se världen utan några förutfattade meningar om den, samt inse att världen ser olika ut för olika personer, och vara självkritisk till det man själv tänker om världen. Detta anser han möjliggör tolkningar av andras meningar, innebörder och motiv.53 En fot i både verkligheten och informanters egna uppfattningar.
Ett annat viktigt ämne inom fenomenologin är livsvärlden, som Husserl, och Maurice
Merleau-Ponty, en annan viktig person inom fenomenologi, pratar om. Simon pratar också om livsvärlden, och beskriver personers upplevelser som deras livsvärld, som beskrivs som det som är självklart och förgivettaget för den enskilda människan.54 I sitt eget verk där Karin Dahlberg utvecklar tillsammans med Maria Nyström en reflektiv livsvärlds-
undersökningsmodell, där de använder intentionalitet och reflektion för att skapa empiriska epistemologier som guider för forskning, refererar hon till Maurice Merleau-Ponty, en annan viktig figur inom fenomenologi, som påstår att medvetenhet om livsvärlden är nödvändig för att komma till stånd och förstå hur vi är i världen.
Idén med livsvärlden grundar sig således i vårt varande i världen och hur vi är till världen. Livsvärlden innebär en förståelse för den mänskliga existensen och hur vi relaterat till och samverkar med världen.
(Dahlberg et al 2008, s. 37).55
Utgångspunkten i teorin om livsvärlden förklarar Bengtsson är att den värld som vi dagligen lever i och känner från våra varseblivningar inte kan reduceras till punktuella förnimmelser.56 Bengtsson utgår också från Merleau-Ponty, som utgår ifrån att vårt liv i världen aldrig kan reduceras till fasta begrepp, teorier, eller ett systematiskt principrytteri. Vår varseblivning, hur vi uppfattar världen sker alltid med våra tidigare erfarenheter i bakgrunden.57 Bengtsson utvecklar detta vidare, att våra tidigare erfarenheter också formar våra normer, värderingar, och vad för mening vi sätter för våra erfarenheter, och att man inte kan välja vilka
erfarenheter det är som aktualiseras i våra varseblivningssituationer.58 Att få en inblick i informanternas livsvärld, de erfarenheter som format deras uppfattningar och värderingar, kan ge förståelse för varför de använder grovt språk, framförallt i vänskapliga sammanhang.
Eftersom fenomenologin kommer vara utgångspunkten är det viktigt att vara medveten och varsam när andras upplevelser och uppfattningar behandlas.. Simon förklarar detta som att beskriva upplevelser på ett sätt som är trogen upplevelsen, istället för att förklara den utifrån med naturvetenskapliga uttryck.59 Att tänka på också är den tidigare nämnda livsvärlden, att man inte kan reducera en annan persons upplevelser till begrepp eller teorier. Att beskriva fenomenet såsom det är, och med respekt beskriva hur informanterna upplever det.
14
3. Metod
En punkt Alerby tar upp i sin studie när det gäller fenomenologi som teoretiskt perspektiv är att det inte är meningen att man bara slaviskt följer en lärobyggnad eller en vetenskaplig teori, utan att man även använder sig av sunt förnuft och åsikter.60 Det sätt jag tänker och förhåller mig till materialet måste alltså bero på vad det är jag hittar, och därför går det inte heller helt att följa på förhand bestämda teorier. Det är även viktigt att inte låta sig styras av teorier, begrepp eller åsikter. Dock blir det svårt att beskriva fenomenet, då Alerby påpekar att det förutsätter ramverk, mönster och strukturer för att kunna beskriva dem.61 Med ett
fenomenologiskt teoretiskt perspektiv kommer jag, som Simon poängterar i sitt verk, inte att utgå ifrån en hypotes, utan kommer istället fokusera de tankar och känslor som dyker upp just när fenomenet upplevs.62 Det empiriska material som samlats in kommer att analyseras, och utifrån Braun och Clarkes beskrivningar kommer teman konstrueras, som presenteras här i detta kapitel.
Eftersom denna studie kommer att utgå från studiesubjektens perspektiv skulle det gå att säga att det kommer göras en kvalitativ studie och använda kvalitativa metoder, men utifrån Rodney Åsbergs argument i Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvantitativa heller för den delen (2001), är det kanske tveksamt att skilja mellan kvalitativa och kvantitativa metoder.63 Åsberg argumenterar emot att skilja mellan kvalitativa och kvantitativa metoder, då det ”kvalitativa” och det ”kvantitativa” refererar till de fenomenen man söker kunskap om.
Åsberg argumenterar också för att det är meningslöst att argumentera om kvalitativa och kvantitativa metoder. ”Kvalitet” förklaras handla om egenskaper, beskaffenheten hos något, och en metod kan därför inte vara kvalitativ.64 Kvantitet är egenskaper i from av mängd, antal och storlek som uppstår när man uppfattar något om fenomenet, och kan därför inte vara egenskaper av metoden.65 Ord klassas som kvalitativt, och siffror som kvantitativt, dock behövs båda för att förstå världen.66 Av denna anledning blir det även svårt att bedöma om denna studie behandlar kvalitativt eller kvantitativt material. I denna studie kommer jag ju att kvantifiera, räkna mängden av kvalitativa egenskaper i mitt material.
I denna studie kommer det som är känt som kvalitativa metoder användas för att samla in material, och vad som är känt som kvalitativa metoder för att analysera det. Kvalitativa metoder, förklarar Staffan Larson i sitt verk Kvalitativ metod och vetenskapsteori (1994), är att karaktärisera och gestalta beskaffenheten i någonting.67 För att synliggöra och karaktärisera tänkandet kring grovt språk är det passande att som Alerby gör i sin studie utgå från de
kvalitativa skolbildningarna.68
Redan nu i förväg kan jag säga att det kommer genomföras en induktiv analys i denna studie, vilket Åsberg påpekar förutsätter kvantifiering.69 Detta används då den anses vara passande i en studie som kvantifierar kvalitativa egenskaper i informanternas uttalanden.
Intervjuer, vilket är den metod som anses passa syftet för denna studie, är en metod som Steiner Kvale och Sved Brinkman klassificerar som kvalitativ i deras verk Den kvalitativa forskningsintervjun (2014). Syftet med en kvalitativ forskningsintervju nämner dem är att förstå ämnen från den levda vardagsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv.70 En variation av forskningsintervjun som de presenterar är den halvstrukturerade
forskningsintervjun, som de redovisar genom att påpeka att informantens svar ”tog spontant formen av en historia”.71 Att göra en intervju där tonvikten ligger på intervjupersonens upplevelse är den metod som passar syftet för denna studies syfte. Denna metod kan
återkopplas till en annan metod som Kvale och Brinkman presenterar, nämligen den narrativa intervjun. En sådan intervju förklarar dem koncentrerar på de historier som intervjupersonen
15 berättar, och dessa berättelser är det sätt som de argumenterar är hur individer försöker
organisera och uttrycka mening och kunskap.72
Kvale & Brinkman ger även olika exempel på hur en narrativ intervju kan gå till. Intervjuaren kan inleda med ”kan du berätta…”, och efter denna begäran blir intervjuaren tyst och avbryter inte, men ställer frågor då och då för att hjälpa personen fortsätta berätta.73 För att få svar på studiens frågeställningar kommer dessa steg följas när intervjuerna utförs.
En viktig punkt som är värd att nämna är att trots en önskan att intervjuerna ska vara så likt ett öppet samtal som möjligt där informanterna får tala fritt, så har jag som intervjuar dem en grad av kontroll över vad som ska behandlas, och leder på så sätt intervjuerna. Kvale &
Brinkman förklarar den halvstrukturerade intervjun på detta sätt:
Strukturen är ungefär samma som i ett vardagligt samtal, men som professionell intervju för den med sig ett angreppssätt och en frågeteknik av arteget slag. (Kvale & Brinkman, 2014, s. 41)
Trots att informanten får tala fritt så talar informanten fortfarande om någonting som
intervjuaren frågar efter. Informanten får fortfarande dock tala fritt om det intervjuaren frågar om. Kvale & Brinkman tar även upp att intervjuaren ”antar” någonting. Om jag tillexempel skulle fråga ”skulle ni säga att ni använder grovt språk?”, så gör jag tekniskt sätt ett
antagande, att antingen använder dem det eller inte. Detta argumenterar dem är en viktig diskussion om i vilken utsträckning som man i den kvalitativa intervjun kan undvika att styra eller påverka undersökningsprocessen, speciellt när man vill låta personen tala fritt.74
Åsberg argumenterar dock för att det inte finns ”kvalitativa” eller ”kvantitativa” intervjuer, eller sätt att prata med varandra.75 Metoden för hur jag samlar in data argumenteras det för att den inte kan vara kvalitativ eller kvantitativ. Åsberg nämner också att intervjuer kan innehålla båda kvalitativ och kvantitativ data, som då speglar olika aspekter och egenskaper av
fenomenet jag undersöker.76 Data om hur fenomenet grovt språk erfars och uppfattas inom fenomenet vänskap.
När intervjuerna väl samlats in och transkriberats kommer materialet analyseras, och teman kommer konstrueras av de mönster som hittas i texten som är passande, såsom Rennstam &
Wästerfors beskriver processen i Att analysera kvalitativt material, i Ahrne och Svenssons Handbok i kvalitativa metoder (2011).77 På så sätt följer studien inte redan existerande begrepp eller teman. Braun & Clarke berättar om tematiska analyser i deras artikel Using thematic analysis in psychology (2006), som de beskriver som att analysera, identifiera och rapportera mönster.78 Syftet i en tematisk analys förklarar de är att är att identifiera och examinera underliggande teman i texten.79 Texten i detta fall är de transkriberade
intervjuerna. Det kommer bli vad de kallar för en induktiv analys, de teman som konstrueras är utifrån existerande data, och inte utifrån någon förexisterande teori.80 Detta är passande med det fenomenologiska perspektivet studien kommer att utgå ifrån.
En analysmetod som är passande för det fenomenologiska perspektivet som Simon och Brunnström nämner i deras verk är reduktion. Simon beskriver reduktion som att åsidosätta teorier och vetenskapliga förklaringar, och istället öppet och fördomsfritt ta in upplevelser av fenomenet. Forskaren ska alltså inte ta någonting för givet.81 Brunnström citerar Heidegger som beskriver reduktion som att tematisera efter centrala aspekter, att se världen med nya ögon och frikoppla oss från det vi redan känner till.82 Denna metod, att analysera texten frikopplad från tidigare uppfattningar, tillsammans med Braun & Clarkes metod med att konstruera teman blir den mest passande metoden för mitt syfte.
Sammanfattningsvis har jag valt att intervjua mina informanter, genom att försöka följa stegen för en halvstrukturerad och en narrativ intervju. Intervjuerna kommer sedan analyseras, och
16 utifrån dem kommer teman att skapas utifrån de mönster som hittas i texten efter att den blivit transkriberad. Det hela kommer ses med ett öppet sinne, och inget kommer att tas för givet.
Sedan kommer jag att resonera kring hur de mönster jag hittar kan besvara syftet och frågeställningarna om hur grovt språk erfars och upplevs, och om det har en
vänskapsfunktion.
3.1. Beteckningen ”grovt språk”
När beteckningarna ”grova ord” och ”grovt språk” används i denna studie utgår det ifrån de beskrivningar som informanterna har gett. Detta är för att denna studie utgår ifrån
informanternas erfarenheter och uppfattningar om användandet av grovt språk inom
vänskaper, och därför anses det passande att utgå från den beteckningen som informanterna ger istället för att utgå ifrån en annan källa. De beskrivningar av grovt språk som nämns här kommer att fördjupas senare i resultat avsnittet.
Om termen ”grovt språk” används, så syftar det på ord som informanterna anser är ord som är
”laddade” med negativa eller stötande innebörder, eller annars är menat att såra eller kränka någon när det används. ”Grovt språk” beskrivs också vara svordomar och könsord, och som många informanter uttrycker det, består det av ord som uppfattas som ”grova”. Utifrån
informanternas uttalanden att grovt språk är bestående av ord som ”uppfattas” som grova, kan alltså vilket ord som helst uppfattas som ”grovt”. Därför kan olika personer ha olika
uppfattningar om vad ”grovt språk” är och består av för någonting. Dock som sagt så syftar studiens användning av ordet ”grovt språk” på vad informanterna uppfattar som grovt. Detta tillvägagångssätt ger företräde för informanternas uppfattningar, vilket även är passande när man utgår ifrån ett fenomenologiskt teoretiskt perspektiv.
3.2. Genomförande
För att få svar på studiens frågeställningar genom en fenomenologisk metod beslutades det som tidigare sagt att intervjuer skulle genomföras, där de som intervjuas får olika frågor om grovt språk och vänskap, och som de ska få svara fritt på.
För att få informanter sattes det upp annonser där det stod att jag sökte frivilliga som ville delta i min studie om grovt språk mellan vänner, på olika gymnasieskolor. Av studieetiska skäl kommer de skolor där det sattes upp annonser att inte nämnas vid namn, och de som ställde upp på denna studie kommer vara anonymiserade, så att ingen ska kunna avgöra vilka informanterna är. Därför kommer ingen av dem att refereras vid namn, kön eller ålder. Endast det de har sagt kommer att presenteras i denna studie. Eftersom annonserna sattes upp på gymnasieskolor så var de som intervjuades gymnasieelever. Av studieetiska skäl behövdes tillåtelse från vårdnadshavare att de fick ställa upp på intervjuer om de var under 18. Skriftliga tillåtelser från vårdnadshavare förvaras konfidentiellt.
För att öka förutsättningen att få informanter att delta i studie erbjöds de som gratifikation biobiljetter värda 150 kr var. Totalt ställde 8 informanter upp på intervjuer.
I annonserna stod det att de som ville ställa upp på studien kunde kontakta mig via mejl, vilket innebär att jag har deras kontaktinformation. Deras kontaktinformation kommer dock endast att användas i syfte för denna studie, och ska behandlas konfidentiellt av mig. Dock ställde två frivilliga upp på intervjuer via andra metoder än annonserna.
Efter att ha fått kontakt med mina informanter bestämde vi gemensamt vilket datum, vilken tid och vilken plats vi skulle genomföra intervjun, vilket fungerade utan problem.
Ursprungligen var intervjuerna planerade att vara en och en, där vi satt någonstans där det var tyst och ingen kunde störa oss. Dock blev det två tillfällen två personer intervjuades på en och samma gång, och vid ett tillfälle fick intervjun genomföras via telefon då denna informant inte
17 kunde träffas personligen. Detta visade sig dock inte vara något problem, då intervjuerna kunde genomföras utan besvär. Totalt blev det 6 intervjuer.
I alla intervjutillfällen, förutom i den via telefon, bjöds det på fika så att de skulle känna sig bekväma. Alla intervjuer spelades in på mina telefoner så att allt det som sades under intervjun inte skulle glömmas bort. Av studieetiska skäl stod det i annonserna att hela intervjun skulle spelas in, så att när de väl ställde upp på intervjun så skulle det inte komma som en överraskning. Detta berättades återigen för dem både innan och medan intervjun blev inspelad. Både för att berätta vad det är för någonting informanterna ger sig in på, och så att det finns bevis på att informanterna blivit informerade om att de blivit inspelade. De blev också informerade om att de skulle bli anonymiserade i intervjun, och att inspelningarna skulle bevaras konfidentiellt så att inga obehöriga skulle få tillgång till den, samt att de fick svara på intervjufrågorna exakt hur dem ville, och att de inte skulle känna sig tvingade till att svara på en fråga de inte var bekväma med.
Efter att en intervju blev avklarad var det dags att transkribera dem så att jag kunde analysera dem och skapa teman ur mönster som jag fann inom alla intervjuer. Intervjuerna kunde vara så korta som 12 minuter, och så långa som 40 minuter, och det tog runt 2 veckor att
transkribera klart alla intervjuer. Att det fanns så stora skillnader mellan de olika intervjuerna är för att min personliga förmåga att intervjua utvecklades under arbetets gång, och därmed blev även intervjuerna längre och följdfrågorna flera. Att vissa intervjuer kunde vara så långa, särskilt den som var 40 minuter, var för att informanterna hade mycket att säga om sina upplevelser och erfarenheter, och i de fall då två personer intervjuades på samma gång så diskuterade de ofta med varandra när de svarade på mina frågor. Dock var det som kom fram i intervjuerna, oavsett hur långa eller korta de var, värdefullt material för studiens
forskningssyfte. Citat från intervjuerna presenteras som de är, oavsett stavfel eller grammatik.
3.3. Databearbetning
Efter intervjuerna transkriberades så kodades de genom att jag läste igenom dem och satte en kommentar på de svar som ansågs vara markanta och antydde på något djupare ämne. För att göra det enklare sorterades de i ett annat dokument efter frågor. När jag läste igenom detta dokument tog jag noter på hur ofta ett mönster uppstod i svaren, och utifrån de mest
återkommande mönstren skapade jag teman att klassificera mina kommentarer med. Medan jag läste igenom alla intervjuer i detta dokument och kodade dem så skapade jag dokument med de mest förekommande teman som jag skapade. När jag var klar med att koda mina kommentarer så flyttade jag bitar av intervjuerna till de relevanta dokumenten, där jag åter sorterade dem utifrån mer detaljerade påståenden. Detta blev alla underteman för det
huvudtema som dokumentet var döpt efter. Utifrån vad jag sorterat i dessa dokument började jag skriva mina huvudteman och underteman.
3.4. Urval
För denna studie gjordes inget medvetet urval av vilka personer som kunde delta. Det hölls öppet för vemsomhelst att ställa upp. Detta tillvägagångsätt valdes då jag anser att alla ungdomar, oavsett etnicitet, social kategori eller kön har någonting att berätta om grovt språk inom vänskap. Den tidigare forskningen som presenterades fokuserar på ett visst urval av ungdomar av en viss social kategori för att komma till en slutsats om den kategorin av ungdomar, vilket denna studie försöker undvika. Dock går det inte att säga att denna studie inte har något urval. De skolor där jag valde att sätta annonser är tekniskt sätt ett urval, då de skolor som valdes påverkar vilka studenter som kommer kunna representeras i studien. Att gymnasieelever, ungdomar mellan 16 och 18 är de som denna studie studerar, är också ett urval. Denna studie försöker undvika att rikta in sig på ungdomar av en viss etnicitet eller social grupp, men de skolor som valdes har en sociokulturell påverkan på urvalet. Olika
18 skolor har elever som kommer ifrån olika områden, och att sätta upp en annons på en skola leder till att informanter från vissa områden ställer upp på intervjuer och blir representerade.
Hade annonser satts upp i flera gymnasieskolor, som kanske ligger mer utspritt i Uppsala, skulle kanske flera elever som vuxit upp i andra slags områden ha ställt upp på intervjuer.
3.5. Generaliserbarhet
En fråga som går att ställa är om det resultat jag kommer fram till utifrån 8 informanter är något som man kan anta gäller flera ungdomar. Som Alan Bryman uttrycker det i sitt verk Samhällsvetenskapliga metoder (2008), i vilken utsträckning resultaten i denna studie kan generaliseras till andra grupper och situationer än dem som varit aktuella i den här specifika undersökningen.83 Eftersom det inte gjordes något medvetet urval, så att vem som helst kunde delta i denna intervju, så går det även att fråga hur applicerbart det som studien kommer fram till kan vara. Kan det denna studie kommer fram till gälla fler än just de 8 ungdomar jag utgått ifrån? De som inte har deltagit i denna studie?
Ett generaliseringsanspråk som Svensson och Ahrne föreslår i deras verk Handbok i
kvalitativa metoder (2011), och som även är det mest passande med tanke på det ämne som studeras, är huruvida resultaten av en studie går att överföra på andra personer eller sociala miljöer, och att genom att studera mer än en miljö och sedan jämföra de olika fallen kan man sedan börja tala om generaliserbarhet.84 Alltså, om samma studie skulle genomföras ännu en gång med olika informanter, eller om någon annan gjorde en likadan studie med samma metod, så skulle man kunna börja diskutera om det kan gälla fler ungdomar än de som deltagit i denna studie. Ahrne och Svensson nämner att om man skulle göra om studien så skulle det kunna visa sig vara ett extremt avvikande fall jämfört med detta. Dock anser jag att det inte skulle vara problematiskt om det var avvikande. Det skulle visa de olika uppfattningar som ungdomar från gymnasieskolor har om grovt språk mellan vänner.
3.6. Validitet och giltighet
Ett validitetskriterium som Carl Martin Allwood och Marting G. Eriksson nämner i deras bok Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra beteendevetenskaper (2017) är att det resultat jag kommer fram till går att bekräfta genom att andra kommer till samma resultat.85 Ett sätt detta skulle kunna genomföras är om någon person skulle göra en likadan studie som jag och frågade de informanter jag har intervjuat samma frågor som jag ställde.
Dock är detta väldigt svårt att replikera, då alla informanter är anonymiserade, och deras personuppgifter bevarade konfidentiellt från obehörigas händer. Det skulle kunna vara tänkbart att någon bestämmer sig för att göra en likadan studie som denna, med samma teoretiska utgångspunkt och metodval, och ändå komma till ett likadant resultat som jag fast med helt andra informanter.
Ett annat validitetskrav är att det resultat jag kommer fram till är trovärt, eller vad Allwood och Erikson beskriver det, något som forskare uppfattar som rimligt och förenligt med sunt förnuft.86 Detta kriterium kan uppnås genom att argumentera för de slutsatser man kommit fram till utifrån det material man analyserat, och om den slutsats man kommer fram till är relevant för ens syfte. Detta leder till ett annat kriterium som Allwood och Eriksson
presenterar, som de kallar för intern koherens. Att de resonemang som presenteras i en studie är motsägelsefria, förenliga med andra antaganden, resonemang och slutsatser i studien.87 Dessa kriterier är de som kommer avgöra utifall de slutsatser jag kommer fram till om mina informanters erfarenheter och upplevelser av grovt språk inom vänskap är valida eller inte.
3.7. Etiska frågor
Något som berörts tidigare är hur av studieetiska skäl informanterna kommer anonymiseras.
Här är det passande att gå in mer i detalj över de etiska frågor som dyker upp i en
19 intervjuundersökning. Att det uppstår etiska problem förklarar Kvale & Brinkman är för att det finns problem med att forska om privata liv och presentera ens redogörelser på en
offentlig arena.88 Kvale & Brinkman presenterar även en lista över etiska frågor man bör ställa sig själv när man börjar med en undersökning. Tidigare har endast ett par av dessa frågor som de tar upp berörts, vilket var hur intervjupersonernas konfidentialitet skulle skyddas, hur viktigt att de förblir anonyma, och vilka det är som får tillgång till intervjuerna.89 Vad som kan noteras är att dessa frågor är inte menade att bli besvarade och lösta, utan är istället osäkerhetsområden som håller denna forskning öppen för debatt.90 Dock kan det fortfarande finnas värde i att vara medveten om att dessa frågor finns och bemöta dem. När intervjuer genomförs har jag därför berättat för mina informanter att de kommer att bli anonymiserade, så att det ska finnas så liten chans som möjligt att någon får reda på att det är de som deltar i denna studie.
En term som Kvale & Brinkman presenterar är informerat samtycke. Detta innebär att jag informerar mina informanter om det allmänna syftet med undersökningen, om hur det är upplagt. Informerat samtycke innebär också att mina informanter deltar frivilligt och att de vet om att de har rätt att dra sig ur när som helst. De nämner även att informanter bör bli
informerade om konfidentialiteten, vem som får tillgång till intervju eller annat material, och att jag som forskaren dessutom har rätt att publicera delar av intervjun, samt att de är kan få tillgång till utskriften.91 Detta är något som jag försökt följa, och försökt informera mina informanter om vid alla intervjutillfällen.
4. Resultat och analys
Bland informanternas svar presenteras här de teman som konstruerats efter att ha hittat mönster i deras uttalanden. Då denna studie utgår från det fenomenologiska teoretiska perspektivet så är huvudpoängen att konstruera teman utifrån de mönster som hittas i texten, och även analysera dem med så lite påverkan från redan existerande uppfattningar som möjligt. Om ett tema konstrueras och sedan analyseras så ska det ske utan påverkan från ens egen förförståelse, och istället ska det existera och undersökas såsom det presenteras.
Då denna studie fokuserar på grovt språk kopplat till vänskap, anses det passande att fråga informanterna om hur de definierar grovt språk, och vad vänskap betyder för dem. Detta för att det även skulle kunna uppstå fel och komplikationer om jag som uppsatsskrivare kom med min egen definition av grovt språk och vänskap som inte alls stämmer överens med
informanternas syn på det. Alltså kommer jag inledningsvis att presentera informanternas definitioner av grovt språk, följt av ett avsnitt som handlar om hur informanterna ser på vänskap. Därefter följer en tematisk analys av deras användning av grovt språk. Då denna studie utgår från det fenomenologiska perspektivet, anses detta tillvägagångssätt passande.
Hur definieras grovt språk?
Grovt språk definierar informanterna som svordomar och fula ord. Könsord är också en vanlig definition för vad grovt språk är för någonting, och för vilka sorters ord som används. En informant, informant #4, nämner hur det ”fanns värre ord också, som könsord”, och att sådant är jobbigt att höra på. En annan informant, informant #7 ger exempel på vad denna anser vara könsord, och beskriver med egna ord att sådana ord är ”lite mer grovare”.
Detta är ett mönster bland informanterna, att könsord anses vara ”värre” och ”lite mer grovare”. De anser att det finns olika grader av grovt språk, och att det finns en skillnad mellan olika ord som de anser är grova, och att könsord är grövre till en ”högre” grad.
20 Ett annat mönster som liknar mönstret att det finns olika skalor på grovt språk, är att grovt språk och anses av informanterna vara ”laddade” som vissa informanter uttrycker det, och att ord bär betydelse. Två informanter, informanterna #1 och #2 som intervjuats i grupp,
beskriver grovt språk som att använda ord som man vet är laddade med vad de sa är ”något negativt”.
Informanterna talar i detta sammanhang om att det grova språket kan uppfattas på olika sätt.
Vad en person uppfattar som grovt kanske en annan person inte uppfattar som grovt alls, nämner flera informanter. Även detta kan kopplas till att det finns olika skalor på grovt språk, och att ord kan vara laddade. För vissa så kan det grova språket vara laddat, och vara ett grövre ord som uppfattas som väldigt negativt. För andra kan det grova språket bestå av ord som inte har någon betydelse för dem, och som inte uppfattas som att de är laddade med något negativt.
För att i förväg gå in på ämnet om användandet av grovt språk, så nämnde vissa informanter att grovt språk kan användas som uttryck för vad man känner för någonting. Informant #1 beskriver det som att man, istället för att förklara hur man känner, ”slänger ut de här orden för att beskriva sina känslor”. Informant #8 nämner att grovt språk kan användas när en person tar ut sin ilska, då genom grovt språk. Grovt språk används då det anses visa hur man känner och vad det är för någonting man känner, utan att behöva ge en förklaring till det.
Ytterligare en definition av grovt språk är att det är något som är opassande. Informant #3 pratar om hur grovt språk kan vara någonting som är ”opassande i situationen”. Att det ord som används inte är passande gör det grovt. Informant #8 säger att även om det är skillnad på olika sorters grovt språk, så är det enligt denna också hur man använder dem i olika
sammanhang, som påverkar hur grovt språket uppfattas.
En punkt som en informant nämner, informant #6, är hur man kan använda flera ord i flera situationer, och att man kan använda vilket ord som helst. Vilket ord som helst skulle kunna bli en förolämpning tillexempel. Detta är märkvärdigt då flera informanter nämner att de använder ord som ”jävla banan” eller ”råtta” som skällsord, på samma sätt som man skulle använda svordomar. Det är en intressant poäng att vilket ord som helst skulle kunna uppfattas eller användas som ett grovt ord.
Informanternas svar som har presenterats här kan ses som svaren på frågeställningen ”Vad uppfattar informanterna som grovt språk?”. Ord som är laddade anses som grova, och används för att uttrycka ens känslor, och är någonting det uppfattas finnas olika grader av.
Vad betyder vänskap?
Denna fråga ställs eftersom syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för informanternas erfarenheter och upplevelser av grovt språk inom vänskap. För att då ha en uppfattning om vad ”vänskap” är för informanterna, anses det passande att även utgå från vad informanterna uppfattar som vänskap och vad som är viktigt inom vänskap som bas för uppsatsen.
När informanterna tillfrågas om vad vänskap betyder för dem, återkommer elementen förståelse, tillit och respekt i olika former. Informant #1 anser att vänskap är att man har förståelse och respekt för den andra personen, och att en vän är någon som man kan förlita sig på och som hjälper en. Informanten beskriver det som att man ”är liksom där och kan hjälpa en”. En annan informant, informant #5 uttrycker liknande åsikter om vad vänskap är, att det är att man kan lita på varandra och behandla varandra med respekt. Ytterligare en informant, informant #8, anser att vänskap betyder att man kan lite på varandra, men även att man alltid finns där för en, både när personen mår bra och när personen går igenom tuffa tider. Utifrån
