Sammanfattande diskussion

Kapitel 8 – Sammanfattande diskussion

Den här uppsatsen har tagit sin utgångspunkt i ett mångspråkigt Sverige. Mångspråkighet och mångfald antas ofta vara resurser i samhället, men det skapar också utmaningar. Hur hanterar kommuner, landsting och myndigheter det faktum att deras information behöver nå alla medborgare i samhället, även de som inte behärskar myndighetssvenska ännu? Med detta som utgångspunkt och med persiska och dari som exempelspråk har jag i den här masteruppsatsen genomfört två delstudier.

8.1 Delstudie 1

Den första delstudien var en kvantitativ kartläggning av huruvida det över huvud taget förekom information på persiska och dari på kommuners, landstings och myndigheters webbplatser i landet. Delstudie 1 visade att samhällsinformation på persiska och dari förekommer relativt begränsat och att den är koncentrerad framför allt till storstadsområden. Det förekommer också mycket mer information på persiska än det gör på dari, vilket delvis kan ha att göra med att iranier började komma till Sverige långt före afghaner. Sen kan det inte uteslutas att afghaner också kan tillägna sig samhällsinformation som språkligt kategoriserats som persiska. Det skulle innebära att mängden samhällsinformation på dari är något missvisande eftersom läs- och skrivkunniga afghaner utan problem kan tillägna sig samhällsinformation kategoriserad som persiska.

60

Denna delstudie har enbart fokuserat på förekomst och geografisk spridning. Alla övriga frågor som ställs på sin spets, t. ex. omfattning och typ av information, kvaliteten på översättningarna i förhållande till den språkliga uppdelningen mellan persiska och dari etc. är givetvis möjliga framtida forskningsfrågor. Notera också att dessa frågor har aktualiserats i detta arbete som kretsat kring persiska och dari. En undersökning av andra språk kommer naturligtvis att aktualisera andra lingvistiska och språkpolitiska frågor.

8.2 Delstudie 2

Den andra delstudien utgjordes av en kvalitativ ansats och syftade till att analysera 22 svenska samhällstermer och undersöka hur de översatts till svenska utifrån utvalda delar av ekvivalensteorin och en typologi av översättningsstrategier. Översättningarna till persiska och dari har hämtats från tre officiella webbplatser, nämligen Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Länsstyrelsernas gemensamma webbplats Information om Sverige.

Denna delstudie visar hur svenska samhällstermer översätts osystematiskt och att många översättare uppfinner egna lösningar när det kommer till hur de ska hantera svenska samhällstermer. Det skapar en uppsjö av variationer på persiska och dari vilket leder till att samhällsinformationen på webbplatserna bli otydlig och ineffektiv.

Med mina kunskaper i iranska språk har jag också kunnat analysera termerna på ordbildningsnivå. Med hjälp av ekvivalensläran och olika översättningsstrategier har jag kunnat se att den stora variationsrikedomen av ekvivalenter på persiska och dari i mångt och mycket beror på olika kombinationer av synonymer på persiska och dari. Detta ter sig som i högsta grad onödigt. En samordning av flerspråkigt terminologiarbete skulle både underlätta kommunikationen mellan myndighetsrepresentanter, medborgare och de aktörer som möjliggör denna kommunikation (tolkar och översättare). Effektivare kommunikation kommer också i det långa loppet att vara mer kostnadseffektiv kommunikation.

8.3 Skillnader/likheter mellan persiska och dari

När det kommer till skillnader/likheter mellan persiska och dari blir det i det undersökta materialet slående hur nära dessa varieteter ligger varandra. I vissa fall används samma ekvivalent för persiska och dari. Det som utgör skillnaden mellan dem är snarare hur synonymerna i ekvivalenterna har kombinerats. Vi kan ta termen underhållsstöd som exempel (appendix B, tabell nr. 19). Denna term förekommer i sex olika varianter på persiska och dari på de tre undersökta webbplatserna. Ytterligare två varianter förekommer i svensk-persiska lexika publicerade i Sverige (Lexin och Nasiris juridiska lexikon).

Detta lyfter i sin tur frågan varför det förekommer så många varianter. Svaret på den frågan beror dels på att olika översättare använt olika översättningsstrategier och synonymer i sitt arbete, dels på att det saknas en övergripande, nationell samordning i hur man som översättare ska gå tillväga. Vi kan också konstatera att det inte sker något samordnat flerspråkigt översättningsarbete av samhällstermer.

61

Vad får det här för konsekvenser? En omedelbar slutsats som kan dras är att variationsrikedomen leder till otydlighet. Hur ska medborgaren som behöver läsa informationen på persiska och dari förstå vad t.ex. underhållsstöd innebär? Hur ska myndigheter som strävar efter att uppnå det lagstadgade tillgänglighetskravet gentemot medborgare och som genom översättning till andra språk vill underlätta tillgången till relevant information på sina webbplatser kunna uppnå målet? Hur ska tolkar och översättare som fungerar som en länk i kommunikationen mellan medborgare och myndigheter kunna arbeta effektivt om det saknas standardiserade eller åtminstone överenskomna ekvivalenter? Förekomsten av ett systematiserat flerspråkigt terminologiarbete är sett ur detta perspektiv direkt kopplat till en effektivare kommunikation mellan myndigheter och medborgare.

Den här undersökningen visar också en annan mycket intressant sak, nämligen förhållningssättet till persiska och dari i det svenska samhället. Som redogjordes för i kapitel 3 är persiska och dari språkliga varieteter av nypersiska. Medan de talade varieteterna kan skilja sig åt och det kan vara svårt att förstå de talade varieteterna sinsemellan (iranier och afghaner kan ha svårt att förstå varandra om de talar lokala dialekter), är skriften mer eller mindre identisk. Denna information verkar inte ha fått fotfäste bland kommuner, landsting och myndigheter eftersom man insisterar på att kategorisera skriven information på persiska och dari som två olika språk. Notera att det gäller skriftlig, kulturspecifik information om det svenska samhället på persiska och dari. Analysen i kapitel 7 visar med önskvärd tydlighet att det i de flesta fall snarare handlar om olika kombinationer av synonymer. Alla svenska myndighetstermer är främmande i en iransk eller en afghansk samhällskontext. Nästan alla ekvivalenter är därför av typen nollekvivalent. Finns det då något argument för att skapa olika ekvivalenter för persiska och för dari för att kommunicera samhällsinformation om Sverige till medborgare med rötter i Iran och Afghanistan? Kan det rent av vara så att okunskap om lingvistiska och sociolingvistiska förhållanden i Iran och Afghanistan och persiska och dari leder till att vi i Sverige skapar skillnader mellan dessa språkiga varieteter? Här kan ämneskunskaper på akademisk nivå konkret bidra till att öka kunskapsnivån i samhället, som i sin tur leder till effektivare kommunikation och resursanvändning.

8.4 Slutord

Tillgången till nödvändig samhällsinformation på lika villkor, oavsett modersmål, är en grundpelare för att upprätthålla en fungerande demokrati. Ett första angreppsätt för att tackla detta problem är att försäkra sig om att den informationen som läggs ut och publiceras är kvalitetssäkrad. Ett effektivt grepp skulle vara att samordna skapandet av den flerspråkiga samhällsterminologin. Det flerspråkliga terminologiarbetet skulle vara ett konkret steg i att effektivisera kommunikationen mellan samhällets instanser och medborgarna. Detta skulle på lång sikt bana vägen för ett mer inkluderande samhälle.

62

Bibliografi