Sammantaget går det utifrån studiens resultat att konstatera att lärarnas förhållningssätt till Sverige- demokraterna skiljer sig åt, liksom deras undervisning. Lärarnas förhållningssätt kan sägas vara personligt eftersom det delvis anknyter till deras åsikter om partiet, och de har motiverat sin håll- ning till partiet på olika sätt. Det går emellertid att sortera lärarnas förhållningssätt och undervisning via en skiljelinje, med neutrala lärare på ena sidan och objektiva eller ställningstagande lärare på den andra. Karl och Erik har beskrivit partiet i neutrala termer, de har tolkats förhålla sig neutrala till partiet, och ansetts vara neutrala i sin undervisning. Daniel har istället ansetts beskriva partiet i relativt negativa ordalag och både hans hållning och undervisning har kategoriserats som objektiv. Axels beskrivning tolkades som explicit negativ, medan hans förhållningssätt och undervisning har kategoriserats som ställningstagande mot Sverigedemokraterna.
Lärarnas didaktiska överväganden är emellertid relativt likartade: både vad gäller hur under- visningen konstitueras, såväl som de undervisningsstrategier som framkommit i det empiriska materialet. Apropå strategierna tycks dessa främst ha åsyftat att nyansera undervisningen, vilket sammanfaller med att samtliga lärare uttryckt ambitioner om att eleverna ska få skapa sin egen uppfattning om partiet. Därvidlag går det att argumentera för att lärarnas undervisning om partiet
förhåller sig till den riktlinje som Lärarnas yrkesetiska råd stiftat, vilken stipulerar att lärare inte ska påverka eleverna för eller emot enskilda partier.191 Utifrån studiens resultat går det att dra fem koncisa slutsatser om de intervjuade lärarnas förhållningssätt och undervisning: lärarnas åsikter om Sverigedemokraterna kan ha en påverkan på deras förhållningssätt och undervisning, partiet kan ses som kontroversiellt i en skolkontext, partiet har en viss särställning i undervisningen gentemot övriga partier, partiet har normaliserats något bland lärarna och eleverna under de senaste åren, och lärarna använder strategier för att nyansera undervisningen om partiet.
I denna avslutande del ter det sig även lämpligt att påpeka att syftet med föreliggande studie inte varit att ta ställning till hur lärare bör förhålla sig till Sverigedemokraterna, eller hur undervisning om partiet bör konstitueras. Det har inte förekommit några intentioner att värdera eller bedöma lärarnas olika hållningar. Det finns sannolikt inget universellt sätt att bedriva undervisningen på, och det går troligen att motivera ett flertal olika hållningar. Det går dessutom att argumentera för att presenterade delar av styrdokument och riktlinjer är relativt vaga, varvid det förekommer möjlig- heter för olika tolkningar och tillvägagångssätt. Och trots att det teoretiska ramverket har tjänat sin funktion i att särskilja olika resonemang på en övergripande nivå går det som tidigare nämnt att diskutera hur väl komplexa förhållningssätt går att kategorisera via generella idealtyper, och vad som i sådant fall bör kategoriseras som ett neutralt, objektivt eller ställningstagande resonemang. Liknande reflektioner har uppstått under arbetsprocessen, framförallt i samband med att Daniel underströk att hela Sverigedemokraternas politik och historia bör diskuteras om neutralitet ska uppnås. Är undervisningen verkligen neutral om problematiska aspekter inte berörs? Sådana frågor går definitivt att diskutera, varför det ansetts legitimt med fördjupningar i lärarnas resonemang bortom idealtyper och kategoriseringar. Det har visserligen bidragit till att studiens omfång är i det längsta laget, men det har ändock ansetts motiverat för att kontextualisera och specificera lärarnas resonemang. Trots att studien därvidlag inte värderar eller förordar särskilda hållningar eller under- visningsmetoder har resultatet renderat i en didaktisk reflektion: givet att lärares åsikter om partiet kan ha en viss påverkan på deras förhållningssätt och undervisning ter det sig rimligt att lärare reflekterar över sin syn på partiet och vilka konsekvenser denna kan få i undervisningen. I tillägg till den didaktiska reflektionen kan två av de aspekter som Hess framställt tas i beaktning: ställnings- tagande kan få elever att prata mindre, och att det kan skapa oro bland eleverna att uttala sig.192 Angående detta visar studiens resultat att lärarna som har starka åsikter om Sverigedemokraterna har reflekterat över sina hållningar och eventuella didaktiska konsekvenser av dem.
191 Lärares yrkesetik. Uttalande om främlingsfientlighet. 2019. 192 Hess, McAvoy, 2009, 108.
Under arbetsprocessen har vissa brister med studien uppdagats, vilket givit olika uppslag för fram- tida forskning. Studiens kvalitativa karaktär har inneburit att resultatet inte varit kvantifierbart, var- för en mer kvantitativ studie skulle kunna komplettera resultatet och den tidigare forskningen. Ett annat intressant studieobjekt vore att undersöka huruvida lärares förhållningssätt till partiet skiljer sig på yrkes- och studieförberedande program, givet att Erik uttryckt att programmet haft en på- verkan på hans undervisning om partiet. En annan svaghet med studien är att det bara är lärarnas beskrivna undervisning som undersökts, varför en undersökning med lektionsobservationer kunna ge ytterligare insikter på området. Avslutningsvis har det i studien framkommit att undervisningen om Sverigedemokraterna kan särskilja sig från den om övriga partier, men det har inte kon- kretiserats ytterligare. Därvidlag skulle en komparation mellan undervisningen om Sverige- demokraterna och ett annat parti kunna explicitgöra konkreta skillnader.
För att avslutningsvis återkoppla till studiens inledning kan det konstateras att de intervjuade lärar- na anser att Sverigedemokraterna kan ses som kontroversiella. Men de ger även uttryck för att partiet på olika sätt har normaliserats i skolan under de senaste åren och uppger vidare att förhållningssättet till partiet inte är något som diskuteras på deras arbetsplatser. Situationen torde därvidlag ha förändrats något sedan Rickard Jomshof fick sparken från olika skolor 2005, och partiföreträdaren från Trollhättans uttalande om att skolor sprider hat om partiet kan därvidlag te sig något tillspetsat. Men utifrån studiens resultat går det emellertid att konstatera att Sverige- demokraterna är ett parti som polariserar lärarna i studien: både vad gäller förhållningssätt till det, som undervisning om det.