Tema 3: inställningen till grovt språk

Någonting som visade sig i intervjuerna är att informanterna har olika inställningar till grovt språk. En faktor som verkar påverka inställningen till det grova språket är hur den andra personen reagerar. Ett par informanter berättar att de anser att om den andre reagerar positivt på det grova språket så ser den det grova språket som någonting positivt. Dock finns det även de som anser att om den andre personen reagerar negativt, om den blir ledsen eller något liknande, så anser de att det blir en dålig stämning i gruppen, vilket även kan påverka deras inställning till grovt språk som någonting negativt.

Återkommande bland informanterna är att det ibland är passande med grovt språk, och att det ibland inte är det. ”Tid och rum”, som informant #1 uttrycker det, påverkar ens egen

inställning till det grova språket. När det inte är passande är inställningen negativ, men i ett mer passande sammanhang kanske positiv.

31

4.3.1. Positiv inställning

Ett par informanter antar en någorlunda positiv ställning till det grova språket, eller såg att det finns positiva aspekter.

Ett argument för det grova språkets positiva aspekter bland informanterna är att det grova språket kan uppfattas som roligt, och att det används för att lätta upp stämningen, vilket även har berörts tidigare. Informant #3 berättar om när hen umgås i vissa kompisgrupper, och att de då är mer grova för att alla tycker det är roligt. Av denna anledning nämner de som intar en positiv inställning till grovt språk att det inte är någonting dåligt att använda. Ett argument som två informanter tar upp är att grovt språk kan användas för att motivera varandra.

”Vi är såna personer som såhär, om hon säger de här ”åh nej just det fan”, ”jag är ju sån, eller hur?” jag måste- jag måste, jag måste utvecklas”, det- jag blir ju typ, motiverad av att jag får höra om nån säger, inte ”jävla banan” men det blir ju, man blir- lättar upp stämningen på nått sätt om det är jobbigt-jaja... vi, man är liksom-håller ihop på nått sätt[…]” – Informant #3

Man är bekväm bland de man umgås med, och därför kan man som sagt uttrycka sina känslor. I detta fall kan kompisar påpeka ens svagheter utan att behöva undvika visa ord, och med grova ord hjälpa sina vänner att förbättra sig.

Informant #6 anser att man med det fula språket visar de man umgås med att de betyder något för varandra. Att inte behöva anpassa språket och istället använda grova ord för att påpeka ens svagheter som de tidigare informanterna tog upp, kan alltså utifrån detta vara tecken på att ens vänner betyder någonting för en. Exempelvis berättar informanten att även om två vänner ofta tjafsar med varandra, kan de ändå ha en stark vänskap:

”Ibland, alltså det är många som tycker så- jag känner ju många som tycker såhär… om, alltså två- en, två- två vänner, som håller på och tjafsar med varann hela tiden, och dem är bästa vänner i flera år, så det, det kan ju vara det fula språket som, som håller ihop deras, eh kontakt kan man säga.” – Informant #6

Denna informants argument visar hur tidigare argument har en legitim bas att utgå ifrån. Denna informant kände personer som använder fult språk mot varandra, men som ändå varit vänner i flera år. Utifrån tidigare argument skulle det kunna påstås att grovt språk kan hålla ihop vänskap. Men även om denna informant anser att det finns positiva aspekter med grovt språk, ville inte hen själv använda sådant språk med vänner, då denna informant inte anser att det är bra för vänskapen. Detta visar att man kan uppfatta att det finns positiva aspekter av grovt språk, men det behöver inte betyda att det gäller för en själv.

4.3.2. Negativ inställning.

Informanterna intog också negativa inställningar till det grova språket, och resonerade om de negativa aspekter som finns.

Flera informanter anser att det är ok att använda grovt språk, men lika många anser att det är fel att använda det och att det inte alltid är bra, att det inte är rätt eller trevligt. Många

uttrycker även att de inte tycker om när andra svär, och som exempel berättar informant #4 att hen inte tycker om när lärare och människor på tv använder grovt språk.

Även om flera av informanterna anser att grova ord används i vardagligt tal så anser många också att det är respektlöst att rikta det grova språket mot någon. Flera anser att det är fel med grovt språk, fast de själva har som vana att använda det, och tycker också därför att de själva är hycklande som klagar, och menar att många inte tänker på att det inte borde vara ok att använda grovt språk. Det förekommer också att informanter anser att det finns positiva aspekter av det grova språket, men att de inte överväger de negativa aspekterna. Ett argument är att det grova språket kan visa ens vänner att man litar på dem, men samtidigt kan det

32 förstöra stämningen. Av denna anledning anser de med en negativ inställning att grovt språk i längden gör mer skada än att tillföra saker i vänskapen.

Många informanter, både de med en positiv och negativ inställning, uppger att de försöker sluta använda grovt språk, eller att de har blivit bättre på att inte använda grovt språk. En informant uttrycker dock att det grova språket inte gör någon skillnad och är meningslöst, och väljer därför att hellre vara tyst och inte säga någonting alls än att använda grovt språk. Denna informants inställning till det grova språket är så negativ att denna person hellre väljer att inte prata. Denna informant ansåg i och för sig att det förekommande argumentet att grovt språk används för att skada personer är gammaldags, men väljer ändå att hålla sig undan från grovt språk. Grovt språk är för denna informant bara meningslösa ord som inte betyder någonting, och därför så försöker denna att undvika att använda det.

Informant #8 anser att det finns en gräns för vilka ord man kan använda, och beskriver med egna ord att det ”ger inget bra” att använda för grova ord, eftersom ”fulare ord” skapar ”dåligare” stämning. Denna informant är en av dem som kallar sig dubbelmoralisk när det kommer till språkbruket, då hen själv ofta svär. Även om denna informant känner sig bekväm nog bland andra för att använda grovt språk så har hen i grunden en negativ inställning till det grova språket.

Ett ytterligare relevant argument för att inta en negativ inställning till det grova språket är varför man svär, och sammanhanget man svär i.

”…och sen, det beror också på varför man svär, liksom om man är arg för nånting som nån har gjort, som dem kanske inte menade, tillexempel tappa ut ett glass med vatten, om man sitter och spelar spel, och sen så, svär typ den som, man är hos då, ”jävla skit helvete” alltså, då tycker inte jag att det är särskilt bra stil, eftersom det är saker man inte kan rå för.” – Informant #8

I detta exempel intar informanten en negativ inställning till det grova språket eftersom det användes i ett sammanhang där någon begick ett misstag man inte kunde rå för. Även i detta fall bidrar grovt språk enligt informanten till att skapa och även förstärka en dålig stämning för alla inblandade,

4.3.3. Neutral inställning.

Vissa informanter antar en neutral ställning till det grova språket. Antingen bryr de sig inte om det grova språket, eller så tycker de inte att det är konstigt eller stötande.

Förekommande argument bland de med en mer neutral inställning är att man inte tar illa upp när någon annan använder grovt språk och att det skulle vara ok om någon kompis använder grovt språk. Dessa argument kan kopplas till det återkommande argumentet att det är

normaliserat att man använder grovt språk. Utifrån informant #8 är fallet så, särskilt inom ens egen årskull, då många av ens vänner i samma ålder använder grovt språk.

Även om flera informanter har negativa åsikter om grovt språk, som att det förfular språket och att det är respektlöst att använda så uttrycker många ändå att de nu ”har vant sig så mycket med det”. Återigen så har det grova språket normaliserats, och ens inställning till det har därför blivit neutralt.

Dock kan det tilläggas att en neutral inställning också kan vara att anse att det grova språket har både positiva aspekter och negativa aspekter, något som flera informanter gav uttryck för. Exempelvis anser informant #7 att grovt språk både kan sammanknyta vänner och visa

vänskap, men samtidigt kan det sära på vänskaper mellan personer. Ett annat tidigare exempel var informant #4 som anser att grovt språk förfular språket, men ändå anser att det är ett starkt uttrycksmedel, som fungerar väl när man är bland vänner och känner sig bekväm.

33

4.3.4. Sammanfattande analys av temat

Informanters inställning till grovt språk svarar på frågan ”vad för mening har det grova språket och erfarenheterna av detta för informanterna?” De med erfarenheter av grovt språk som någonting man kan använda för att uttrycka sina känslor på ger det grova språket en positiv mening, vilket då är deras positiva inställning till det. De med erfarenheter av grovt språk som någonting respektlöst att använda, och som kan såra eller annars förstöra

stämningen eller ens humör ger det grova språket en negativ mening, vilket blir basen för deras negativa inställning. Samt de som har erfarenheter av grovt språk utifrån båda sidorna, eller som har erfarit grovt språk men inte tagit illa upp av det, ger det en neutral ställning. Detta kan komma utifrån en acceptans av båda sidorna, eller indifferens.