Sammanfattande slutsats

Vi ser att det finns en rekonstruering av ESF:S policydokument i projektansökningarna, där de horisontella principerna inte fullständigt bäddas in i den lokala kontexten, det vill säga särkopplas. Översättningen kan ses som en process, där idéerna om de horisontella principerna färdas och förändras under processen från policydokument till projektansökningar. Därför är

organiseringen utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv starkt sammankopplat med hur språket används för att konstruera hur man ser på de horisontella principerna.

Det kan vidare ses ha en korrelation med att projekten måste legitimera användningen av de horisontella principerna för ESF ska medfinansiera, vilket även är ett exempel på tvingande isomorfism där projekten måste anpassa sig till de strukturer som finns i dess omgivning, bland annat ESF:s riktlinjer och krav. Det sker på så sätt en institutionalisering av, i detta fall, EU:s strukturer i svensk offentlig organisering och governance samt projektifiering blir på så sätt mer utbrett. Vi ser att institutionaliseringen av ESF:s strukturer kan å ena sidan antas hämma organisationens kreativitet, i form av att projekten måste innefattas i en projektform. Å andra sidan tenderar projektägarna att vara kreativa när de horisontella principerna ska bäddas in i projektet, vår analys hävdar att denna kreativitet tyder på att det sker en särkoppling vid inbäddningen.

8. Avslutning

8.1. Diskussion och reflektioner

Uppsatsen har konstruktivistisk- och nyinstitutionell teori som teoretiskt perspektiv, har varit till hjälp för att uppnå uppsatsen syfte och besvara dess frågeställningar. Vi hade fått andra svar om vi använt andra perspektiv. Stor del av den tidigare forskningen som vi kartlagt har valt att ta avstamp i governmentality som perspektiv, därför kan denna uppsats anses vara kompletterande då den använder konstruktivistiskt och nyinstitutionellt teoretiskt perspektiv istället.

Studier likt vår uppsats kan även använda en diskursanalytisk metod för att inkludera fler och övergripande maktstrukturer. Vi valde beskrivande idéanalys och Bacchis WPR-ansats eftersom denna uppsatsen är begränsad i tid och storlek samt att fokus var på översättningens rekonstruering.

8.2. Förslag på vidare forskning

Inför vidare forskning hade större urval kunnat inkluderas, förslagsvis projektansökningar från hela Sverige och även hur andra medlemsländer i EU förstår och översätter de horisontella principerna. Det hade även varit intressant att se hur det lokala och globala påverkar varandra och samverkar. Ett sätt hade kunnat vara att fokusera på Czarniawskas glokaliseringsbegrepp. Urvalet hade även kunnat inkludera mer övergripande policydokument, till exempel EU:s policydokument som sätter riktlinjer för ESF:s hantering av de horisontella principerna. En historisk tillbakablick på hur utvecklingen och uppkomsten av de horisontella principerna har sett ut skulle komplettera denna uppsats.

Mer djupgående problematisering av begreppen och dess innebörd hade kunnat göras tillsammans med motstånd- och konfliktperspektiv, bland annat genusvetenskapliga teorier. Avslutningsvis kan studier om organisering genom texter och andra skriftliga material ständigt kompletteras eftersom det ökar förståelse om vår samtida organisering.

9. Referenser

Ahrne, Göran och Brunsson Nils (2011). Meta-organizations. Edward Elgar Publishing Ltd. Alvesson, Mats och Spicer, André (2019). Neo-Institutional Theory and Organization

Studies: A Mid-Life Crisis?. Organization Studies 40 (2), 199-218.

Bacchi, Carol Lee (2009). Analysing Policy: What’s the problem represented to be?. French Forest, N.S.W: Pearson.

Beckman, Ludvig (2005). Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och idéer. Stockholm: Santérus.

Bengtsson, Hans (red.) (2015). Vinklade budskap- perspektiv på politisk kommunikation. Forskning i Halmstad nr 23.

Berger, Peter L. och Luckmann, Thomas (1991). The social construction of reality: a treatise in the sociology of knowledge. Repr. London: Penguin.

Bergström, Göran och Boréus, Kristina (red.) (2012). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Boréus, Kristina och Bergström, Göran (red.) (2018). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Fjärde [omarbetade och aktualiserade] upplagan Lund: Studentlitteratur.

Büttner, Sebastian M och Leopold, Lucia M (2016). A ‘new spirit’ of public policy? The project world of EU funding. European Journal of Cultural and Political Sociology, 3:1, 41-71. Tillgänglig: blob:https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/4f824517- 649f-42bd-b253-4376e3ca9289

Carlsson, Vanja, och Mukhtar-Landgren, Dalia. (2018). Styrning genom frivillig

koordinering? En studie av europeiska socialfondens genomförande i lokal förvaltning. Statsvetenskaplig tidskrift, 120(5), 137–161.

DiMaggio, Paul J., and Walter W. Powell (1983). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Review 48, 147–160.

Engstrand, Åsa Karin, Andersson, Josefin och Vesterberg, Viktor (2010). Bortom Lissabonstrategin- om projektarbetares erfarenheter av inkluderingsarbete. Temagruppen integration i arbetslivet 2010:1.

Europeiska Unionen (2019). EU Funding.

https://europa.eu/european-union/about-eu/funding

grants_en?fbclid=IwAR2nBr1pN2LcSwMiq34w6doxliUbwjuqQ6mCK4dgbfUna6BMd aBuYXQCtD0 [2019-03-19].

Europeiska Unionen (2019b). Mänskliga Rättigheter och demokrati. https://europa.eu/european-union/topics/human-rights_sv [2019-04-28].

Europeiska socialfonden (2014). Nationellt socialfondsprogram för investering för tillväxt och sysselsättning 2014–2020. Tillgänglig:

https://www.esf.se/Documents/Våra%20program/Socialfonden%202014-

2020/Programinformation/Programme_2014SE05M9OP001_1_2_sv%20Godkänt%20 OP.pdf

Europeiska socialfonden (2014b). Europeiska socialfonden i Sverige. Program för investering i tillväxt och sysselsättning 2014–2020. Tillgänglig:

https://www.esf.se/Documents/Våra%20program/Socialfonden%202014- 2020/ESF_popversion_sidor_LOW3.compressed.pdf

Fontaine, Pascal (2004). Europa på 12 lektioner. Luxemburg: Byrån för Europeiska grannskapens officiella publikationer.

Furusten, Staffan (2007). Den institutionella omvärlden. Stockholm: Liber AB.

Fred, Mats (2018). Projektification- The Trojan horse of local government. Diss. Lund: Lunds universitet och Malmö: Malmö universitet.

Haveman, Heather A och David, Robert J (2007). Ecologists and Institutionalists: Friends or Foes? I Greenwood, Royston, Oliver, Christine, Suddaby, Roy och Sahlin, Kerstin

(2008) The Sage Handbook of Organizational Institutionalism. London: SAGE publications Ltd.

Hedlund, Gun och Montin, Stig (red.) (2009). Governance på svenska. Stockholm: Santérus. Hood, Christopher (1991). A Public Management for all Seasons. Public Administration 69

Spring 1991, 3–19.

Isaksson, Anna (2010). Att utmana förändringens gränser: en studie av förändringsarbete, partnerskap och kön med Equal-programmet som exempel. Lund: Lunds universitet. Tillgänglig:

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1650983&fileOId=1 650986

Isaksson, Anna (2015) Partnerskap, pengar och politik- om idémässigt handlingsutrymme i EU-projekt. I Bengtsson, Hans (red.) (2015) Vinklade budskap- perspektiv på politisk kommunikation. Forskning i Halmstad nr 23.

Johansson Dahre, Ulf. (2013). De mänskliga rättigheternas relativa universalism: Om antropologers försök att teoretisera mänskliga rättigheter. Norsk Antropoligisk Tidsskrift, 24(2), 112-126.

McGlinn, Malin (2018). Translating neoliberalism: the European Social Fund and the governing of unemployment and social exclusion in Malmö, Sweden. Diss. Malmö: Malmö universitet, 2018. Tillgänglig: https://muep.mau.se/handle/2043/24006 Meyer, J.W. and Rowan, B. (1977). "Institutionalized Organizations: Formal Structure as

Myth and Ceremony." The American Journal of Sociology 83 (2): 340-363.

Montin, Stig och Granberg, Mikael (2013). Moderna kommuner. 4., [aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber.

Mukhtar-Landgren, Dalia och Fred Mats (2018). Re-compartmentalizing local policies? The translation and mediation of European structural funds in Sweden. Critical Policy Studies.

Regeringskansliet (2011). FN:s konventioner om Mänskliga rättigheter. (Art. Nummer A11.017).

Regeringen (2018). Vad är mänskliga rättigheter?

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/demokrati-och-manskliga-

rattigheter/fakta-om-manskliga-rattigheter/vad-ar-manskliga-rattigheter/ [2019-04-28]. Svenska ESF-rådet (2009). Nationellt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och

sysselsättning (ESF) 2007–2013. Tillgänglig:

https://www.esf.se/Documents/Våra%20program/Socialfonden/Om%20Socialfonden/In formationsdokument/Program,%20urvalskriterier%20och%20nationell%20strategi/Soci alfondsprogrammet%202007-2013.pdf)

Svenska ESF-rådet (2019a). Socialfonden 2007–2013.

https://www.esf.se/Vara-fonder/Gamla-fonder/Socialfonden-2007-2013/ [2019-04-30].

Svenska ESF-rådet (2019b). Myndigheten.

https://www.esf.se/Om-ESF-radet/Organisation/ [2019-04-04].

Svenska ESF-rådet (2019c). Program år 2000–2006.

https://www.esf.se/Vara-fonder/Gamla-fonder/Program-2000-20061 [2019-04-04].

Svenska ESF-rådet (2019d). Socialfonden 2007–2013.

https://www.esf.se/Vara-fonder/Gamla-fonder/Socialfonden-2007-2013/ [2019-04-04]. Tallberg, Jonas. (2016). EU:s politiska system. (Sjätte upplagan). Lund: Studentlitteratur. Vesterberg, Viktor (2016) Ethnicizing Employability- Governing the Unemployed in Labour

Market Projects in Sweden. Lindköping University.

Vesterberg, Viktor (2011). (O)likheter och egen makt- om ett socialfondsprojekt för ökat arbetskraftsutbud. Temagruppen integration i arbetslivet 2011:1.

United Nations (2019) Responsibility to Protect.

https://www.un.org/en/genocideprevention/about-responsibility-to-protect.shtml [2019- 04-28].