I denna studie är en vanligt förekommande tolkning att både förste förskollärarna och specialpedagogerna har otydliga uppdrag och roller. Det framkommer även en tolkning att först förskollärarnas och specialpedagogernas uppdrag ibland överlappar varandra med skillnaden att specialpedagogerna har ett specialpedagogiskt perspektiv. En skillnad, med stöd av min
37
undersökning, är att samtliga förskolechefer nämner att förste förskollärarna är verksamma i den dagliga verksamheten medan specialpedagoger oftast kallas in vid behov av stöd. Eftersom deras roller i denna studie tolkas som otydliga är det av största vikt att förskolecheferna som ansvarar för verksamheterna skapar förutsättningar för yrkesgrupperna att kunna samarbeta utifrån tydligt uttalade roller och uppdrag. Enligt Bronfenbrenner (1979) bygger systemteori på interaktion mellan individer och deras omgivning där individerna använder sig av och har en förståelse över hur de fyra nivåerna micro-, meso-, exo- macrosystemen påverkar varandra. I denna studie kan det tolkas som att yrkesgrupperna har problem med att veta i vilket system de befinner sig och detta kan tolkas som om interaktionen med andra aktörer inom förskolans verksamhet inte fungerar bra. Sheridan, Williams och Sandberg (2012) menar att om förskolan använder sig av systemteori utifrån de fyra nivåerna eller systemen macro, exo, meso och micro som i sin tur samspelar med varandra kan pedagogerna i förskolan närma sig systematiskt kvalitetsarbete.
Med stöd utifrån den gjorda studien är en tolkning att förskolecheferna anser att båda yrkesgrupperna, förste förskollärare och specialpedagog, ska arbeta med handledning och utvecklingsarbeten men utifrån olika perspektiv och förutsättningar. En tolkning av dessa skilda förutsättningar är att specialpedagoger har erhållit en utbildning i både handledning och att arbeta med utvecklingsarbete utifrån organisation-, grupp och individnivå. Studien visade att det finns förste förskollärare med utbildning inom olika områden. Men en tolkning av studien är att tanken var att förste förskollärarna skulle hjälpa till för att skapa likvärdighet för förskolorna i kommunen. Detta kan vara svårt att förverkliga då en tolkning är att förste förskollärarna inte har samma utbildningsbas att stå på. Segolsson, Sädbom och Bäcklunds (2015) utvärdering av förstelärare visade att för öka undervisningskvaliteten krävs det utbildning av förstelärarna så de kan leda utvecklingen inom skolan.
För att skapa bättre förutsättningar för lärande och utveckling inom förskolan kan en tolkning vara att det behövs en förändrad syn inom organisationen. Enligt Sheridan, Williams och Sandberg (2012) kan användningen av systemteori bidra till att förstå vad som påverkar förskolan.
38
6 Diskussion
Syftet med studien var att undersöka hur en grupp förskolechefer såg på uppdragsbeskrivningen för förste förskollärare och examensförordningen för specialpedagoger, samt att undersöka hur en grupp förskolechefer såg på de olika yrkesgrupperna. Resultatet som framkom kunde tolkas som att förskolecheferna hade olika uppfattningar kring yrkesgrupperna förste förskollärare och specialpedagoger. Ett vanligt förekommande resultat utifrån studien kan tolkas som en otydlighet angående roller och uppdrag. Detta resultat får stöd utifrån tidigare forskning av von Ahlefeld Nisser (2014) som menar att det finns olika föreställningar om specialpedagogernas uppdrag och hur de ska genomföras. Göransson, Lindqvist och Nilholm (2015) håller med ovanstående författare och menar att en konstant förhandling mellan yrkesgrupper existerar för att veta vems uppdraget är. Det kan tolkas som om en del av förskolecheferna själva inser att yrkesrollerna tangerar och överlappar varandra och har därför svårt för att definiera de olika rollerna.
I den gjorda studien kan tolkningen göras att likheterna för yrkesrollerna är att båda ska arbeta med handledning, lärandemiljöer och utvecklingsarbeten. Den stora skillnaden kan tolkas vara att specialpedagoger har utbildning i handledning, lärandemiljöer och utvecklingsarbete men det har inte alla förste förskollärare. Bergh och Englund (2016) undrar även vad som händer när vissa ges formella mandat och ekonomisk premiering men inte andra. En tolkning av den gjorda studien är att det kan uppstå en maktkamp kring vilken yrkesgrupp som har högst status, förste förskollärarna eller specialpedagogerna. Förste förskollärarna kan tolkas som att ha högst status då de har en uttalad ledarroll och ekonomisk premiering och specialpedagogerna kan tolkas ha högst status då de har utbildning på avancerad nivå.
6.1 Resultatdiskussion
Som blivande specialpedagog har jag valt att koncentrera min resultatdiskussion kring de uppfattningar som framkom utifrån förskolechefernas uttalande angående specialpedagogernas uppdrag. Ett resultat som framkom utifrån frågeställningarna var tolkningen att flertalet förskolechefer uttryckte olika uppfattningar kring specialpedagogens uppdrag och roller. En möjlig tolkning av detta är det som von Ahlefeld Nisser (2014) menar kan hända då det inte tydligt står i styrdokumenten något specifikt om specialpedagogens yrkesroll och uppdrag. Utifrån Bronfenbrenners (1979) systemteori som bygger på de fyra nivåerna micro-, meso-, exo- och macrosystem och hur de påverkar varandra kan detta tolkas som en förklaring.
39
Eftersom styrdokumenten, som kan tänkas ligga på den översta nivån macrosystemet, inte är tydliga påverkas de andra systemen av detta. Förskolechefer och organisationer som ligger på nivån exosystemet läser och tolkar styrdokumenten olika vilket kan tänkas få konsekvenser för hur uppdrag och roller organiseras. I mesosystemet där olika individer och yrkesgrupper integreras kan uppdragen då uppfattas som oklara och rollerna otydliga. I slutändan skulle detta kunna vara en tolkning som leder till att barns lärande och utveckling påverkas inom microsystemet då tolkningen är att befintliga kompetenser inte tas till vara på inom förskolan. Med stöd ifrån Sheridan, Williams och Sandbergs (2012) forskning kan detta tolkas som att förskolor kanske ska undersöka hur systemteori påverkar den pedagogiska verksamheten. Isaacson och Bamburg (1992) menar att om systemteori används kan det hjälpa till att upptäcka vad som måste ändras, om ett system inte förändras kommer samma resultat att produceras.
Med stöd utifrån min undersökning framträder det som om specialpedagogernas utbildning och kompetens inte tas till vara inom förskolans verksamheter. Enligt Göransson, Lindqvist och Nilholms (2015) undersökning menar specialpedagogerna själva att deras utbildning inte tas tillvara på ett korrekt sätt. Resultatet tolkas som att hälften av förskolecheferna anger att specialpedagogernas handledning oftast sker utifrån individnivå och inte i förebyggande syfte. I studien framträder det som att det finns få möjligheter för specialpedagogerna att arbeta förebyggande utifrån organisations-, grupp- och individnivå. Dock framträder det att ett par förskolechefer anser att på deras förskolor så används specialpedagogens kompetenser i det förebyggande arbetet. En tolkning för att visa på hur dessa olika förutsättningar framträder är att resultatet visar att mindre än hälften av förskolecheferna uttalade att de ansåg sig ha bra insyn i vad för utbildning specialpedagoger erhåller. Det skulle kunna tolkas som förekommande i denna studie att förskolecheferna själva inte ansåg att de hade bra insyn i specialpedagogernas utbildning detta kan möjligtvis tolkas vara en bidragande orsak till att specialpedagogernas kompetens inte används fullt ut. Göransson, Lindqvist och Nilholm (2015) menar att det varit bra om beslutsfattare och skolorganisationer informerats om vilka kunskaper en specialpedagog erhåller och hur de bäst kommer till användning. En annan tolkning med stöd utifrån min undersökning kan vara att specialpedagogerna inte har någon fast placering ute på förskolorna och detta kan tänkas försvårar det förebyggande arbetet.
Resultatet för studien kan tolkas som att de flesta förskolecheferna anser att specialpedagogerna har ett för stort antal barn och att hälften av förskolecheferna uttalade tolkades som att de hade velat ha fler specialpedagoger anställda på sina förskolor. Detta skulle kunna tolkas som att verksamheterna uttrycker olika behov av specialpedagogisk kompetens. Detta stöds av resultatet från studien där ett fåtal förskolechefer tolkas som nöjda med tillgången
40
av specialpedagoger och flertalet tolkades som om tillgången till specialpedagoger kunde tänkas vara större.
Med stöd från resultatet av studien kan en tolkning vara att de flesta av förskolecheferna uttryckte en önskan över ett samarbete eller att det redan fanns ett samarbete mellan specialpedagoger och förste förskollärarna när det gäller utvecklingsarbete. För att ett samarbete ska kunna fungera kan tolkningen vara att det behövs tydliga mandat ifrån förskolechefen och tydliga ledarroller. Harris och Spillane (2008) menar att tidigare forskning visar att delat ledarskap leder till positiva förändringar, det är dock av största vikt att veta hur och vilken form av delat ledarskap som bidrar till dessa förändringar. Min tolkning utifrån den gjorda studien är att det verkar ges få förutsättningar för att kunna utveckla eller införa ett samarbete då det inte finns tid för yrkesgrupperna att reflektera tillsammans eftersom resultatet visar att specialpedagogerna inte dagligen är verksamma ute på förskolorna.