FIGUR 3:FÖRÄNDRING OMSÄTTNING %13
5.5.4 Kommentar förändring omsättning
Resultat i ovanstående diagram visar på en kontinuerlig tillväxt och medför att den generella uppfattningen gällande att PE-bolagen prioriterar effektivisering framför tillväxt (Phan & Hill, 1995; Bergström et al, 2007) i denna studie inte kan anses vara gångbar. Ovanstående resultat tillsammans med resultat för lönsamhetsutveckling under holdingperioden påvisar snarare en samtidig ökning av effektivitet och lönsamhet. Efter avyttring observeras en omsättningstillväxt som för portföljbolagen gradvis minskar.
5.6 Sammanfattande analys
För hypoteserna som representerar företagets lönsamhet kan det fastställas att RTK signifikant förbättrats i jämförelse med övriga branschen under holdingperioden. EBITDA Marginalen visade på en värdeökning under holdingperioden, dock ej signifikant efter branschjustering. Vi förklarar värdeökningen i lönsamhetsmåtten med hjälp av PE-bolagens karakteristiska sätt att finansiera, styra samt strukturera sina portföljbolag på. Reducerade agentkostnader ses också som en trolig förklaring till ovan funna resultat. Att lönsamhetsmåtten avtar efter avyttring menar vi främst beror på att de fördelar som ägandeformen PE för med sig försvinner i och med avyttring. Därtill har vi observerat att detta sker gradvis och är signifikant först tre år efter avyttring.
Vidare finner vi överraskande resultat vad gäller portföljbolagens rörelsekapital. Ingen signifikant reducering av detta mått kunde påvisas trots att tidigare studier framhåller att PE-bolag aktivt arbetar med att reducera rörelsekapitalet i portföljPE-bolagen. En förklaring till detta kan vara att portföljbolagen redan har en för dem passande volym på rörelsekapitalet i relation till deras behov samt verksamhet. Produktivitetsmåttet omsättningen per anställd visade heller inte på någon signifikant ökning justerat med bransch. Dock påvisas en signifikant värdeökning av måttet under holdingperioden. Värdeökningen visade sig sedan signifikant minska tre år efter avyttring även efter branschjustering. Resultatet kan förklaras med ökade
13 Medianen av förändring omsättning
8,84% 2,35% 11,63% 9,24% 7,55% 0,05% 6,54% 6,32% 3,74% 6,57% 1,95% 4,89% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14%
Förvärv Förvärv+1 Förvärv+2 Avyttring+1 Avyttring+2 Avyttring+3
35 incitament samt det arbete för att effektivisera verksamheten som detta innebär och som sedan försvinner i och med PE-bolagets utträde.
Slutligen har flertalet tidigare studier (Bergström et al, 2007; Cressy et al, 2011; Bruton et al, 2002) betonat vikten av att undersöka hur en bredare intressentgrupp påverkas av en buyout. Likt dessa studier har vi betonat sambandet mellan bolagets utveckling under och efter holdingperioden och hur de olika intressenterna påverkas av en buyout. Vad gäller personalkostnader per anställd påvisas ingen signifikant reducering av personalkostnader. Istället observerades det motsatta, om än inte signifikant relativt bransch. Detsamma gäller förändring antal anställda vilket heller inte visade på att PE-bolagen reducerar arbetskraften i sina portföljbolag. Antalet anställda snarare ökade, dock i mindre omfattning än för övriga branschen. Liknande resultat återfanns för förändring omsättning, där vi observerar en kontinuerlig ökning under hela den undersökta perioden. Vi slår således fast att inga indikationer vad gäller förflyttning av värde mellan portföljbolagens intressenter återfinns i denna studie. Med andra ord, missnöjda intressenter vars intressen inte blivit tillgodosedda eller vars förmåner blivit borttagna anser vi vara en mindre trolig förklaring till varför PE-bolagens värdeskapande i denna studie inte visat sig vara ihållande.
36
6. Slutsats
Private Equity har fått mycket uppmärksamhet sedan framväxten under 1980-talet. Forskning har ägnats åt att klargöra huruvida man faktiskt lyckas med att skapa finansiell avkastning till investerare, men också hur ägandeformen bidrar till operationellt värdeskapande. Tidigare studier inom området har dock främst utgått från buyout-transaktioner i USA med holdingperioden i fokus. Denna studies huvudsakliga bidrag till tidigare forskning är att studera portföljbolags värdeutveckling och om denna är bestående efter avyttring i en svensk kontext. För detta ändamål undersöks även utvecklingen under holdingperioden, då förståelse för värdeutvecklingen under denna period senare ligger till grund för analysen av hur värdeskapandet står sig efter avyttring.
För att besvara det här arbetets frågeställning ”Lyckas PE-bolag skapa operationellt värde i
portföljbolag som är bestående även efter deras utträde?” har utvecklingen för
lönsamhetsmått, rörelsekapital, personalmått och därtill kompletterande mått undersökts. Den studerade perioden omfattar holdingperioden samt tre år efter avyttring. Alla portföljbolag har vidare jämförts med en jämförelsegrupp i avsikt att korrigera för makroekonomiska och branschövergripande fluktuationer.
Nedan redovisas en sammanställning i tabellform av de för studien aktuella hypoteserna. Hypoteserna redovisas i två grupper, där den ena avser holdingperioden och den andra avser det tredje året efter avyttring. Resultaten svarar direkt mot den aktuella forskningsfrågan och vi kan utifrån denna studie konstatera att det eventuella värde PE-bolag skapar under holdingperioden inte entydigt kan påvisas vara bestående efter deras utträde. Sammanställningen ovan visar på en huvudsakligen negativ utveckling perioden tre år efter avyttring. Resultaten för övriga år under denna period tyder på att utvecklingen sker gradvis under treårsperioden, snarare än omedelbart efter avyttring
I flera fall kan dock värdeskapandet under holdingperioden ifrågasättas då det inte signifikant kan bekräftas. Det enda måttet som vi finner en branschjusterad signifikant värdeutveckling för under holdingperioden och som sedan signifikant minskar efter avyttring är måttet RTK. Resultaten föranleder oss att ifrågasätta om PE skall ses som en överlägsen ägandeform, likt Jensen (1989) menar, både vad gäller faktiskt värdeskapande men framför allt avseende dess mer långsiktiga effekt. Begränsningar i denna studie tillåter oss dessvärre inte att närmare analysera vilka faktorer som driver utvecklingen alternativt medför att utvecklingen uteblir. Frågan hur olika faktorer mer precist bidrar till utvecklingen lämnas därmed obesvarad åt framtida forskning att utreda.
37
TABELL 7:RESULTATSAMMANSTÄLLNING