Vår uppsats gick ut på att lyfta fram skolmedling som en effektiv och nyanserad metod för konflikthantering i skolan. Vi intervjuade ett antal respondenter i och kring skolmiljön, dels för att ta reda på hur de ser på skolmedling som metod men även för att ta reda på vilka grundkomponenter som bör finnas med i en skolmedling för att den ska nå ett optimalt och långsiktigt resultat. Det vi kom fram till var att en skolmedling bör innefatta centrala delar såsom frivillighet för alla parter, neutralitet från medlarens håll, skam hos de inblandade eleverna (i form av normal skam och återintegrerande skambeläggning) och makt (i form av empowerment hos eleverna). Relationen mellan elever och medlare kan präglas av distans eller närhet, vilket som föredras kan variera från individ till individ men det bör i slutändan finnas en balans så att optimal differentiering kan uppnås.
För att se hur skolmedling skulle kunna användas som en konflikthanteringsmetod i skolan tog vi hjälp av den redan etablerade metoden kompissamtal och såg till bådas för- och nackdelar. Vi kunde konstatera att kompissamtal är en mer begränsad metod då den främst riktar sig till yngre åldrar och har ett mer lekfullt upplägg. Skolmedling har istället, enligt oss, ett bredare användningsområde då den enligt Norrbottensmodellen lämpar sig för i princip hela grundskolan. Vi anser dock att de båda metoderna kompletterar varandra på ett bra sätt.
Samtliga respondenter var positiva till skolmedling som konflikthanteringsmetod på grundskolan vi besökte, dock var metoden i startfasen då den endast tillämpats i cirka ett år. Därför var inte heller kunskapen och informationen om metoden särskilt omfattande hos skolpersonal (med undantag för de som har genomgått skolmedlingsutbildningen) och hos elever. För att kunna etablera skolmedling som metod i skolan anser vi att det krävs att Sveriges kommuner hjälper till med pengaresurser till skolorna och med positiv påtryckning genom införande av skolmedling i skolplanen, att skolan avsätter tid för utbildning och informering om metoden samt att det finns ett intresse för att vilja förbättra konflikthanteringen inom skolan.
Litteraturförteckning
Litteratur:
Allwood, C.-M. & Erikson M.-G. (1999) Vetenskapsteori för psykologi och andra samhällsvetenskaper, Lund, Studentlitteratur
Askheim, O. P. & Starrin, B. (red.) (2007) Empowerment i teori och praktik, Gleerups Utbildning AB
Aspers, P. (2007) Etnografiska metoder – Att förstå och förklara samtiden, Malmö, Liber AB
Denscombe, M. (2000) Forskningshandboken – För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, Lund, Studentlitteratur
Edling, L. (1999) Kompissamtal- kommunikation istället för tystnad eller våld, fjärde omarbetade upplagan, Stockholm, Ekelunds Förlag AB
Ekholm, M. & Fransson, A. (1987) Skolans socialpsykologi, andra upplagan, Stockholm, Rabén & Sjögren
Ellmin, R. (2008) Konflikthantering i skolan – Den andra baskunskapen, Stockholm, Natur & Kultur
Engdahl, O & Larsson, B. (2006) Sociologiska perspektiv- grundläggande begrepp och teorier, Lund, Studentlitteratur
Gauntlett, D. (2007) Creative explorations – New approaches to identities and audiences, London, Routledge
Gubrium J.-F. & Holstein J.-A. (1997) The new language of qualitative method, New York, Oxford University Press, Inc.
Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund, Studentlitteratur
Lab, S. P. (2004) Crime Prevention – Approaches, Practices and Evaluations, Femte upplagan, Cincinnati, OH: Anderson Pub. Co
Lind, E. (2004) Medkompis – Medling och konflikthantering i skolan, andra tryckningen, Jönköping, Brain Books AB
Maltén, A. (1998) Kommunikation och konflikthantering, Lund, Studentlitteratur
Nordahl, T., Sørlie, M.-A., Manger, T., Tveit, A. (2007) Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar – Teoretiska och praktiska perspektiv, Stockholm, Liber AB
Norman, J. (1999) Medling och andra typer av ADR - alternativ konfliktlösning, Uppsala, Iustus Förlag
Persson, A. (2003) Skola och makt – Om viljan till kunskap, beroendet av utbildning och tvånget att gå i skola, andra upplagan, Stockholm, Carlssons Bokförlag
Scheff, T. J. (1994) Microsociology- Discourse, emotion and social structure, The University of Chicago press, Chicago
Svaleryd, K. (2002) Genuspedagogik, Stockholm, Liber AB
Elektroniska källor:
Internet:
Barn- och Ungdomsförvaltningen i Halmstad, kommunala grundskolor i Halmstads kommun, hämtat från http://www.utb.halmstad.se/utb/vetamer/Grundskolor/ 2009-12-17, kl 14:40
Björk, T. & Ejdeholm, D. (2006) Empowerment, välbefinnande och benägenhet att sluta – En surveyundersökning. (D-uppsats, Luleå Tekniska Universitet, Företagsekonomi, Institutionen
för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap), hämtad från http://epubl.luth.se/1402-1552/2006/066/index.html, 2009-12-07, kl: 13:35
Brå – Brottsförebyggande rådets hemsida, artikeln tema: ungdomar och brott, hämtad från
http://www.bra.se/extra/news/?module_instance=2&id=11 2009-12-21 kl: 14:46
Marklund, L. (2003) Skolmedling – En komparativ metod- och lagstudie, (Examensarbete, Luleå Tekniska Universitet, Rättsvetenskapliga programmet D-nivå, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap), hämtad från
http://www.bd.komforb.se/download/18.2db2410511761794a5580001312/Skolmedling+komparativ.p df, 2009-12-07, kl: 13:32
Marklund, L. Medling i skolan – En rapport från tiden 2004-2006, intern rapport, hämtad från
http://www.bd.komforb.se/download/18.2db2410511761794a5580001311/Rapport+-+Skolmedlingsmodellen+i+praktiken.pdf, 2009-12-21 kl: 11:16
Marklund, L. Slutrapport medling i skolan 2006-2008, intern rapport, hämtad från
http://www.bd.komforb.se/projekt/medlinginorrbotten/medlingiskolan.4.2db2410511761794a5580001 298.html, 2009-12-21 kl: 11:04
Pikas, A. Gemensamt Bekymmer metoden, ”Under vilka förutsättningar är det tillrådligt att använda skolmedling till mobbing”, hämtat från http://pikas.se/GBm/anvanda_skolmedling.html, 2009-12-15, kl: 10:33
Scheff, T. J. & Retzinger, S. M. (2000), The Red Feather Journal of Postmodern Criminology, “Shame and Shaming in Restorative Justice”, hämtat från
http://www.critcrim.org/redfeather/journal-pomocrim/vol-8-shaming/scheff.html, 2009-12-15, kl:10:38
Skolverkets nyhetsbrev (2008), nr 02, Handledning för arbetet med likabehandlingsplan: förebygga diskriminering, främja likabehandling i skolan, hämtad från
http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/09/95/handledninglikabehandling.pdf, 2009-12-07, kl: 13:25
Vallåsskolans likabehandlingsplan (2007), hämtad från
http://www.utb.halmstad.se/_upload/grundskolor/va/information/likabehandlingsplan.pdf, 2009-12-04, kl: 14:37
Bilagor
Intervjuguide 1 (samordnaren)
(Semistrukturerad/tematisk intervju)
• Vad är skolmedling och hur tillämpas det?
- Hur går en skolmedling till rent praktiskt sett? - Hur fick Du upp ögon för skolmedling? - Vilken åldersgrupp riktar medlingen sig till?
- Vilka effekter/mål anser Du att skolmedling kan ha?
- I vilken situation är det lämpligt/olämpligt att använda skolmedling?
• Varför tror du att skolmedling inte är så utbrett?
- Vad tror Du behövs göra för att få fler skolor att tillämpa skolmedling? - Av vilken anledning tror Du att vissa skolor tillämpar skolmedling medan
andra inte gör det?
- Hur arbetar Du för att främja skolmedling hos skolorna i Halmstad?
• En medlare ska vara neutral, hur pass neutral anser Du att en skolmedlare bör vara? - Vilken relation bör eleverna ha till skolmedlaren? (rektor, klassföreståndare,
”kompis”, utomstående)
- Hur visar skolmedlaren sin neutralitet?
• För att en skolmedling ska kunna äga rum, ska den vara jämlik och frivillig, hur anser Du att man kan avgöra det?
- Hur är det egentligen i praktiken, hur pass jämlikt och frivilligt tror Du att det kan vara med skolmedling?
- Hur tror Du att skolmedling kan skilja sig mellan tjejer och killar? Kan det ske någon form av särbehandling?
Intervjuguide 2 (medlare och annan personal)
(Semistrukturerad/tematisk intervju)
• Hur går skolmedling till här på skolan? - Hur många skolmedlingar har Ni genomfört? - Hur anser Ni att dessa har fungerat?
- Om enstaka, varför? Vilka hinder har funnits?
- Vilka effekter har skolmedlingen haft? (För skolmiljö, lärare, elever osv.) - Hur upplever du att eleverna ser på skolmedlingen? (Positivt – negativt?)
- Hur har ni presenterat skolmedling för era elever? Har alla fått information på skolan, såväl lärare som elever, eller är det endast de som håller i det och de som varit med om en medling som vet vad det innebär?
• När/ i vilken situation kan en skolmedling bli aktuell? - Hur går ni tillväga då?
- Vem bär ansvaret här på skolan? Sker förmöten etc.?
- Vilka blir inblandade i skolmedlingen? (Föräldrar, klassföreståndare, rektor m.m.)
• Medlare ska vara neutrala, hur upplever Du det att vara ”neutral”? - Ge exempel!
- Skolmedling ska vara frivilligt, men hur går det till i praktiken? Sker ”övertalning”?
• Hur ser uppföljning ut efter att en skolmedling har ägt rum? - Finns det någon?
Intervjuguide 3 (gruppintervjuer)
(Semistrukturerad/Tematisk)
Inledning – lappassociation
• Vad vet Ni om skolmedling?
- Känner ni någon som varit med om en skolmedling, eller har ni själva någon erfarenhet av det?
- Har Ni fått någon information om skolmedling på skolan?
- Har Ni märkt av några förändringar av att er skola använder sig av skolmedling? I så fall, vilka?
- Hur hanteras bråk på er skola? (polisanmälningar osv.?) Lösa på annat sätt?
• Vad tycker ni om skolmedling? - Bra, dåligt?
- Tror Ni att det hjälper?
- Tror Ni att skolmedling kan förhindra mobbing? (T.ex. att bråk kan stoppas i tid innan det leder till mobbing..)
• När tycker Ni att man ska använda skolmedling?
- Vad kan det leda till? (Mer bråk, mindre bråk, vänner m.m.)
- Tror ni att skolmedling skiljer sig åt mellan killar och tjejer? (Antal, överenskommelser, medlingen annorlunda osv.)
- Tror ni att skolmedling fungerar bättre för vissa åldrar? (yngre, äldre, högstadie, lågstadie…)
• Skolmedling är frivilligt, men tror Ni ändå att det kan ske övertalning? - I så fall, hur?
- Egen erfarenhet av detta?
• Medlaren ska inte vara på någons sida, den ska bara leda medlingen. - Hur tycker Ni att han/hon ska visa att han/hon inte är på någons sida?
Tycker Ni att medlaren ska vara någon som eleverna känner, eller ska det vara en främmande person? (Mer respekt osv.)
Intervjuguide 4 (kompletterande frågor)
• Vad kan vara negativt med en skolmedling? Kan det finnas något som påverkar både elever och medlare på ett negativt sätt? Ge gärna exempel.
• Skolan är en institution, där det råder viss hierarki. Lärarna blir därmed auktoritära, till viss del, hur tror du att detta kan komma att påverka elevernas val av att vara med i en skolmedling?
• Även bland elever finns det en ”hierarkisk” ordning, vissa hörs och syns mer än andra och det finns ofta grupperingar bland dem. Tror du detta kan ha någon inverkan på elevernas val av att vara med i en skolmedling? Ge gärna exempel på varför/varför inte.
• Vilken relation bör eleverna ha till skolmedlaren för att skolmedling ska bli optimal, anser du?
- Bör det finnas en viss distans eller närhet?
• Anser du att man kan använda skolmedling som en alternativ lösning på en rådande konflikt, istället för att t.ex. polisanmäla konflikten? (T.ex. då två personer har slagits, på ett ”jämlikt” sätt)