Sammanfattningsvis kan konstateras att distributörerna på den svenska narkotikamarknaden har många likheter med de distributörer som den internationella forskningen beskriver. Till exempel har de svenska högnivå- och mellannivådistributörer ofta mer utpräglade entreprenörsegenskaper än lågnivådistributörerna. Narkotikahandeln är huvudsakligen en affärsverksamhet och att det är just narkotika som säljs beror på att det är en vara som det är möjligt att tjäna pengar på.
En annan framträdande egenskap, på de högre nivåerna i distributionskedjan, är förmågan att göra rationella överväganden, till exempel att väga vinst mot risk när affärsupplägg och marknads- strategi väljs. Denna form av rationella kalkyleringar har likheter med de diskussioner som förs inom ”rational choice”-teorier (se till exempel Becker 1976; Coleman 1986 refererad i Hagen 1999).
Även om distributörerna strävar efter att göra rationella be- dömningar varierar emellertid resultatet av dem till följd av att
distributörerna saknar en överblick över alla faktorer som bör beaktas, till exempel insatser av brottsbekämpande myndigheter, ekonomiska risker och konflikter med andra aktörer. Studien visar även att de väl genomtänkta och planerade affärsuppläggen många gånger störs av oprofessionella och irrationella uppträdanden. Resultatet ger därför en anledning att vara försiktig med att överskatta distributörernas skarptänkta förmåga.
En rimlig förklaring till dessa plötsliga irrationella beteenden kan vara att det är en kombination av avsaknad av överblick, en övertro på sin egen förmåga och stark psykisk stress.
Distributörerna kan i princip aldrig slappna av från de faror och risker som hela tiden lurar runt hörnet. Verksamheten måste hela tiden övervakas, och oförutsedda händelser kan kräva akuta åtgärder, vilket leder till att man måste vara tillgänglig dygnet runt. Ett enda misstag kan resultera i ett långvarigt fängelsestraff. Till detta kommer en ständig oro och misstänksamhet mot omgivningen. Den ständiga ovissheten om vem som är vän eller fiende eller om myndigheterna är dem på spåren gnager hela tiden i bakgrunden. Dessutom är det inte ovanligt att det även på de högre nivåerna finns en missbruks- problematik med i bilden, även om den inte är lika uttalad som på de lägre nivåerna.
När det gäller distributörernas självbild är det möjligt att urskilja två olika typer av distributörskategorier; de som inte vill se sig själva som kriminella, respektive de som betraktar sig som yrkeskriminella. Generellt sett så ser inte någon av dessa kategorier något omoraliskt med sin verksamhet men det är vanligt att de utformar egna moraliska regler, till exempel i valet av vilka preparat som de marknadsför. En koppling kan göras till Sykes & Matzas (1957) kontrollteori om neutralisationstekniker som förenklat går ut på att individen tillämpar olika metoder för att formulera bortförklaringar, som rättfärdigar det kriminella beteendet.
När det gäller gruppen som betraktar sig som yrkeskriminella, är det möjligt att se en distinktion i vilka beteenden som anses vara förknippat med att vara yrkeskriminell. Ahktar & South (2000) har uppmärksammat en liknande skillnad och identifierat lågnivå- distributörer som en grupp som brukar mer våld än övriga distributörer, i syfte att förstärka sin självbild som hänsynslös gangster. I föreliggande studie var det emellertid inte nivån i distributionskedjan som var avgörande för detta fenomen utan den
tydligaste skillnaden gick mellan den yngre och äldre generationen. En tolkning som kan göras är att det är själva affärsverksamheten som är det primära för den äldre generationen medan den yngre även sätter stort värde på att bli respekterad och fruktad.
Betydelsen av respekt, pengar och status var tydlig när det handlar om varför aktörerna sysslade med narkotikahandel. En koppling kan göras till strain-teorin (Merton 1938) som menar att individer som anser sig exkluderade från möjligheten, att på legal väg, nå de etablerade samhällsmålen söker alternativa metoder för att nå dit. Föreliggande studie visar emellertid att känslan av att vara exkluderad från möjligheterna att tjäna mycket pengar och få status inte behövde innebära att distributörerna hade det särskilt dåligt ekonomiskt ställt innan de började med narkotikabrottslighet. Däremot gav narkotika- brottsligheten en möjlighet att tjäna ännu mer pengar. Detta resultat får även stöd i internationell forskning (Desroches 2005).
Referenslitteratur
Adler P A & Adler P, 1992: “Relationships between Dealers: The So- cial Organizations of Illicit Drug Transactions”. Sociology and Social Re-
search, nr 67: 261–277.
Ahktar S & South N, 2000: “Hidden From Heroin’s History: Heroin Use and Dealing within an English Asian Community – A Case Study” i Natarajan M & Hough, M Illegal Drug Markets: From Research
to Prevention Policy. Criminal Justice Press. Monsey
Becker G S, 1976: The Economic Approach to Human Behaviour. Uni- versity of Chicago Press. Chicago.
Brå 2005:11: Narkotikabrottslighetens organisationsmönster. Brottsföre- byggande rådet. Stockholm.
Brå 2006:2: Cultural Heritage Crime – the Nordic Dimension. Brottsföre- byggande rådet. Stockholm.
Brå 2007:4: Vart tog alla pengarna vägen? En studie av narkotika-
brottslighetens ekonomihantering. Brottsförebyggande rådet. Stockholm.
Brå 2007:7: Narkotikadistributörer. En studie av grossisterna. Brotts- förebyggande rådet. Stockholm.
Coles N, 2001: ”It’s not what you know – it’s who you know that counts. Analysing serious crime groups as social networks.” British
Journal of Criminology. Nr. 41: 580-594.
Curcione N, 1997: “Suburban Snowmen: Facilitating Factors in the Careers of Middle-Class Coke Dealers.” Deviant Behavior Nr 18: 233- 253.
Curtis R & Wendel T, 2000: “Toward the Development of a Typo- logy of Illegal Drug Markets.” I Natarajan M & Hough M, Illegal Drug
Markets: From Research to Prevention Policy. Criminal Justice Press: Mon-
sey.
Eck J & Gersh J S, 2000: “Drug Trafficking as a Cottage Industry” i Natarajan M, & Hough M, Illegal Drug Markets: From Research to Preven-
tion Policy. Criminal Justice Press. Monsey.
Elvins M, 2003: “Europe’s response to transnational organised crime” i Edwards, A & Gill, P (red): Transnational Organised Crime. Perspectives
Desroches, F J, 2005: The Crime That Pays- Drug Trafficking and Organ-
ised Crime in Canada. Canadian Scholar’s Press Inc. Toronto.
Dorn N, Murji K & South N, 2005: Traffickers. Drug Markets and Law
Enforcement. London: Routledge.
van Duyne P C & Levi M, 2005: Drugs and money. Managing the drug
trade and crime-money in Europe. Routledge. London.
Hagen R, 1999: ”Rational Choice” i Andersen H & Kaspersen L B (red) Klassisk och modern samhällsteori. Studentlitteratur. Lund.
Johansen P-O, 2004: Den illegale spriten. Inipub. Oslo.
Johnson B, Dunlap E & Tourigny S , 2000: “Crack Distribution and Abuse in New York.” i Natarajan M & Hough, M: Illegal Drug Mar-
kets: From Research to Prevention Policy. Criminal Justice Press. Monsey.
Junninen M, 2006: Adventurers and risk-takers: Finnish professional crimin-
als and their organisations in the 1990s cross-border criminality. European in-
stitute for crime prevention and control, affiliated with the United Nations (Heuni). Helsingfors.
Jupp V, Davies, P & Francis, P 2000: (red) Doing criminological research. SAGE. London..
Lalander P, 2001: Hela världen är din – en bok om unga heroinister. Stu- dentlitteratur. Lund.
Langer J, 1977: “Drug Entrepreneurs and the Dealing Culture.” i So-
cial Problems Nr 24: 377-386.
von Lampe K, 2003: “Organising the nicotine racket. Patterns of criminal cooperation in the cigarette black market in Germany” i van Duyne, P C; von Lampe, K & Newell, J:L: (red) Criminal finances and
organising crime in Europe. Wolf Legal Publishers. Nijmegen. s. 41-66.
Morselli, C, 2000: “Structuring Mr. Nice: Entrepreneurial Opportunit- ies and Brokerage positioning in the Cannabis Trade.” I Crime, Law &
Social Change. Nr 35 s. 203-244.
Paoli L, 2002: ”The paradoxes of organized crime. Crime, Law and So-
cial Change. Nr 37: 51-97.
Redlinger L J, 1975: ”Marketing and Distributing Heroin” i Journal of
Reuter P & Haaga J 1989: The Organization of High-Level Drug Markets:
An Exploratory Study. Rand Corporation. Santa Monica.
Rhodes T, 2000: “The multiple roles of qualitative research in under- standing and responding to illicit drug use.” i EMCDDA Scientific Monograph Series, no 4, Understanding and responding to drug use: the role
of qualitative research. Luxemburg: European Monitoring centre for
Drugs and Drug Addiction: 19-36.
Schiray M, 2000: “Illicit Drug Distribution Organisation in France: Methodological Experimentation at Three Levels of Research.” i EM- CDDA Scientific Monograph Series, no 4, Understanding and responding
to drug use: the role of qualitative research. European Monitoring centre for
Drugs and Drug Addiction: 185-190.
Snertingdal, 2006: Om metodiske utfordringer ved kvalitative intervjuer med
heroin omsettere og importører. Paper skrevet til den 23 Nordiske
Sosiologikongressen i Turku, Finland. Presentation 20:e augusti 2006. Steffensmeier, D J & Ulmer, J T, 2005: Confessions of a Dying Thief: Un-
derstanding Criminal Careers and Illegal Enterprise. Transaction Publishers.
New Brunswick.
Svensson B, 1996: Pundare, jonkare och andra. Med narkotikan som
följeslagare. Carlssons. Stockholm.
Sykes G K & Matza D, 1957: ”Techniques of Neutralization: A The- ory of Delinquency”. American Sociological Review, vol 22: 664-670. Trost J, 2001: Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur. Lund.
Tunnel K D, 1993: ”Inside the Drug Trade: Trafficking from the Dealer’s Perspective” i Qualitative Sociology. Nr 16: 361-481.
Vesterhav, D, 2005: Narkotikabrottslighetens organisation. D-uppsats. Kriminologiska Institutionen, Stockholms Universitet.
Wedin, L. och Sandell, R. (1995). Psykologiska undersökningsmetoder. Lund: Studentlitteratur.
Woodiwiss M, 2003: ”Transnational organised crime: the global reach of an American concept” i Edwards, A & Gill, P (red): Transnational
Organised Crime. Perspectives on global security. Routledge. London: 13-27.
Zaitch D, 2002: Trafficking cocaine. Colombian drug entrepreneurs in the