Ur ett samhälleligt perspektiv är förskolans jämställdhetsarbete av högsta relevans. Såväl tidigare forskning kring området, utredningar och granskningar som min egen studies resultat visar att förskolans jämställdhetsarbete är bristfällig. Unga pojkar och flickor riskerar att fortsätta utvecklas i och upprätthålla samma könsstereotypa roller som sker i samhället idag. Det som framkommit av studien är att det jämställdhetsarbete som framhålls av läroplanen för förskolan varken genomsyrar eller prioriteras i
förskolan. Studiens deltagare visar på bristande kunskap och medvetenhet eftersom de tar för givet att de själva är jämställda individer och tänker på barn som individer istället för på deras könstillhörighet. I själva verket verkar informanterna på flera sätt
upprätthålla könsstereotypa förhållningssätt och förväntningar på pojkar och flickor samt kvinnor och män.
Som det skrevs inledningsvis är det viktigt att granska den egna verksamheten och rannsaka sig själv och sin position som professionell förskollärare. Det är viktigt att inom ett arbetslag vara överens om hur man uppfattar och vill arbeta för att uppnå de mål och riktlinjer som anges i läroplanen för förskolan. Det är även en del av rektorns ansvar att se till att ett aktivt jämställdhetsarbete i den systematiska
kvalitetsutvecklingen av förskolan sker. Jämställdhetsarbetet är en del av läroplanens värdegrund. Jämställdhetsarbetet är alltså och får inte vara ett projekt eller enskilt fokusområde som kan arbetas med under en begränsad period. Jämställdhetsarbetet behöver hållas levande genom ett kontinuerligt och främjande helhetsperspektiv.
Förslag på vidare forskning
Även om studiens deltagare är få till antalet och resultatet endast representerar dessa individers utsagor är förhoppningen att denna studie bidrar till en ökad förståelse för vikten av ett aktivt jämställdhetsarbete och att det sker i enlighet med läroplanens senaste revidering. Förhoppningen är även att studien bringar klarhet om vad läroplanens senaste revidering handlar om och innebär gällande förskolans jämställdhetsarbete.
En fortsättning på denna studie skulle kunna vara att göra en uppföljande studie om hur implementeringen av läroplanen för förskolan (2018) fortgår. Ett annat intressant
38
förslag på vidare forskning skulle kunna behandla hur förskollärare kan
medvetandegöras om att de tror sig arbeta med jämställdhet när forskning visat på motsatsen samt hur detta skulle kunna genomföras. Ytterligare ett intressant område för vidare forskning skulle kunna vara att belysa på ett tydligare sätt hur jämställdhet inte bara är ett tillstånd på en strukturell och individuell nivå utan att jämställdhet även bör vara ett tillstånd på symbolisk nivå där kön samt genus antingen pratas om och
framställs på ett sätt som inte grundar sig i förlegade tankesätt kring män och kvinnor eller inte framställs alls. Samhället har fortfarande en bit kvar för att uppnå verklig jämställdhet.
39
Referenser:
Brinkkjaer, U. & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Edström, C. (2009). Preschool as an Arena of Gender Policies: the examples of Sweden and Scotland. European Educational Research Journal, 8(4), 534-549.
https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.2304/eerj.2009.8.4.534
Edström, C. (2014). Pedagogues´ Constuctions of Gender Eqality in Selected Swedish Preschools: A qualitative study. Education Inquiry, 5(4), 535-559. doi:
10.3402/edui.v5.24618
Eidevald, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Diss.. Jönköping. Från:
http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:158528/FULLTEXT01.pdf
Emilson, A., Folkesson, A. & Moqvist Lindberg, I. (2016). Gender Beliefs and Gender Values in Preschool. International Journal of Early Childhood, 48(2), 225-240. doi: 10.1007/s13158-016-0162-4
Hedlin, M. (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. (1. Uppl.) Stockholm: Liber.
Karlsson, I. & Simonsson, M. (2011). A Question of Gender-Sensitive Pedagogy: Discourses in pedagogical guidelines. Contemporary Issues in Early Childhood, 12(3), 274-283. https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.2304/ciec.2011.12.3.274
Rienecker, L. (2016). Problemformulering. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
40
Swedish preschools. Journal of Early Childhood Research, 11(2), 123-132. doi: 10.1177/1476718X12466205
Skolinspektionen. (2017). Förskolans arbete med jämställdhet. Stockholm: Skolinspektionen.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kva litets granskningar/2017/jamstalldhet/jamstalldhet-i-forskolan.pdf
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
SOU 2004:115. Den könade förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete: delbetänkande. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
https://www.regeringen.se/contentassets/72e823fe19c845e2acbebfdd5bbfee21/den-
konade-forskolan---om-betydelsen-av-jamstalldhet-och-genus-i-forskolans-pedagogiska-arbete
SOU 2006:75. Jämställdhet i förskolan: om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete: slutbetänkande. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
https://www.regeringen.se/contentassets/c1c17b2298f8467ebab019c9aafe3f0e/jamstalld -forskola---om-betydelsen-av-jamstalldhet-och-genus-i-forskolans-pedagogiska-arbete-sou-200675
Svaleryd, K. (2003). Genuspedagogik: en tanke- och handlingsbok för arbete med barn
och unga. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
41
2016/679/EU. Europaparlamentets och Rådets förordning av den 27 april 2016
om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning): Text av betydelse för EES. Bryssel: Europeiska unionens officiella tidning.
42
Bilagor
Bilaga 1
Missiv – Informationsbrev om medgivande inför studie
Kära förskolechef
Förskolan och förskollärare har en viktig roll i barns utveckling. Det är bland annat i förskolan som barn formas och lägger grunden för barns värderingar. Under
höstterminen 2019 kommer jag att genomföra en studie som är en del i mitt
examensarbete i pedagogik inom förskollärarprogrammet vid högskolan i Gävle. Som metod för min studie vill jag genomföra intervjuer med förskollärare. Jag undrar därför om ni kan avvara förskollärare som har arbetat ett år eller längre på förskola som kan tänka sig vara informanter till mitt examensarbete? Syftet med studien är att ta reda på hur man i förskolan arbetar för jämställdhet utifrån den senaste läroplanen. Jag vill ta reda på hur förskolan konkret arbetar för att uppnå läroplanens mål gällande
jämställdheten mellan könen.
Intervjuerna kommer att vara mellan 40 – ca 60 minuter. Det är frivilligt att delta och den som deltar har rätt att avbryta intervjun när som helst och till och med dra sig ur studien även efter avslutad intervju. Jag kommer under intervjuerna använda mig av ljudupptagning via telefon, det insamlade materialet kommer sedan att transkriberas. Den data som samlas in kommer att förvaras oåtkomligt för obehöriga och resultaten kommer att presenteras med avidentifierade namn på deltagare och inga uppgifter om arbetsplats eller andra känsliga uppgifter kommer att avslöjas. Efter avslutat
examensarbetet kommer vara tillgänglig i databasen diva. Svara senast den 15:e Oktober
Med vänliga hälsningar, Alexandra Wolgast
Kontaktinformation:
Student: Alexandra Wolgast Handledare: Åsa Carlson
43
Bilaga 2
Intervjuguide
Syftet med denna studie är att undersöka vad förskollärare tänker kring jämställdhet, vad de gör på förskolan för att verka för jämställdhet, hur förskollärare själva tänker kring begreppet Jämställhet på olika nivåer samt om jämställdhetsarbetet har fått en ny plats och mening i och med den nya reviderade läroplanen.
Intervjufrågor inledning:
• Har du några frågor innan vi börjar? • Hur många år har du arbetat i förskolan?
• Vilken ålder är det på barnen som du arbetar med? • Hur stor barngrupp arbetar du med?
Hur arbetar förskollärarna med att verka för jämställdhet:
• Hur ser ert jämställdhetsarbete ut här på förskolan? Är det något som ni arbetat med länge och fortlöpande? Finns det specifika tillvägagångssätt under vardagliga aktiviteter eller rutiner som samlingar och måltider, det kan också vara leksaker eller inredning? • Jobbar ni med normer och föreställningar om kön och könsidentiteter i dessa
sammanhang?
• Påverkas barnen och i så fall hur eller varför inte?
Hur uppfattar förskollärarna att arbetet med jämställdhet har förändrats i och med den nya läroplanen för förskolan:
• I juli i år trädde den nya läroplanen för förskolan i kraft. Känner du till de förändringar och förtydliganden som gjorts kring jämställhetsarbetet i förskolan? Om ja, hur har dessa implementerats och påverkat dig i ditt arbete? På vilket sätt? Ser du det som något positivt eller negativt? Om inte, hur kommer det sig och är det något som i så fall är på väg att införas? Hur tror du att detta kommer påverka dig och ditt arbete?
Hur uppfattar förskollärarna själva begreppet jämställdhet: • Hur uppfattar du begreppet Jämställdhet?
• Vad betyder jämställdhet för dig? Individuellt/ privat och professionellt?
• Anser du att dina individuella och privata föreställningar om jämställdhet, kön och könsidentiteter påverkar din professionalitet och arbete?