Resultatet visar på att det som anges i Lpfö 18 gällande förskollärarens ansvar att aktivt inkludera ett jämställdhetsperspektiv inte ligger i linje med vad som framkommit ur informanternas utsagor. Även om informanterna medger att de inte läst igenom den nya revideringen har ändå förskollärare sedan tidigare ett ansvar att sträva efter värden gällande jämställdhet. Informanterna har uttryckt att ett jämställdhetsperspektiv finns med i deras omedvetande och därför blir jämställdhet en del i helheten men det verkar samtidigt som att informanterna inte konkret kan beskriva hur detta sker. Informanterna pratar dock om andra tillvägagångssätt som förskolans miljö och utformning.
Informanterna menar även att förskolans miljö bör vara neutral. Neutral i detta fall innebär en mer ”pojkig” version och att det är eftersträvbart eftersom ”tjejigt” definitivt inte är det.
Det är intressant hur förskollärare diskuterar män och kvinnor i förskolan. Manliga och kvinnliga förskollärare beskrivs av informanterna erbjuda barn olika förebilder. Det kan tolkas som att kvinnor och män besitter egenskaper som den andra inte har på grund av sitt kön. Män och kvinnor är alltså förhållandevis olika. Informanterna menar trots sina olikheter ska män och kvinnor ges samma lön för lika arbete.
Informanterna beskriver sitt jämställhetsarbete som ett omedvetet perspektiv som hela tiden finns med i allt det gör. Informanterna har dock inte kunnat ge exempel på hur detta omedvetna perspektiv visar sig i praktiken. Det verkar som att samtliga
informanter oreflekterat arbetar med vad de tror är ett jämställdhetsperspektiv. Informanterna förklarar och förstår jämställdhet på en symbolisk nivå samtidigt som deras arbete på strukturell nivå är mycket otydligt. På en av förskolorna nämner
31
informanterna upprepade gånger att ett aktivt arbete inte behövs eftersom barngruppen så som den ser ut idag inte visar på ett sådant behov.
Informanterna delar samma uppfattning gällande hur den privata rollen påverkar den professionella. De menar att dessa återspeglar varandra och att båda roller är en del av dem själva. Informanterna menar även att på grund att detta förhåller de sig till det jämställdhetsuppdrag som de har som förskollärare med förutsättningen att deras egna eller andra kollegors privata syn eller uppfattning om jämställdhet ligger i linje med vad som avses professionellt.
Det som kan summeras av informanternas utsagor är att jämställdhet inte är en
prioritering av samtliga informanter eller de förskolor som de arbetar vid. Informanter menar på olika anledningar till detta och tar själva inte ansvaret för bortfallet. Ansvaret riktas mot huvudmän och chefer. Det verkar även som att läroplanens övriga mål
prioriteras och värderas högre eftersom, som flera informanter menar, jämställdhet är ett oreflekterat helhetstänk.
Diskussion
Nedan presenteras en metodreflektion och resultatdiskussion. I
metodreflektionen redovisas huruvida metoden bidragit till att säkerställa reliabilitet och validitet av studiens resultat eller om några andra metoder hade varit lämpligare.
Resultatdiskussionen redovisar och diskuterar resultaten från analysen med hjälp av den tidigare forskningen och styrdokument som redovisats i bakgrunden för att komma fram till en slutsats. Resultatdiskussionen avslutas med en mening om vad studiens slutsats kan bidra till samt ett avsitt om förslag om vidare forskning.
Metodreflektion
Det är svårt att säga att studien är generaliserbar eftersom det urval som gjorts är begränsat av antalet förskollärare som valde att ställa upp som deltagare och informanter för studien. Utav de sex rektorer som kontaktades svarade två på informationsbrevet men ingen av deras anställda svarade på det vidarebefordrade mejlet. Det blev snabbt tydligt att det var svårt att få tag på informanter och därför
32
kontaktades rektorerna via telefon. En rektor visade intresse och pratade personligen med sina anställda på tre olika förskolor. De informanter som deltagit i studien tillhör därför förskolor från samma kommun samt får direktiv hur förskoleverksamheten ska bedrivas från samma rektor och andra huvudmän. Med anledning av detta kan den urvalsgrupp som deltagit inte anses vara representativ. Antalet deltagare som ställt upp som informanter är för få till antalet för att urvalet ska kunna säkerställa extern validitet då resultatet endast representerar några individers utsagor.
Den intervjuguide (bilaga 2) som använts vid intervjutillfällena har baserats på studiens frågeställningar för att se till studiens validitet. De frågor som är formulerade i
intervjuguiden är tydliga och enkla att förstå. Informanterna har uppfattat frågorna likartat vilket har underlättat vid kategorisering och analys. Detta har bidragit till reliabiliteten av studiens resultat av analys.
Datainsamlingsmetoden, alltså ljudupptagning, valdes då det är ett enkelt och diskret sätt att dokumentera något på. Vissa av deltagarna uttryckte dock ett visst obehag gällande inspelningen men efter muntlig försäkran om att materialet inte kommer delas med obehöriga uttryckte samtliga deltagare att det kändes bättre. Även om samtliga deltagare gav sitt samtycke efter detta kan intervjuerna senare ha påverkats av deltagarnas tidigare nervositet och obehag.
När det gäller val av tolkningsverktyg hade det varit möjligt att välja en annan teori än Hardings genusteori avseende den asymmetriska och dikotoma aspekten samt
genusmodell. Även om dessa är intressanta och applicerbara för studien hade ett annat tolkningsverktyg kunnat vara en fördel. Genusmodellen har belyst hur processer av genus sker på olika nivåer och att dessa nivåer även kan appliceras på, som i det har fallet, jämställdhet så att det blir tydligt att alla nivåer har olika betydelser för hur verklig jämställdhet ska kunna uppnås och inte bara formell jämställdhet.
Resultatdiskussion
Syftet med studien är att titta på några förskollärares förståelse och uppfattning av jämställdhet och förskolans jämställhetsarbete med utgångspunkt i Lpfö 18. Nedan presenteras rubriker som beskriver studiens resultat i olika delar som återkopplar till
33
resultatet och analysens huvudteman. Studiens resultat diskuteras med hjälp av tidigare forskning.
Jämställdhetsarbetet och läroplanen för förskolan
Resultatet visar att de förskollärare som deltagit i studien inte arbetar med jämställdhet på det sätt som anges i Lpfö 18. Detta kan till viss del bero på informanternas
omedvetenhet om vad som anges om jämställdhet efter revideringen. Det nämns dock även i den tidigare versionen att förskolan ska motverka traditionella könsroller och könsmönster. På ett sätt blir informanternas uppfattning om jämställdhetsarbetet i förskolan förståeligt eftersom Lpfö 98 (2016) inte explicit uttrycker jämställdhet eller att ett aktivt jämställdhetsarbete ska inkluderas. Det jämställdhetsarbete som beskrivs enligt Lpfö 18 (2018) innebär ett aktivt och fortlöpande arbete. Eftersom förskolan ska vila på demokratisk grund där jämställdhet mellan män och kvinnor samt pojkar och flickor ingår är jämställdhetsarbetet något som ska vara en del av förskolas dagliga verksamhet och genomsyra samtliga delar, som ett helhetsperspektiv. Lpfö 18 skriver även fram vikten av förskolepersonals förhållningssätt och att det återspeglar
läroplanens och skollagens värden. Ett jämställdhetsperspektiv bör alltså även finnas aktivt i förskollärares professionella roll.
Resultatet visar på att ett aktivt jämställdhetsarbete visar sig när informanternas respektive förskola ska utforma sin pedagogiska miljö och vid inköp av nytt material. Edström (2009) beskriver förskolans läroplan som bristfällig då den inte innehåller specifika tillvägagångssätt som förskollärare kan använda sig av för att arbeta med de olika delarna av läroplanens mål och riktlinjer. Detta kan bero på att förskollärare antas genom sin utbildning vara kompetent att utforma sin verksamhet i linje med läroplanen (Edström, 2009). Förskollärare har möjlighet att, tillsammans med sitt arbetslag, ta del av aktuella diskurser om hur exempelvis ett jämställdhetsarbete kan genomföras. Dessa diskurser fungerar alltså som komplement till läroplanen. Dessa erbjuder verktyg för hur implementering av läroplanen kan genomföras (Edström, 2014; Karlsson &
Simonsson, 2011). Resultatet av studien visar även att ett aktivt arbete med jämställdhet inte anses nödvändig såvida en barngrupp inte visar på ett tydligt behov. Detta indikerar på att antagandet om förskollärare som experter av sin egen yrkesprofession inte
stämmer. Tidigare forskning visar på att förskollärare har en oreflekterad förståelse av läroplanens innehåll och vad det faktiskt innebär. Förskollärare har även en bristande
34
insikt och uppfattning av vad genuspedagogik och jämställdhet är (Emilson et al. 2016: Eidevald, 2009; Sandström et al., 2013). Förskollärare tror sig arbeta med och främja jämställdhet när förskollärare i själva verket förstärker stereotypa föreställningar om kön och genus (Eidevald 2009).
Det nämns återkommande i studiens resultat att ett jämställdhetsperspektiv finns i informanternas omedvetande. Detta är i huvudsak vad informanterna anser att ett jämställdhetsarbete handlar om och innebär. Hur detta kommer fram och blir synliga tillvägagångssätt kan inte utläsas av resultatet mer än att informanterna bemöter och tänker på barn som individer istället för pojkar och flickor som separata grupper. Studiens resultat tyder på att informanterna inte tillämpar någon specifik diskurs, som exempelvis genusneutraliseringsdiskursen, dock visar informanterna på en bekantskap med diskursen. Informanterna menar att förskolornas miljö och förskollärares
bemötande bör utformas på ett könsneutralt sätt. Detta innebär att typiska och traditionella könsindelade material, så som leksaker eller liknande, bör undvikas (Emilson et al., 2016). Detta kopplas till diskursen gällande genusneutralitet, som handlar om att se flickors och pojkars likheter (Edström, 2014). Vad som motsvarar genusneutraliseringsdiskursen blandas ofta ihop med individualisering, där fokus blir att se individers behov istället för på könsneutralitet. Individualisering är därför inte ett sätt att arbeta med jämställdhet eller genus på (Emilson et al., 2016). Resultatet visar också att vissa förskolor valt att behålla traditionella miljöer då förskollärare menar att alla barn uppskattar dessa. Detta betyder inte att förskollärarna har tänkt ur ett
jämställdhetsperspektiv utan sett detta ur ett individperspektiv. Däremot nämns och ifrågasätts material och miljöer utifrån ett genusperspektiv. Dock ifrågasätts endast traditionellt flickiga miljöer och material.
Resultatet visar även att pojkar upplevs jämställda när de klär sig i klänning medan jämställda flickor har tillägnat sig klassiska pojkiga egenskaper så som intresse för sport eller klär sig i hållbara kläder, inte vad som flickor traditionellt anses ha, exempelvis klänningar. Emilson et al. (2016) menar att när flickor bär klänning upplevs detta av förskolepersonal som icke hållbara kläder för lek men när pojkar bär klänningar ses detta inte som ett problem för att leka. Pojkar uppmuntras att omfamna feminina sätt att vara på medan flickor uppmuntras att lämna detta bakom sig. Traditionella
35
genusneutraliseringsdiskursen (Emilson et al., 2016). Men i stället för att neutralisera både det traditionella flickiga och pojkiga visar resultatet att informanterna endast neutraliserat det traditionella flickiga och menar att det är att arbeta utifrån ett
jämställdhetsperspektiv och att det är jämställt när pojkar bär klänning. Det blir genom detta tydligt att det är det traditionellt pojkiga som ses som neutralt och eftersträvbart för förskolors utformning och val av material, vilket ligger i linje med Hardings asymmetriaspekt och Emilson et al. (2016), eftersom traditionella pojkkläder är mer hållbara och därför lekanpassade vilket värderas som bättre. Emilson et al. (2016) menar också att pojkflickor ses som önskvärda eftersom de är mer fysiskt aktiva och tar mer plats än flickiga flickor. Detta ligger även i linje med Hardings genusteori som syftar på män och kvinnors asymmetri.
Resultatet visar även att det läggs vikt vid en variation av förebilder i förskolan. Edström (2009) skriver att värde läggs vid manliga förskollärare och pedagoger. Studiens resultat visar att förskollärare menar att förebilder ska ge barn kompensation för vad de kanske saknar i hemmet. Vidare tyder resultatet på att kvinnor och män erbjuder barn olika egenskaper som förebilder eftersom könen skiljer sig från varandra. Eidevald (2009) menar emellertid att manliga förskollärare och pedagoger i förskolan nödvändigt vis inte föreställer positiva förebilder för jämställdhet eftersom
förväntningar på barns kön existerar både hos kvinnliga och manliga förskollärare.
Jämställdhet och genus utifrån Sandra Hardings genusmodell
Vad som visats gemensamt för samtliga informanter gäller den strukturella nivån vilket enligt Harding innebär hur ett arbete är organiserat, exempelvis arbetsuppgifter. Den gemensamma åsikten är att män och kvinnor ska erhålla samma lön för samma utförda arbete. Det verkar dock vara svårt att förändra normer och föreställningar om genus och kön på symbolisk nivå. Förskolan präglas än idag av traditionella föreställningar om pojkar och flickor trots att genus varit ett begrepp sedan 1960-talet (Skolinspektionen, 2017). Pojkar och flickor tillskrivs egenskaper som präglar deras könsidentitet (SOU, 2004:115). Detta sätt att se kön på bekräftar att kvinnor och män är tämligen olika vilket gör att jämställdhet på den strukturella nivån kan ifrågasättas. Eftersom kvinnor och män på grund av sitt kön är olika kan de därför inte utföra ett likvärdigt arbete och inte heller därför belönas på samma sätt.
36
Resultatet av studien visar också på att informanterna anser att det är viktigt att deras privata föreställningar och värderingar kring jämställdhet ligger nära vad läroplanen avser för jämställdhet då de flesta informanter anser att deras privata roll påverkar den professionella rollen. Det finns också en samsyn kring att detta tyder på förskollärares professionalitet. Informanterna är dessutom medvetna om att en avvikande syn på jämställdhet som inte ligger i linje med läroplanen kan få en negativ effekt den egna professionen. Resultatet visar dock att vissa informanters privata föreställningar om jämställdhet inte ligger i linje med vad läroplanen för förskolan avser. Tidigare forskning visar att anställda inom förskolan har vissa förståelser och övertygelser om genus och kön som läroplanen inte stödjer (Emilson et al., 2016; Sandström et al., 2013). Anställda inom förskolan har en viss syn på genus och kön där man ofta behandlar flickor och pojkar olika samt tillskriver dem traditionella och stereotypa egenskaper på grund av deras syn på genus och kön (Emilson et al., 2016).
Okunskap och inkompetens kring genuspedagogik och läroplanens jämställdhetsarbete kan leda till att barn istället för att bli utmanade i sina stereotypa och traditionella könsroller, mönster och identiteter, tillägnar sig dessa (Emilson et al., 2016; Sandström et al., 2013; Eidevald, 2009).
Jämställdhet i konflikt
Skolinspektionen (2017) har kommit fram till att förskolor inte systematiskt arbetar med genus och jämställdhet. Förskolor arbetar dock med likabehandling men eftersom likabehandling avser individers lika behandling är detta inte det samma som att främja jämställdhet mellan könen (Skolinspektionen, 2017). Resultatet av studien visar, i enlighet med Skolinspektionens sammanställning, att det jämställdhetsarbete som åligger förskollärare inte är en prioritering på de förskolor som deltagit i studien. Enligt vad som framkommit i studien finns flera förklaringar till varför jämställdhetsarbetet inte prioriteras. Det handlar om andra prioriteringar som avsaknad av lokala direktiv om vikten av jämställdhetsarbetet, att den nya läroplanen har bara varit aktuell det senaste halvåret, brist på reflektionstid samt brist på resurser. Detta verkar vara vanligt
förekommande då även skolinspektionens granskning kom fram till samma slutsats. Skolinspektionen (2017) kom även fram till att i flera fall erbjöds inte förskolepersonal tillräckligt med stöd för att praktisera jämställdhetsarbetet i linje med läroplanen för förskolan. Skolinspektionens granskning visade också att förskollärares reflektionstid inte inkluderade tid för jämställdhetsarbete.
37