Syftet med arbetet har varit att belysa de mönster, likheter och skillnader som finns inom diskurserna kring läxor, detta med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys. Min ambition var att ta reda på hur föräldrars, lärares och medias diskurser kring läxor ser ut samt studera om det finns en eventuell diskursvariation ut hos en viss aktör. Verktyget för analysen har alltså varit två av dimensionerna i Faircloughs tredimensionella modell för kritisk
diskursanalys.
7.1 Diskussion
Förenande för dessa olika aktörers röster och deras budskap är att hemarbete inte är bra för barn. Många barn hinner inte vila ut på sin fritid då många aktiviteter och långa skoldagar tar upp många av dygnets timmar. En del elever har även svårt att få hjälp med sitt hemarbete av föräldrarna, tidsbrist är en faktor i det hela. Elever och föräldrar bör lägga ner mer tid och kraft på hemläxorna anser bl a. Jan Björklund (fp). Internationellt har eleverna överlag fler läxor än eleverna i Sverige. Är detta rimligt kan man fråga sig? Kan man lägga över delar av skolans uppdrag på föräldrarna och eleverna och dessutom på deras fritid undrar jag.
Björklund propagerar för att den pedagogiska kompetensen måste höjas. Gör man det genom att förlägga en del av undervisningen i hemmen eller är det ett pedagogiskt verktyg i sig att låta eleverna och föräldrarna ta ansvar för en del av undervisningen? Hur ser det ut för de elever som saknar förutsättningar och stöd hemifrån att utföra läxorna i hemmet? Kan man hävda att de har tillgång till en skola som är likvärdig för alla, detta är frågor jag har ställt mig under arbetets gång.
Andra frågor som uppkommit är: Hinner eleverna inte utföra skolarbetet tillfredställande på skoltid? Stämmer de undersökningar som bl. a folkpartiet hänvisar till att skoltiden inte räcker till och att eleverna behöver mer läxor och prov i de svenska skolorna? Är det verkligen där det brister eller kan det finnas andra faktorer som spelar in?
Med tanke på den forskning som finns är ju läxorna en källa till konflikter och stress och det borde ju inte vara gynnsamt för inlärningen och kunskapandet. Lärardiskursen vittnar om att lärarna lutar sig mot sin pedagogiska utbildning och håller en rätt så enad front, vilket i sig
kan vara bra men hade inte en diskursvariation och antagonism gjort att debatten hade utvecklats och fått större avtryck i forskningen. Läxor är ett ämne som jag anser borde problematiseras och lärarna äger makten att förändra situationen.
Vad det gäller diskursvariationen som kan anas bland föräldrarna har jag frågat mig om detta kan bero på att föräldrarna var en bättre representation av samhället än de övriga aktörerna och därför lyfte dessa begrepp mer? Variationen yrkesmässigt och socioekonomiskt var ju större i denna grupp. Dock är det svårt att applicera svaren i denna undersökning på ett helt samhälle för att studera hur den nationella diskursen ser ut. Oron för hur barnens studier ska ge resultat var mycket större i föräldragruppen med. Jag tolkar det som om det har att göra med de familjeband som finns, att föräldrarna har starkare band till barnen har än övriga aktörer. Men i det stora hela, på sikt, tror jag inte att oron är större här än i de övriga grupperna, tvärt om. Föräldrarna ser till individen och oroar sig för denne, lärare för eleven och professionen, medan, politiker och media oroar sig för nationen och globaliseringen mer.
7.2 Kritisk reflektion– min undersökning
Diskursvariationen kan bero på en rad faktorer som bakgrund, yrkestillhörighet och kunskap. Efter att jag har studerat min frågeställning efter analysen har jag kommit fram till att jag härigenom har fått svar på mina frågor om hur de olika diskurserna ser ut.
Resultatet av undersökningen var dock inte riktigt så tydligt som jag trodde från början. Under arbetets gång har jag insett problemen med diskursanalys, främst för att en diskursanalys helt beror på analytikerns språkliga förmåga samt förmåga att utläsa diskursen. Vad det gäller mitt urval har jag under arbetets gång ställt mig frågan ett antal gånger hur resultatet skulle se ut om jag hade valt andra lärare? Hade diskurserna sett annorlunda ut om jag hade valt
ämneslärare, exempelvis gymnastiklärare, musiklärare och bildlärare? Dessa lärare ger mig veterligen inga läxor och borde således ha en annan syn på läxor. Hade diskursvariationen varit större? Eller? Även frågan om hur de lärare och föräldrar jag intervjuade skulle ha svarat med andra frågor har väckts, var mina frågor ledande? Gav jag informanterna en vink om vad jag ville ha för något svar?
Jag fann även att det var svårt att tillämpa den kritiska diskursanalysen i praktiken. Min empiri hade behövt vara mer omfattande, fler informanter och fler texter för att få ett resultat
som visar tydligare på de diskurser som finns samt mönster, likheter och skillnader inom diskurserna.
7.3 Förslag på fortsatt forskning
När jag har studerat forskningen kring läxor och genomfört undersökningen som har behövts för detta arbete har jag ofta ställt mig frågan: Hur skulle en läxfri skola fungera? Går det att bedriva en skola helt utan läxor men med goda resultat, skulle Sverige stå sig i de olika kunskapsmätningarna (PISA m.fl.), skulle vi kunna jobba oss uppåt i rankningen, och framför allt är det viktigt att få ett bra resultat i dessa rankningar? Vad är goda resultat?
Hur skulle elever på en läxfri skola må, vilka konsekvenser skulle det få för familjen? Jag undrar även om konflikterna i familjerna skulle minska och framförallt stressen. Även frågan om hur elevernas inställning till skolan skulle se ut i en läxfri skola hade varit intressant att studera. Hade den sett annorlunda ut?
Som sagt läxor är ett område där många studier är att önska. Med tanke på debatten kring läxorna och framför allt politikernas tankar kring läxor bör mer forskning bedrivas så att man kan grunda besluten i forskning istället för vilken rankning vi har på en lista.
Referenser
Barrett, Michèle (1991) “Ideology, politics, hegemony. From Gramsci to Laclau and Mouffe” i The politics of Truth. From Marx to Foucault. Cambridge: Polity Press.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2005). Textens mening och makt. Metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Börjesson, Mats (2003). Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (2007). Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber. Cooper, Harris M (2001). The battle over homework. Common ground for administrators,
teachers and parents. Thousand Oaks, Calif: Corwin press, inc
de Carvalho, Maria Eulina (2000) Rethinking Family- School Relations. Philadelphia; Lawrence Erlbaum Associates.
Epstein, Joyce L. (1988) Homework Practices, Achievements and behaviours of elementary
school students. Baltimore: JohnHopkins University.
Forsberg, Lucas (2009) Involved Parenthood: Everyday Lives of Swedish Middle-Class. Linköping: Linköping University Electronic Press.
Hellsten, Jan- Olof (1997). Läxor är inget att orda om: Läxan som fenomen i aktuell
pedagogisk litteratur. Pedagogisk Forskning i Sverige, årg.2 nr.3. Pedagogiska
institutionen, Uppsala universitet.
Hellsten, Jan- Olof. (2000). Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt: Uppsala University Library.
Hong, Eunsook och Milgram, Roberta M. (2000) Homework: Motivation & Learning
Preference.Abingdon; Greenwood Publishing Group, Incorporated.
Humanistisk- Samhällsvetenskapliga rådet (1990). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Johansson, Bo och Svedner, Per Olov. (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala
AB.
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet. 1962. Lgr 62 Läroplan för grundskolan. (Förlagsort saknas): SÖ- Förlaget.
Utbildningsdepartementet. 1969. Lgr 69 Läroplan för grundskolan. Stockholm: Svenska UtbildningsFörlaget Liber AB.
Utbildningsdepartementet. 1980. Lgr 80 Läroplan för grundskolan. Stockholm: Liber UtbildningsFörlaget.
Utbildningsdepartementet. 1998. Lpo 94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes.
Westlund, I. (2004). Berättelsen om läxor. PIUS (Pedagogik inom utbildning och skola) nr. 5. Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet.
Westlund, Ingrid (2007) Läxan- en svårfångad företeelse. i Granström, Kjell(red) Forskning
om lärares arbete i klassrummet. Liber: Stockholm.
Winter Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.