Ett polariserande parti
-
En studie av fyra samhällskunskapslärares undervisning om
Sverigedemokraterna
Johan Kihlblom
Samhällskunskap för ämneslärare, 91–120 HP Examensarbete, 15 HP
VT 2020
JÖNKÖPING UNIVERSITY Samhällskunskap för ämneslärare, 91–120 HP
School of Education and Communication Ämneslärarprogrammet
VT2020
Sammanfattning
Johan Kihlblom
Ett polariserande parti - En studie av fyra samhällskunskapslärares undervisning om Sverige-demokraterna
A polarizing party - A study of four teachers teaching about Sverigedemokraterna
Antal sidor: 50
I denna studie har samhällskunskapslärares förhållningsätt till Sverigedemokraterna undersökts. Syftet med studien har varit att undersöka hur gymnasielärare i samhällskunskap förhåller sig till Sverigedemokraterna och säger sig undervisa om partiet. Studien är en kvalitativ intervjustudie, i vilken fyra lärare har intervjuats. Det teoretiska ramverk som applicerats har baserats på två ideal-typer av lärares förhållningssätt till politiska frågor, vilka Ásgeir Tryggvason har definierat. Ideal-typerna som Tryggvason definierat är neutral och objektiv, men i studiens ramverk har även be-greppet ställningstagande adderats. Neutral åsyftar lärare som inte tar ställning i undervisningen,
ob-jektiv avser lärare som tar ställning men som nyanserar sin hållning, medan ställningstagande lärare tar
ställning utan att söka nyansera sin hållning djupgående. Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna anammat olika förhållningssätt till Sverigedemokraterna, och de har sagt sig undervisa om partiet på olika vis. Ramarna för undervisningen är emellertid likartade, men lärarnas beskrivna roll i undervisningen skiljer sig åt. Resultatet tyder vidare på att lärarnas förhållningssätt till partiet är personligt kopplat och influeras av deras åsikter. Samtliga lärare har emellertid uttryckt ambitioner om att låta eleverna skapa sin egen uppfattning om partiet och önskade därvidlag inte att påverka eleverna i någon riktning. Utifrån studiens resultat förefaller lärarnas åsikter ha en inverkan på förhållningssätt och undervisning. Lärarna i studien framhöll att partiet kan ses som kontroversiellt i en skolkontext, även om de likaledes upplevde att partiet har normaliserats i skolan under de senaste åren. Resultatet tyder på att Sverigedemokraterna kan inneha en viss särställning i lärarnas undervisning och det framkommer olika strategier för att nyansera undervisningen om partiet.
Nyckelord: Sverigedemokraterna, SD, lärare, objektiv, neutral, ställningstagande, undervisning, förhållningssätt, kontroversiella ämnen och undervisningsobjekt.
Innehållsförteckning
Inledning ... 4
Syfte och frågeställningar ... 5
Bakgrund ... 5
Sverigedemokraternas bakgrund ... 6
Skolans styrdokument ... 7
Teori och tidigare forskning ... 8
Teoretiskt ramverk ... 8
Definitioner ... 9
Tidigare forskning ... 10
Undervisning om kontroversiella frågor ... 11
Undervisning om Sverigedemokraterna ... 15
Sammanfattning tidigare forskning ... 18
Metod ... 20
Kvalitativa intervjuer ... 20
Transkribering ... 22
Kodning och analys ... 23
Urval och avgränsningar ... 24
Studiens respondenter ... 25
Etiska överväganden ... 25
Resultat ... 26
Beskrivningar av Sverigedemokraterna ... 27
Förhållningssätt ... 29
Undervisning och strategier ... 32
Förändring ... 37
Sammanfattning ... 40
Förhållningssätt ... 40
Undervisning ... 41
Strategier ... 41
Analys och slutdiskussion ... 42
Sammanfattande slutsatser och avslutning ... 49
Käll- och litteraturförteckning ... 52
Bilaga 1: Informationsbrev ... 54
Inledning
”Han var skolans bäste lärare, tyckte eleverna. Lyhörd, skicklig, närvarande. Så fick han sparken. Orsaken: Richard Jomshof är Sverigedemokrat.”1 Citatet är hämtat från en artikel i Sydsvenskan från 2005. Jomshof, vid tidpunkten ledamot i Sverigedemokraternas partistyrelse, hade vid flertalet till-fällen fått sparken från olika skolor; tillsynes enbart för att ha varit sverigedemokrat. Vidare i ar-tikeln citeras ett bandat samtal mellan Jomshof och en studievägledare från en av skolorna som avskedat honom; under samtalet motiverar studievägledaren beslutet med att Jomshofs åsikter och skolans värdegrund är oförenliga.2 För femton år sedan tycks polemiken mellan skolan och Sverige-demokraterna varit av den grad att uppskattade lärare med SD-sympatier riskerade att få sparken. Vid tidpunkten var partiet emellertid relativt marginellt; i riksdagsvalet 2002 fick Sverige-demokraterna 1,4% av rösterna.3
Sedan dess har partiets väljarstöd ökat väsentligt. I det senaste riksdagsvalet fick partiet 17,5% av rösterna,4 och Richard Jomshof är numera riksdagspolitiker och partisekreterare.5 I februari 2020 rapporterade SVT att Sverigedemokraterna var Sveriges största parti med 23,9% av väljarstödet enligt en opinionsundersökning.6 Men har skolornas förhållningssätt till Sverigedemokraterna för-ändrats i takt med partiets popularitetstillväxt sedan Jomshof fick sparken för att hans åsikter gick stick i stäv med värdegrunden? I en artikel i Göteborgs-Posten från 2019 påstod en gruppledare för Sverigedemokraterna i Trollhättan följande: ”De öser verkligen hat över SD i skolorna […]”7Citatet visar att partiföreträdare ser relationen mellan skolor och Sverigedemokraterna som polemisk även i nutid. Men hur berörs Sverigedemokraterna ute i skolor idag? Sprider lärare hat om partiet som kommunpolitikern insinuerar?
Gällande undervisning om politiska partier stipulerar Lärarnas yrkesetiska råd följande: ”Lärarna ska motverka främlingsfientlighet, men samtidigt inte i sin lärargärning påverka eleverna att ta ställning för eller emot politiska partier.”8 Ett beslut från Granskningsnämnden kan kontextualisera citatet och korrelera det till Sverigedemokraterna.9 År 2013 fastslog nämligen Granskningsnämnden att
1 Orrenius, Niklas. Sparkad för sina åsikter. Sydsvenskan. 2005-10-16. 2 Orrenius, 2005.
3 SCB. Historisk statistik över valåren 1910–2014. u.å. 4 Valmyndigheten. Val till riksdagen-Röster. u.å. 5 Sveriges Riksdag. Richard Jomshof (SD). u.å.
6 SVT. SD största parti i ny mätning – S fortsätter tappa. 2020.
7 Vesterlund, Totte. SD vill kontrollera lärare: ”De öser hat över SD i skolorna”. Göteborgs-Posten. 2019-11-15. 8 Lärares yrkesetik. Uttalande om främlingsfientlighet. 2019.
9 Granskningsnämden är utsedd av regeringen och prövar bland annat om program i Public service uppfyller kraven
det varken är osakligt eller partiskt att kalla Sverigedemokraterna främlingsfientliga i Public ser-vice,10 varvid det åtminstone går att argumentera för att undervisning om partiet kan ses som pro-blematisk. Med dessa aspekter i beaktning är lärares undervisning om och förhållningssätt till ett demokratiskt valt parti med en problematisk relation till skolan ett tämligen relevant undersökningsområde.
I den här studien har samhällskunskapslärares beskrivna undervisning om Sverigedemokraterna och deras förhållningssätt till partiet undersökts. Det finns ett flertal studier som undersökt när-liggande aspekter; vilka exempelvis behandlat rektorers förhållningssätt till partiet, eller hur lärare ser på relationen mellan skolans värdegrund och partiet. Men gällande aktuella studier om lärares syn på Sverigedemokraterna som undervisningsobjekt finns det ett vetenskapligt tomrum. Givet detta tomrum och med aktualitetsaspekten i åtanke torde studien vara inomvetenskapligt mo-tiverad.
Syfte och frågeställningar
Mot bakgrund av det ovantecknade problemområdet har syftet med studien varit att undersöka hur samhällskunskapslärare i gymnasieskolan förhåller sig till Sverigedemokraterna och säger sig undervisa om partiet. Vidare har även lärarnas didaktiska överväganden inför undervisning om partiet ämnas undersökas. För att undersöka ovanstående har följande frågeställningar utformats:
§ Hur förhåller sig samhällskunskapslärarna till Sverigedemokraterna?
§ Hur beskriver samhällskunskapslärarna sin undervisning om Sverigedemokraterna? § Vilka strategier framkommer i samhällskunskapslärarnas beskrivningar av undervisningen
om Sverigedemokraterna?
Bakgrund
I detta avsnitt presenteras en koncis genomgång kring två aspekter: Sverigedemokraternas bak-grund och skolans styrdokument. Avsnittet om Sverigedemokraterna bygger framförallt på två böcker författade av tre journalister, vilka kritiskt granskat partiet. Det kan tyckas godtyckligt eller missvisande att det inte inkorporerats fler källor för att nyansera nedanstående bild av partiet. Målet med föreliggande avsnitt är emellertid inte att söka verifiera eller falsifiera journalisternas
enden, eller att göra en analys av partiets historia eller faktiska politik; utan att etablera att partiet kan ses som kontroversiellt och de facto anses vara det av somliga.
Sverigedemokraternas bakgrund
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn, som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiet bildades 1988 med det övergripande målet att formera en demokratisk, politisk rörelse som skulle slå vakt om den gemensamma nationella identitet som utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.11
Ovanstående citat från Sverigedemokraternas stadgar visar hur partiet i nutid beskriver sig själva och bildandet. Enligt journalisten Niklas Orrenius var emellertid kontexten för bildandet något mer kontroversiellt: ”Sverigedemokraterna bildas i februari av en grupp män i Stockholm, flera med bakgrund i rasistiska kampanjorganisationen Bevara Sverige svenskt (BSS). Skinnhuvuden och äldre män med nazistisk bakgrund söker sig till partiet.”12 På partiets hemsida tillstås förvisso att åren efter bildandet inte varit problemfria: ”Vägen från grundandet till idag har inte varit spikrak. Vi har blivit flitigt granskade och det har faktiskt hänt att vi gjort fel, inte minst under ungdomsåren. Men vi har mognat och lärt oss av våra erfarenheter.”13 I boken Ut ur skuggan skriver journalisterna Mikael Ekman och Daniel Poohl att Sverigedemokraterna aldrig har varit ett nazistiskt parti, men de anser att det funnits en acceptans för nazistiska uttryck och kopplingar till nazistiska miljöer inom partiet.14 Vid tidpunkten för bokens publicering förfäktades sådana anklagelser på partiets hemsida med argumentet att det handlade om enstaka individer som varit medlemmar under 1990-talet.15 Ekman och Poohl argumenterar istället för att Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti.16
Trots en omdiskuterad bakgrund och en politik som av vissa beskrivs som rasistisk har Sverige-demokraterna vuxit till ett av Sveriges största partier. En del i framgångsstrategin har enligt Ekman och Poohl varit att partiet påstår sig ha frigjort sig från sin historia.17 Enligt partiet började denna process redan 1995 genom uteslutningar av personer som ansetts olämpliga.18 År 2005 uteslöts
11 Sverigedemokraterna. Partistadgar: Sverigedemokraternas partistadgar 2019-Antagna av Landsdagarna 2019. 2019. 12 Orrenius, Niklas. Jag är inte rabiat. Jag äter pizza.: En bok om Sverigedemokraterna. Stockholm: Månpocket, 2010, 223. 13 Sverigedemokraterna. Vilka är vi. u.å.
14 Ekman, Mikael & Poohl, Daniel. Ut ur skuggan: En kritisk granskning av Sverigedemokraterna. Stockholm: Natur &
kultur, 2010, 144.
15 Ekman, Poohl, 2010, 144. 16 Ekman, Poohl, 2010, 10. 17 Ekman, Poohl, 2010, 143. 18 Ekman, Poohl, 2010, 144.
exempelvis en tidigare partisekreterare på grund av rasism.19 Men Ekman och Poohl anser att pro-cessen är en chimär; de skriver att en närmare granskning visar att partiet aldrig har gjort upp med sin historia.20 De tillstår förvisso att det 2010 var få kvarvarande medlemmar som hade kopplingar till vit makt-miljöer, men skriver att företrädare med sådana kopplingar förekom långt senare än partiet vill kännas vid.21 Ekman och Poohl problematiserar även det faktum att ledande parti-företrädare, bland annat nämns både Jimmie Åkesson och Rickard Jomshof, blev medlemmar un-der 1990-talet när nazistkopplingarna var aktuella och reella.22 I en tidsskriftartikel, publicerad några år efter Ekmans och Poohls bok, skriver emellertid statsvetaren Karl Loxbo att en bidragande faktor till partiets framgångar under valet 2014 var anammandet av ett antal interna normaliserings-strategier: en sådan strategi var nolltolerans mot extremister.23 Exemplen ovan visar att Sverige-demokraterna har en omdiskuterad historia och att partiet kan ses som kontroversiellt, även om de har genomgått en form av normaliseringsprocess under de senaste åren.
Skolans styrdokument
I inledningen av studien nämndes det att sverigedemokraten Richard Jomshof fick sparken som lärare eftersom hans åsikter ansågs gå emot skolans värdegrund, varför det torde vara av intresse att översiktligt redogöra för olika skrivningar i skollag och styrdokument.
I skollagens inledning stipuleras följande: ”Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling”24 Detta ut-vecklas i gymnasieskolans läroplan under värdegrundsavsnittet, där följande passager går att läsa:
Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, […] Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.25
Det vore godtyckligt att påstå att skrivningarna går i uppenbar polemik med Sverigedemokraterna. Huruvida det förekommer en konflikt mellan styrdokument och parti torde vara avhängigt in-dividens syn på partiet. För människor som inte anser partiet vara främlingsfientligt eller rasistiskt
19 Orrenius, 2010, 228. 20 Ekman, Poohl, 2010, 144. 21 Ekman, Poohl, 158–167. 22 Ekman, Poohl, 167.
23 Loxbo, Karl. Sverigedemokraterna: Framgångsrikt enfrågefokus. Statsvetenskaplig tidsskrift. Vol. 117, nr. 2, 2015,
169–187, 184.
24 SFS 2010:800. Skollag.
torde det inte förekomma en polemik. Men för de som delar Ekmans och Poohls åsikt att Sverige-demokraterna är ett rasistiskt parti torde partiet vara oförenligt med ovanstående skrivningar. Där-vidlag går det att argumentera för att partiet kan ses som kontroversiellt även inom skolkontexten.
Teori och tidigare forskning
I föreliggande avsnitt presenteras studiens teoretiska ramverk samt tidigare forskning. Det teo-retiska ramverket har innehaft en funktion i studiens metod, och den tidigare forskningen har delvis legat till grund för metodvalet.
Teoretiskt ramverk
Studiens teoretiska ramverk har konstruerats som ett kodnings- och analysverktyg. Eftersom det fyllt en funktion under både kodning och analys går det att argumentera för att ramverket kan förstås som en tolkningsram för resultatet. Det kan ses som en svaghet för studien att ramverket inte har baserats på en vedertagen teori, vilket torde möjliggjort att resultatet kunnat sättas i relation till en större forskningskontext. En vedertagen teori hade troligen också renderat i mer vetenskaplig tyngd. Men konstruerandet har givit goda möjligheter till justeringar utefter studiens syfte och frågeställningar, vilket har givit ramverket en hög verkningsgrad. Att ramverket delvis har baserats på studiens syfte torde dessutom främja validiteten.
Det teoretiska ramverket består av tre idealtyper av förhållningssätt gentemot Sverigedemokraterna i undervisningen, vars funktion varit att söka ringa in den argumentation och de resonemang som lärare fört om partiet. Ramverket är konstruerat utifrån begreppen neutralitet och objektivitet, vilka Ásgeir Tryggvason definierat utifrån en undervisningsaspekt i boken Kontroversiella frågor. I boken använder Tryggvason begreppen som idealtyper av lärarresonemang gällande undervisning om po-litiska frågor.26 Tryggvason skriver att det inom de två idealtyperna finns fyra positioner som lärare kan inta i undervisningen: svag respektive stark neutralitet/objektivitet. Idealtyperna har emellertid omkonstruerats och renodlats i studiens teoretiska ramverk. Gradskillnaderna mellan svag och stark neutralitet/objektivitet har tagits bort och istället ersatts av en tredje idealtyp. Utöver neutralitet och objektivitet har begreppet ställningstagande infogats i det teoretiska ramverket: delvis för att bredda ramverkets omfång och skapa koherens mellan syfte och teori. Syftet med studien har inte varit att
26 Tryggvason, Ásgeir. Politiska frågor i klassrummet. I Kontroversiella frågor: om kunskap och politik i
samhällsundervisningen, Carsten Ljunggren, Ingrid Unemar Öst & Tomas Englund (red.), 61–76. Malmö: Gleerups
utreda vilken grad av neutralitet och objektivitet som lärare anammar gentemot Sverigedemokraterna, utan istället att undersöka hur lärare förhåller sig till Sverigedemokraterna och säger sig undervisa om partiet. Därvidlag har det ansetts motiverat att ersätta Tryggvasons gradskillnader med en kom-pletterande idealtyp. Ramverket har därmed konstruerats för att söka särskilja övergripande typer av resonemang och argument i intervjumaterialet.27
Det kan tyckas problematiskt att lärarnas svar har kategoriserats och analyserats utifrån tre relativt generella begrepp; verkligheten torde vara svår att renodla på detta sätt, och lärare rör sig troligen mellan idealtyperna beroende på kontexten. Tryggvason förekommer en sådan kritik genom att betona att hans idealtyper bör ses som förenklingar av verkligheten, vilka syftar till att förklara hur lärare kan förhålla sig till undervisning om politiska frågor.28 Begreppen som konstituerar det teo-retiska ramverket fyller en liknande funktion i denna studie, och det ter sig lämpligt att tydliggöra att begreppen är förenklingar av hur lärare kan resonera och argumentera. Därvidlag går det att argumentera för att ramverkets idealtyper kan ha verkat begränsande genom sin översiktliga natur. Men ramverket har gett möjlighet att särskilja olika typer av resonemang och argument som de intervjuade lärarna fört, varvid det varit behjälpligt i processen att organisera och analysera materi-alet. Det förekommer inte heller något som motverkat en mer djupgående analys av det kvar-varande materialet. Därvidlag har det teoretiska ramverket ansetts tjäna sitt syfte som kodnings- och analysverktyg, varvid det går att argumentera för att valet varit motiverat givet studiens syfte.
Definitioner
Eftersom Tryggvasons definitioner av neutralitet och objektivitet är fundamentet för hur begreppen tolkats och applicerats i studien är en presentation nödvändig. Avslutningsvis presenteras definitionen av ställningstagande som använts i studien.
Utifrån Tryggvasons definition av neutralitet innebär begreppet i en undervisningskontext att läraren förhåller sig neutral vad gäller politiska frågor, varvid lärarens politiska åsikter aldrig uttrycks i klassrummet.29 Detta förhållningssätt behöver emellertid inte innebära att läraren intar en passiv roll i klassrummet; inom ramarna för neutraliteten kan läraren agera meningsmotståndare gentemot eleverna för att visa olika perspektiv. Intervjusvar som fallit under denna kategori i kodningen är
27 Det teoretiska ramverket har fyllt denna funktion under både kodning och analys, varefter ramverket verkat som
en tvåstegsprocess i studien.
28 Tryggvason, 2015, 68. 29 Tryggvason, 2015, 71.
således svar som går att korrelera till ovanstående definition; när respondenten undvikit att ta personlig ställning och därmed intagit en neutral position.
Tryggvasons definition av objektivitet innefattar lärare som väljer att vara öppna med sina politiska åsikter, men samtidigt klargör för eleverna vems åsikt som presenteras.30 Tryggvason skriver föl-jande: ”När objektiviteten är en viktig aspekt redogör läraren för sina egna åsikter som en av många att välja bland.”31 Utifrån definitionen blir en vital komponent för objektivitet i undervisningen att läraren söker ge en nyanserad bild av undervisningsobjektet via flera olika perspektiv. Till denna kategori har därvidlag intervjusvar som tolkats innehålla både egna åsikter och en tydlig ambition av nyansering inneslutits.
Kategorien ställningstagande har definierats utifrån begreppen neutralitet och objektivitet i ambition att komplettera deras omfång. Det är därmed ingen vedertagen definition som använts, vilket kan te sig problematiskt. Men för att urskilja nyansskillnader i materialet torde det vara legitimt att skapa ytterligare särskiljning bland kategorierna. Vidare ter det sig motiverat givet det faktum att definitionen av objektiv är relativt smal, varvid material torde riskerat att falla mellan kategorierna. Kategorin har därmed konstruerats för att urskilja ytterligare ett förhållningssätt till Sverige-demokraterna och undervisningen. Definitionen av ställningstagande som applicerats i studien åsyftar när respondenten har tagit ställning i frågor utan att nyansera sitt ställningstagande djupgående.
Tidigare forskning
Det rådande forskningsläget kring studiens huvudsakliga undersökningsobjekt, undervisning om Sverigedemokraterna, är tämligen bristfälligt. Det saknas forskning som kombinerar dessa ämnes-områden. Forskningsläget ljusnar emellertid om de två ämnesområdena separeras; det finns gott om studier som berör både Sverigedemokraterna såväl som undervisning. Men generell forskning om Sverigedemokraterna har rationaliserats bort i avsnittet eftersom denna ofta genomförs inom ämnesområden som statsvetenskap och sociologi. Närliggande forskning som de facto har in-korporerats i avsnittet är istället sådan som behandlar undervisning om kontroversiella frågor. Ämnesområdet har ansetts relevant för föreliggande studie eftersom det går att argumentera för att partiet kan uppfattas som ett kontroversiellt undervisningsobjekt. För att söka ge en översiktlig inblick i detta forskningsfält presenteras tre studier och en rapport i avsnittet.
30 Tryggvason, 2015, 68. 31 Tryggvason, 2015, 72.
Även om det saknas forskning kring studiens specifika ämnesområde finns det emellertid ett flertal examensarbeten som behandlar undervisning om Sverigedemokraterna. I avsnittet presenteras fem sådana examensarbeten; vilka valts ut eftersom deras syfte och innehåll korrelerar väl med denna studies syfte och problemområde, varvid relevansen att nämna dessa torde vara hög. Bland de fem examensarbetena förekommer ett flertal referenser till varandras studier i avsnitt om tidigare forsk-ning, varvid författarna tycks ha upplevt liknande svårigheter som undertecknad vad gäller att hitta regelrätt forskning på området. Det går emellertid att diskutera lämpligheten i valet att använda examensarbeten i ett avsnitt om tidigare forskning. Givet den vetenskapliga status sådana studier erhåller gentemot vedertagen forskning går valet att kritisera. Det ter sig därför lämpligt att redan i detta skede upplysa läsaren om att dessa examensarbeten inte bör tillmätas den vetenskapliga tyngd som mer vedertagen forskning erhåller. Att examensarbetena presenteras trots ovanstående dubier grundar sig i relevansen för och korrelationen till studien. De har ansetts möjliggöra en kontex-tualisering av föreliggande studie; resultatet har därmed kunnat kontrasteras gentemot tidigare re-sultat. Därvidlag har examensarbetena haft en funktion i analysen av studiens resultat, varför det går att argumentera för att det varit motiverat att infoga dem. Det bör emellertid noteras att partiet har genomgått någon form av förändring över tid,32 varvid jämförelser mellan studier från olika tidsepoker kan te sig vanskliga. Detta är även något som bör tas i beaktning vid komparationer mellan föreliggande studie och tidigare resultat. Diskrepanser mellan resultaten kan eventuellt för-klaras via faktorer som partiets förändring över tid, såväl som på de unika respondenternas per-sonliga förhållningssätt till undervisning och partiet. Nedan presenteras de fyra exemplen från den närliggande forskningen initialt, varefter de fem examensarbetena genomgås.
Undervisning om kontroversiella frågor
I tidskriftsartikeln Social Studies Teachers’ views on committed impartiality and discussion har Jonathan Mil-ler-Lane, Elissa Danton och Andrew May intervjuat tolv lärare i USA i syfte att utreda hur de förhåller sig till partiskhet och opartiskhet i undervisningen.33 Deras undersökning är en sorts kom-plettering av en tidskriftsartikel som publicerades 1986 av Thomas Kelly, i vilken Kelly argumen-terade för att lärare har ett ansvar att avslöja personliga åsikter i diskussioner om kontroversiella frågor.34 I artikeln används en analysmodell baserad på Kellys artikel; i vilken fyra olika förhållnings-sätt åskådliggörs.35 De tre första förhållningssätten har tydliga likheter med de idealtyper som
an-32 Se ”Bakgrund”.
33 Miller-Lane, Jonathan., Danton, Elissa & May, Andrew. Social Studies Teachers’ Views on Committed Impartiality
and Discussion. Social Studies Research and Practice. Vol. 1, nr. 1, 2006: 30-44.
34 Miller-Lane, Danton & May, 2006, 30. 35 Miller-Lane, Danton & May, 2006, 31.
vänds i föreliggande studie, varför artikeln ansetts relevant för studien.36 Det första förhållnings-sättet, vilket Kelly förordade i originalartikeln, kallas Committed Impartiality och åsyftar lärare som är öppna med sin åsikt i ämnena som tas upp under olika diskussioner - och som uppmuntrar eleverna att vara detsamma.37 Det andra förhållningsättet kallas Neutral Impartiality, i vilket läraren hemlig-håller sin åsikt men uppmuntrar eleverna att vara öppna med sina.38 Exclusive Partiality är det tredje förhållningssättet och det innebär att läraren propagerar för en specifik åsikt för att övertyga elever-na. Under användandet av det fjärde och sista förhållningssättet, vilket benämns som Exclusive
Ne-utrality, väljer läraren att inte ta upp kontroversiella frågor.39 I studien framkom att de intervjuade lärarna främst föredrog Neutral Impartiality, och att en majoritet var emot att avslöja sina åsikter.40 Den idealtyp som korrelerar bäst med förhållningssättet är neutralitet, även om analysmodellen och studiens teoretiska ramverk inte är fullt kompatibla. Vidare skriver emellertid författarna följande om lärarnas förhållningssätt: ”However, when disclosure was interpreted to mean revealing one’s values rather than solely a position on a controversial issue, teachers’ responses were more com-plex, less fixed, more fluid, and more sensitive to the particular needs of their students […]”41 Även om lärarnas förhållningssätt till sina åsikter i klassrummet inte varit i förgrunden i aktuell studie har frågan behandlats. Resultatet torde därvidlag kunna bidra med ett svenskt perspektiv kring hur lärare kan förhålla sig till ett undervisningsobjekt som kan te sig kontroversiellt.
År 2009 publicerade Diana E. Hess boken Controversy in the classroom som är en sammanställning av amerikansk forskning kring undervisning om kontroversiella frågor i skolan; av vilken Hess för-fattat en betydande del.42 Boken innefattar ett rikt material med ett mångtal aspekter, vilka samtliga svårligen kan sammanfattas i detta avsnitt. Därför kommer material från ett kapitel som ansetts särskilt relevant att presenteras, vilket Hess har författat tillsammans med Paula McAvoy. Det ut-valda kapitlet innefattar en sammanställning av en studie med liknande tematik som Miller-Lanes et al. studie bygger på, nämligen hur lärare förhåller sig till sina åsikter i klassrummet. Trots att kapitlet saknar direkt korrelation till denna studies syfte har det ansetts relevant eftersom det berör hur lärare förhåller sig till att ta ställning i klassrummet, och vilka risker ett ställningstagande kan medföra.43 Studien som kapitlet behandlar har genomförts via enkätundersökningar med lärare och
36 Tryggvason hänvisar till föreliggande artikel i sin genomgång av idealtyperna. 37 Miller-Lane, Danton & May, 2006, 31.
38 Ibid.
39 Miller-Lane, Danton & May, 2006, 31 40 Miller-Lane, Danton & May, 2006, 40. 41 Ibid.
42 Hess, Diana E & McAvoy, Paula. To disclose or Not to Disclose: A controversial choice for teachers. I Controversy
in the classroom: The democratic power of discussion, Dianna E Hess, 97-110. New York: Routledge, 2009.
elever med syftet att utreda hur lärare förhåller sig inför att avslöja sina åsikter i klassrummet, samt hur eleverna resonerar kring lärare som är öppna med sina åsikter.44 Resultatet visade att lärarna hade ett splittrat förhållningssätt till att avslöja sina åsikter i klassrummet, medan en majoritet av eleverna såg positivt till att lärarna var öppna med sina åsikter.45 För de lärare som valt att inte vara öppna med sina åsikter var den främsta motiveringen att de inte ville påverka elevernas åsikts-skapande.46 Baserat på studiens resultat har författarna sammanställt tre aspekter som de anser att lärare bör reflektera kring angående sitt förhållningssätt: 1. Att ta ställning i klassrummet kan få eleverna att prata mindre i klassrummet, 2. Att ta ställning i klassrummet kan skapa en oro bland eleverna inför hur de själva bör uttala sig, 3. Elever tenderar att arbeta hårdare för att förstå olika fenomen när de inte vet hur läraren förhåller sig till frågan.47 Resultatet tyder alltså på att det kan finnas risker förenat med att läraren tar ställning i klassrummet. Författarna skriver emellertid att det går att argumentera för olika förhållningssätt, och skriver att det saknas empiriska bevis för att lärares ställningstagande de facto påverkar elevernas åsikter.48
I avhandlingen Didaktiska dilemman i undervisning utifrån samhällsdilemman har Christian Rydberg undersökt vilka utmaningar lärare upplever att undervisning om samhällsdilemman medför.49 Undersökningen genomfördes via fokusgruppsintervjuer och observationer på fem skolor belägna i fem länder; Sverige, Polen, Italien, Kroatien och Turkiet.50 I avhandlingen behandlas bland annat olika positioner som lärare kan inta i undervisning om samhällsdilemman.51 Idealtyperna i före-liggande studies teoretiska ramverk kan sägas vara en form av positionering i undervisningen, var-för avhandlingen tett sig relevant att beröra. Det är lärarnas positionering som varit av intresse var-för denna studie, varför det är resultatet kring det som presenteras. Givet att både Miller-Lane et al. och Hess och McAvoy har behandlat ett internationellt perspektiv har fokus riktats mot Rydbergs resultat om de svenska lärarna. För att klassificera lärarnas positionering använder Rydberg be-greppen objektiv och neutral, men hans definition av bebe-greppen skiljer sig något från Tryggvasons definitioner.52 Utifrån Rydbergs definition innebär neutralitet att läraren hemlighåller personliga åsik-ter under diskussioner, medan objektivitet åsyftar lärare som intar en fiktiv roll som
menings-44 Hess, McAvoy, 2009, 98–99. 45 Ibid.
46 Hess, McAvoy, 2009, 108. 47 Ibid.
48 Hess, McAvoy, 2009, 109.
49 Rydberg, Christian. Didaktiska dilemman i undervisningen utifrån samhällsdilemman. Licentiatuppsats, Malmö Universitet,
2018, 22.
50 Rydberg, 2018, 62. 51 Rydberg, 2018, 22–23. 52 Se ”Teoretiskt ramverk”.
motståndare till eleverna.53 Resultatet visar att de svenska lärarna förhöll sig strikt neutrala genom att undvika att ta ställning under de diskussioner som observerats, vilket Rydberg härleder till en önskan om att inte påverka eleverna.54 Men Rydberg skriver emellertid vidare att det under fokusgruppsintervjuerna framkommit att lärarna kan ta ställning om saker går emot demokratiska värderingar eller skolans värdegrund.55 I slutdiskussionen konstaterar Rydberg även att de svenska lärarna ibland intog en kontraposition gentemot eleverna för att utmana dem, varvid viss objekti-vitet påvisats.56 Avhandlingen visar därvidlag att de svenska lärarna förhöll sig neutralt i undervisningen eftersom de undvikit att ta ställning, men de förhöll sig även objektivt givet kontra-positioneringen. Resultatet visar därvidlag att lärare kan vandra mellan dessa positioner. Angående detta skriver Rydberg att lärarnas positionering påverkats av syftet med undervisningssekvensen.57
Carsten Ljunggren och Ingrid Unemar Öst har författat ett kapitel om lärares kontrovershantering i skolverkets rapport Skolor som politiska arenor.58 I rapporten har data från en ICCS utvärdering från 2009 analyserats.59 Den data Ljunggren och Unemar Öst utgår ifrån har insamlats via enkät-intervjuer med svenska lärare och elever.60 I kapitlet berör duon ett mångtal aspekter, men det som varit av intresse för föreliggande studie har varit deras resultat kring lärares undervisningsstrategier gällande kontroversiella frågor. Enligt Ljunggren och Unemar Öst visar ICCS data att under-visningen präglats av öppna diskussioner och åsiktsfrihet.61 Det förekommer emellertid en dis-krepans mellan elevernas och lärarnas uppfattningar då lärarna i högre grad än eleverna ansåg att undervisningen om politiska frågor var allsidig.62 Men trots att både elever och lärare ansåg att undervisningen präglades av ett öppet debattklimat uppgav bara var tredje lärare att elever öppet uttryckt åsikter som skilt sig från majoritetens i klassrummet.63 Ljunggren och Unemar Öst skriver att detta kan bero på lärarnas kontrovershantering och anser att det kan vara ett potentiellt problem, vilket de motiverade på följande vis: ”I en demokratiskt syftande medborgarutbildning ska lärares agerande ge möjlighet till en pluralistisk skolmiljö där elever kan pröva både argument och iden-titeter.”64 Resultatet visar att det vanligaste sättet som lärarna hanterat kontroverser på var att de
53 Rydberg, 2018, 173. 54 Rydberg, 2018, 174. 55 Ibid.
56 Rydberg, 2018, 255. 57 Rydberg, 2018, 261.
58 Ljungren, Carsten & Unemar Öst, Ingrid. Skolors och lärares kontrovershantering. I Skolverket, Skolor som politiska
arenor: Medborgarkompetens och kontrovershantering, rapport nr. 345. Stockholm, 2010.
59 Skolverket. Skolor som politiska arenor: Medborgarkompetens och kontrovershantering, rapport nr. 345. Stockholm, 2010. 60 Ljungren, Unemar Öst, 2010, 29.
61 Ljunggren, Unemar Öst, 2010, 33. 62 Ibid.
63 Ljunggren, Unemar Öst, 2010, 34. 64 Ljunggren, Unemar Öst, 2010, 39.
öppnade för diskussion, men att de samtidigt markerade vad som ansetts vara kontroversiellt och uttryckte sin egen ståndpunkt i frågan.65 Agerandet kan svårligen överföras till en specifik idealtyp från studiens teoretiska ramverk, både objektiv och ställningstagande kan innesluta en såda handling beroende på hur läraren har nyanserat situationen. Ljunggren och Unemar Öst skriver vidare att resultatet påvisade att det mest förekommande kommunikationsmönstret i lärarnas undervisning var att läraren talade och eleverna lyssnade.66 Det bör avslutningsvis noteras att Ljunggren och Unemar Öst inte tagit ställning för hur kontroverser eller undervisning om kontroversiella frågor bör hanteras; de framhåller istället kontextens betydelse för handlingens lämplighet och effekt.67
Undervisning om Sverigedemokraterna
År 2008 författade Björn Grönqvist ett examensarbete vars syfte var att undersöka hur Sverige-demokraterna togs upp på gymnasieskolan, vilket utreddes via intervjuer med fem lärare.68 I studien undersöktes bland annat lärarnas undervisning och förhållningssätt till partiet, vilket har direkt levans för föreliggande studie. Grönqvists resultat påvisade ingen unison enighet gällande re-spondenternas förhållningssätt till partiet, även om fyra av fem lärare ansåg att partiet var odemo-kratiskt.69 Partiet beskrevs som rasistiskt, nazistiskt och främlingsfientligt av respondenterna.70 Re-sultatet visade även att respondenterna behandlade partiet på olika sätt i undervisningen.71 En lärare gav uttryck för att söka vara neutral visavi eleverna, andra förordade en objektiv hållning, och ytterligare annan påpekade en skyldighet att släppa objektiviteten när antidemokratiska yttringar torgförs i skolan.72 Respondenterna var emellertid relativt överens om att partiet inte borde be-skrivas på något specifikt sätt i undervisningen, de förordade att eleverna får skapa sin egen upp-fattning.73 Men några av respondenterna valde ändock att vara tydliga med sina åsikter om partiet i undervisningen. En undervisningsstrategi som framkom i studien var att beröra partiet i diskussioner.74 Grönqvist kom i studien till slutsatsen att lärarnas syn på partiet spelade roll för hur de behandlade det i undervisningen; de lärare som ansåg att partiet var rasistiskt och odemokratiskt förmedlade detta subtilt till eleverna, vilket Grönqvist skriver att de var medvetna om.75 Avslut-ningsvis framhöll Grönqvist att det bland lärarna rådde en osäkerhet och okunskap kring partiet.76
65 Ljunggren, Unemar Öst, 2010, 34–35. 66 Ljunggren, Unemar Öst, 2010, 38. 67 Ljunggren, Unemar Öst, 2010, 36. 68 Grönqvist, 2008. 69 Grönqvist, 2008, 24. 70 Grönqvist, 2008, 33. 71 Grönqvist, 2008, 25–26. 72 Ibid. 73 Grönqvist, 2008, 35. 74 Grönqvist, 2008, 35. 75 Grönqvist, 2008, 38. 76 Grönqvist, 2008, 39.
År 2010 författade Linnea Bjällebo ett examensarbete där hon undersökte hur samhällskunskaps-lärare på gymnasieskolan framställde Sverigedemokraterna inför skolvalet.77 I studien intervjuades fem lärare bland annat om sin undervisning om partiet. Även här skilde sig respondenternas visning något åt. Fyra av fem lärare sa sig framställa partiet som andra riksdagspartier i sin under-visning trots att partiet vid tillfället inte var ett riksdagsparti.78 Det motiverades genom att olika opinionsundersökningar tydde på att partiet skulle komma att ingå i riksdagen efter valet.79 Läraren som valde att undvika partiet i undervisningen, såvida eleverna inte tog upp det, motiverade det med att de inte var ett riksdagsparti.80 Samtliga lärare var emellertid överens om att partiet kommit på tal betydligt oftare 2010 än inför skolvalet 2006.81 I likhet med Grönqvists resultat gav en re-spondent uttryck för en upplevd okunskap gentemot Sverigedemokraterna.82
Ett examensarbete vars resultat delvis går emot Grönqvists är skrivet under 2012 av Henrik Toft, som intervjuat fyra gymnasielärare och två rektorer för att utreda hur skolor hanterat politiska äm-nen som eventuellt utmanar värdegrunden.83 I slutsatserna skriver nämligen Toft att han hos en majoritet av respondenterna uttolkat en ambition av att vara neutral gentemot partiet, vilket bland annat uttryckts genom att personliga värderingar hållits utanför undervisningen.84 Men i linje med både Grönqvists och Bjällebos resultat tycks respondenterna ändock förhållit sig på olika sätt i undervisningen de beskriver. En lärare såg partiet som antidemokratiskt och proklamerade det för eleverna, en bemötte partiet som övriga riksdagspartier och betonade objektivitetsprincipen, en tredje sa sig vara neutral men ansåg sig skyldig att lyfta fram främlingsfientliga delar i politiken, och den sista ansåg sig ha ett neutralt förhållningssätt.85 Toft skriver att de skilda förhållningssätten delvis beror på att respondenterna tolkat styrdokumenten på olika sätt.86 Slutligen konstaterade Toft att ovanstående likhet med Grönqvists resultat kan tyda på att Sverigedemokraternas intåg i riksdagen inte haft någon större inverkan på lärarnas förhållningssätt vid tidpunkten; även om en-skilda respondenter motiverat valet att hantera partiet neutralt med att de blivit ett riksdagsparti.
77 Bjällebo, Linnea. Samhällskunskapslärares framställning av Sverigedemokraterna inför skolvalet 2010.: En undersökning av
samhällskunskapslärares demokratiundervisning och framställning av Sverigedemokraterna på lektionerna inför skolvalet 2010.
Examensarbete., Linnéuniversitetet, 2010. 78 Bjällebo, 2010, 37. 79 Ibid. 80 Bjällebo, 2010, 36. 81 Bjällebo, 2010, 29. 82 Bjällebo, 2010, 31.
83 Toft, Henrik. Sverigedemokraterna – En utmaning för lärare?: En studie om hur lärare och rektorer på gymnasieskolor förhåller sig
till Sverigedemokraterna i undervisningen om politik. Examensarbete., Linnéuniversitetet, 2012.
84 Toft, 2012, 37. 85 Toft, 2012, 25–29. 86 Toft, 2012, 37.
Richard Thorell författade 2012 ett examensarbete vars resultat står i polemik med Grönqvist dito på flera punkter.87 Thorell har genomfört intervjuer med fyra samhällskunskapslärare med syftet att utreda hur de förhållit sig till Sverigedemokraterna i undervisningen.88 Respondenterna beskrev partiet som ett enfråge- och missnöjesparti, men även som ett parti i förändring och en politisk underdog.89 Det är en skarp skillnad mot beskrivningarna i Grönqvists studie där partiet etiketterats som rasistiskt, nazistiskt och främlingsfientligt. Respondenterna ansåg att partiet bör ses som demokratiskt och behandlas som övriga riksdagspartier eftersom partiet kommit in i riksdagen.90 Även detta står i kontrast gentemot Grönqvists resultat, där fyra av fem lärare ansåg att partiet var odemokratiskt. Men Thorell skriver att lärarna har uttryckt viss skepsis om Sverigedemokraterna var det parti de utgett sig för att vara.91 Samtliga respondenter ansåg emellertid att det ingick i deras uppdrag att undervisa neutralt om partiet.92 Detta unisona synsätt gör att Thorells resultat distanserar sig från Grönqvists, Bjällebos och Tofts dito, där ett mer splittrat synsätt framkom. Det bör emellertid noteras att ambitioner om neutralitet framkom i både Thorells och Tofts studie. Trots det gemensamma synsättet ska partiet inte ha diskuterats särskilt djupgående kollegialt, och respondenterna uttryckte en viss ovisshet i hur de egentligen borde förhålla sig till partiet, samt svårigheter med att inte reagera mot politiken.93 Thorell kommer i studien till slutsatsen att partiets riksdagsinträde har förenklat lärarnas vardag, vilket baseras på att det blivit mer naturligt att granska och diskutera partiet än tidigare.94 Både Thorells och Tofts resultat påvisar tydliga skillnader kring lärarnas förhållningssätt till partiet jämfört med Grönqvists studie; vilket eventuellt skulle kunna tyda på en slags normalisering av partiet bland lärare i och med riksdagsinträdet.
Johanna Almgård och Fabian Asklund författade 2019 ett examensarbete som kan bidra med ett aktuellt perspektiv.95 I studien har de genomfört intervjuer med fyra samhällskunskapslärare på gymnasieskolan med syftet att utreda hur de reflekterat kring demokrati- och värde-grundsuppdraget i relation till Sverigedemokraterna.96 Även om undervisning och lärares för-hållningssätt därvidlag inte varit i primärt fokus berörs aspekterna. I studien framkommer en
sam-87 Se ”Inledning”. 88 Thorell, 2012, 2. 89 Thorell, 2012, 34. 90 Thorell, 2012, 35. 91 Thorell, 2012, 35. 92 Thorell, 2012, 37. 93 Thorell, 2012, 34–39. 94 Thorell, 2012, 39.
95 Almgård, Johanna & Asklund, Fabian. ”Skrapar man lite på ytan, så kanske det är en liten smygrasist där?”: En kvalitativ
studie om samhällskunskapslärares reflektioner av demokrati- och värdegrundsuppdraget i relation till Sverigedemokraterna.
Examensarbete., Högskolan Väst, 2019.
stämmig syn på partiet; samtliga lärare beskrev Sverigedemokraterna i negativa ordalag och partiets bakgrund beskrevs som rasistisk och nazistisk.97 Lärarna tillstod emellertid att partiet har för-ändrats, men uttryckte skepsis över förändringen och härledde den till ambitionen att få fler rös-ter.98 I denna aspekt står Almgårds och Asklunds resultat i kontrast gentemot Thorell och Tofts resultat där partiet generellt beskrevs i mer neutrala ordalag. Om Thorells och Tofts resultat even-tuellt kunde antyda en form av normalisering av partiet bland lärarna i komparation med tidigare studier, tyder Almgårds och Asklunds resultat snarare på en motsatt utveckling.99 Gällande undervisningsstrategier förordade respondenterna att eleverna erbjuds ett kritiskt förhållningssätt genom att partiets historia och offentliga uttalanden dissekeras.100 Almgård och Asklund skriver även att lärarna uttryckt svårigheter att förhålla sig neutralt till partiet i undervisningen.101 Detta går delvis emot Bjällebos-, Tofts- och Thorells resultat, där flera respondenter uttryckt en specifik am-bition att vara neutrala. En respondent upplevde att det blivit svårare att förhålla sig till partiet efter att de blivit ett riksdagsparti eftersom det upplevdes ha medfört ett ökat objektivitetskrav.102 Lä-rarens uppfattning står därmed i kontrast mot Thorells slutsats att lärares situation förenklats i och med riksdagsinträdet. En respondents åsikt torde emellertid vara ett alltför tunt underlag för en djupare jämförelse. Apropå objektivitet skriver Almgård och Asklund att lärarnas tolkning av värdegrunden påverkat deras objektivitetsgrad gentemot partiet; tre av fyra lärare tolkade värde-grunden utifrån personliga känslor, vilket författarna anser försämrat objektiviteten gentemot par-tiet.103 Avslutningsvis föreslår duon att vidare studier kan behandla lärares objektivitet gentemot Sverigedemokraterna och något annat parti.104 I föreliggande studie har inget övrigt parti under-sökts, men det efterfrågade objektivitetsperspektivet har breddats till att även innefatta neutralitet och ställningstagande via det teoretiska ramverket.
Sammanfattning tidigare forskning
Det går att konstatera att både Miller-Lane et al. och Rydberg använder sig av typologier för att kategorisera hur lärare förhåller sig till sina egna åsikter i undervisningen. Typologierna har viss likhet med föreliggande studies teoretiska ramverk, och även om lärares förhållningssätt till sina åsikter inte varit i primärt fokus i föreliggande studie torde vissa komparationer vara möjliga.
Fram-97 Almgård, Asklund, 2019, 43. 98 Almgård, Asklund, 2019, 33–43.
99 Skillnaderna skulle kunna förklaras genom att olika respondenter har intervjuats, vilka kan ha olika förhållningssätt
till partiet- men diskrepansen torde ändock vara relevant att nämna.
100 Almgård, Asklund, 2019, 30. 101 Almgård, Asklund, 2019, 31. 102 Ibid.
103 Almgård, Asklund, 2019, 43. 104 Almgård, Asklund, 2019, 47.
förallt eftersom frågan om lärarens hållning till sina åsikter har behandlats under intervjuerna. I båda resultaten framkom att lärarna generellt har föredragit att inte avslöja sina åsikter i klass-rummet. Men resultaten visar även att lärarna kan göra undantag, även om skälen till undantagen skiljer sig något åt. Miller-Lane et al. skriver att de amerikanska lärarna i deras studie påvisade en större flexibilitet till att ta ställning i frågor om värderingar än vad de gör till att ta ställning i kontro-versiella frågor. Rydberg skriver istället att det är värdegrunden och demokratiska värderingar som fått de svenska lärarna i hans studie att ta ställning. Både Miller-Lanes et al. och Rydbergs resultat tyder därvidlag mot att lärare kan skifta mellan olika positioner beroende på kontexten. Hess och McAvoys resultat påvisade istället en tydlig splittring bland lärarna gällande hur de skulle förhålla sig till sina åsikter. Men likt Rydberg kom Hess och McAvoy till slutsatsen att de lärare som valt att hemlighålla sina åsikter motiverat detta genom att de inte vill påverka eleverna. Hess och McAvoy tar inte ställning gällande hur lärare bör förhålla sig till sina åsikter, men framhåller tre risker med att läraren tar ställning i klassrummet. Dessa risker kan aktualiseras i föreliggande studie i de fall där lärare har kategoriserats som objektiva eller ställningstagande, eftersom dessa idealtyper innefattar att läraren kan ta ställning. Ljunggrens och Unemar Östs resultat bidrar istället med in-sikter kring hur ramarna för undervisning om kontroversiella frågor kan se ut, samt hur lärare kan hantera kontroverser i klassrummet.
I examensarbetena skiljer sig lärarnas uppfattningar om partiet åt. I både Grönqvists, och Almgårds och Asklunds studier uttryckte lärarna en negativ inställning till partiet, medan det i övriga studier framkom relativt neutrala attityder. På en generell nivå tyder resultaten mot att lärarnas uppfattning av Sverigedemokraterna påverkar deras undervisning om partiet. I både Grönqvists, och Almgårds och Asklunds studier uppgav lärare att de upplevt svårigheter med att förhålla sig neutrala till par-tiet, vilket sammanfaller med negativa uppfattningar om partiet. Grönqvist skriver dessutom ex-plicit att hans resultat tyder på att lärarnas uppfattning påverkat undervisningen. I Bjällebos, Tho-rells, och Tofts studier framkom däremot relativt neutrala uppfattningar om partiet, samtidigt som resultaten visar att en majoritet av lärarna sökt att förhålla sig neutrala till partiet i undervisningen. Det bör förvisso noteras att Tofts resultat visar att lärarna inte alltid upprätthållit sina neutrala ambitioner i undervisningen. Toft framhöll även att tolkningen av värdegrunden påverkat under-visningen om partiet, vilket ligger i linje med Almgårds och Asklunds slutsats att lärarnas tolkning av värdegrunden påverkat deras objektivitet gentemot partiet. Det förekommer därvidlag ingen rät utvecklingslinje gällande lärarnas förhållningssätt till och uppfattningar om Sverigedemokraterna, även om det går att urskilja en skepsis gentemot partiet i flera av examensarbetena. Resultaten innehåller därvidlag inga entydiga indikationer på att lärarnas förhållningssätt ska ha förändrats i
takt med partiets ökade väljarstöd. Däremot kan föreliggande studie bidra med ytterligare insikter gällande detta, givet att partiets väljarstöd i opinionen växt ytterligare i närtid.
Avslutningsvis kan det konstateras att de vanligaste metoderna i den tidigare forskningen är olika typer av intervjuer eller enkäter, varför någon av dessa metoderna tett sig lämplig även för denna studie givet de beröringspunkter som förekommer. Med studiens syfte i åtanke har intervjuer före-fallit som det lämpligaste metodvalet.
Metod
Eftersom studiens syfte varit att undersöka lärares förhållningssätt har det ansetts lämpligt att genomföra en kvalitativ undersökning. Alan Bryman anser förvisso att det är svårt att determinera vad som är en kvalitativ undersökning eftersom ett mångtal olika metoder och tillvägagångssätt kan klassificeras som kvalitativa.105 Även Jan Hartman tillstår att kvalitativa undersökningar kan genom-föras på många olika sätt, men han anser att undersökningarna ofta har något gemensamt.106 Hart-man definierar den gemensamma faktorn på följande vis: ”Kvalitativa undersökningar karak-teriseras av att man försöker nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller en grupp individer.”107 Hartmans definition korrelerar väl med det som ämnats undersökas i studien, vilket kan motivera att undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod.
Kvalitativa intervjuer
Martyn Denscombe förordar intervjuer om avsikten med en studie är att undersöka fenomen såsom åsikter, uppfattningar, komplexa frågor och/eller priviligierad information,108 vilket kor-relerar väl med studiens syfte. Studien är därvidlag en kvalitativ intervjustudie. Intervjuformen har varit semistrukturerad. Alan Bryman skriver att semistrukturerade intervjuer kännetecknas av att några specifika teman eller frågor är bestämda på förhand, samtidigt som det finns möjligheter att ställa följdfrågor.109 Valet av semistrukturerade intervjuer baserades på möjligheten att via ett antal fasta frågor styra intervjun mot det tilltänkta ämnesinnehållet, samtidigt som respondenten gavs möjlighet att svara fritt och följdfrågor kunde ställas.
105 Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl. Stockholm: Liber, 2016, 456–458.
106 Hartman, Jan. Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur, 2004, 272. 107 Hartman, 2004, 273.
108 Denscombe, Martyn. Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 4. uppl. Lund:
Studentlitteratur, 2017, 268.
I förarbetet till intervjuerna konstruerades en intervjuguide.110 Enligt Anne Ryen råder det nästintill konsensus bland forskare om att en sådan bör användas.111 Intervjuguiden innefattar ett antal huvudfrågor vilka har konstruerats utifrån ett makro- till mikroperspektiv; de inledande frågorna är av övergripande karaktär, medan de senare är specifikt kopplade till lärarnas undervisning om Sverigedemokraterna. Detta tillvägagångssätt har baserats på en intervjuteknik som förordas av Ryen: hon skriver att de flesta råd om hur intervjuer bör genomföras innefattar tekniken att starta i allmänna frågor, för att sedan övergå till mer specifika frågor.112
Själva genomförandet av intervjuerna har skett digitalt via internettjänsterna Zoom och Microsoft Teams.113 Det går att diskutera om någon aspekt går förlorad i valet av videointervjuer före traditionella intervjuer ansikte mot ansikte. En som emellertid tonar ned en sådan risk är Denscombe, som skriver att videointervjuer nästintill kan jämställas med intervjuer ansikte mot ansikte; han anser att båda intervjuformerna innehåller samma fördelar och nackdelar vad gäller personlig interaktion.114 Det torde förvisso vara möjligt att nyanser av kroppsspråk, ansiktsuttryck, samt den rumsliga stämningen kan vara svårare att uppfatta i en videointervju varvid någon aspekt möjligen kan förloras. Det är en risk som tagits i beaktning och som bör noteras inför fortsatt läsning, men givet samhällssituationen som rådde under författandet av studien har valet av videointervjuer ansetts legitimt.115 Tidsmässigt har intervjuerna varierat mellan 35–50 minuter. Tidsdiskrepansen kan främst härledas till hur utförliga respondenterna varit i sina svar.
Enligt Denscombe är en nackdel med intervjuer materialets validitet; intervjuer utreder vad re-spondenter säger om olika fenomen, vilket inte med säkerhet överensstämmer med faktiska hand-lingar.116 Problematiken skulle eventuellt kunna överbryggas genom lektionsobservationer, men gi-vet studiens tidsram och utrymme har detta inte varit möjligt. Det bör därmed påpekas att kan finnas en diskrepans mellan hur respondenterna beskrivit sin undervisning och hur undervisningen ser ut i praktiken. En annan nackdel är att semistrukturerade intervjuer medför bristande reliabilitet, eftersom kontexten och respondenten påverkar datamaterialet.117 Kontextens betydelse föranleder att kvalitativa studier inte kan generera resultat med samma reliabilitet som avkrävs vid kvantitativa
110 Se ”Intervjuguide” under bilagor.
111 Ryen, Anne. Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. Stockholm: Liber, 2004, 44. 112 Ryen, 2004, 47.
113 Tjänsterna tillhandahåller möjligheter för videosamtal, varvid intervjuerna skett på videolänk. Se ”Etiska
överväganden” för vidare motivering.
114 Denscombe, 2017, 286.
115 Se ”Etiska överväganden” för vidare förklaring. 116 Denscombe, 2017, 293
studier.118 För att kompensera detta förordar Denscombe att pålitligheten försäkras genom trans-parens över arbetsprocessen.119 Avslutningsvis är en risk med intervjuer att intervjuaren påverkar respondenten och dennes svar. Denscombe benämner fenomenet som intervjuareffekten och skri-ver att det innebär att respondenten anpassar svaren efter vad intervjuaren förväntas vilja höra.120 Aspekter som kan frammana en sådan effekt är bland annat den hierarkiska relationen mellan inter-vjuarens och respondentens sociala status, utbildningsmässiga kvalifikationer och/eller profess-ionella sakkunskap; varför Denscombe rekommenderar att sådana aspekter tas i beaktning.121 Ef-tersom intervjuerna har utförts av en lärarstudent och genomförts med verksamma lärare torde risken för en sådan effekt minska. Däremot kan det finnas en risk att ämnet ses som problematiskt eller kontroversiellt, vilket skulle kunna föranleda tillrättalagda eller återhållsamma svar. Emellertid torde respondenternas anonymitet i studien kunna ha motverkat en sådan risk.122
Trots berörd problematik har metodvalet alltjämt ansetts motiverat. Enligt Bryman är en av styr-korna med semistrukturerade intervjuer flexibiliteten i genomförandet, vilket möjliggör detaljrika och fördjupade svar.123 Eftersom det är lärarnas förhållningssätt och resonemang som varit av in-tresse för studien torde sådana intervjuer vart lämpliga. Därvidlag torde metodvalet renderat i goda möjligheter att besvara studiens syfte och frågeställningar. Det vore rimligen svårförbart att på ett djupgående sätt undersöka hur lärare resonerar utan att genomföra intervjuer med möjligheter för respondenten att utveckla sina svar, varför metodvalet ansetts legitimt.
Transkribering
Efter genomförandet av intervjuerna har materialet genomgått transkribering. Gällande tran-skribering skriver Steinar Kvale och Svend Brinkmann att det avgörande för dess utformning är syftet med intervjun.124 Eftersom syftet med studien varit att undersöka respondenternas upp-fattningar om olika fenomen, inte att analysera materialet lingvistiskt, har genomförandet skett med en lägre transkriberingsgrad. Detta innebär att materialet har processats för att passa ett skriftligt format, varefter talspråk, pauser och upprepningar har tagits bort under processen.
118 Denscombe, 2017, 419. 119 Denscombe, 2017, 421. 120 Denscombe, 2017, 277. 121 Ibid. 122 Se ”Etiska överväganden”. 123 Bryman, 2016, 562.
124 Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur, 2014,220–
Kodning och analys
Efter transkriberingen har materialet processats i en kvalitativ analys. Enligt Jan Hartman råder det delade meningar kring hur kvalitativa analyser bör genomföras; analyserna utformas vanligen uti-från aspekter såsom undersökningsobjekt, teori och syfte.125 Bryman är av liknande åsikt och skri-ver att det finns få etablerade tillvägagångssätt för kvalitativa analyser, men tillägger att uniskri-versal- universal-metoder inte nödvändigtvis är eftersträvansvärda inom kvalitativ forskning.126 Ett vanligt tillväga-gångssätt är emellertid att analysen består av två steg: kodning och tolkning av materialet.127 Stu-diens analysförfarande har bestått av en sådan tvåstegsprocess.
Kodningen sker vanligtvis i två steg; i det första steget reduceras och organiseras materialet, för att därefter klassificeras och sammanfogas i kategorier med liknande material.128 I denna studie har intervjumaterialet initialt reducerats och organiserats utifrån tre teman som valts ut på förhand;
beskrivningar av partiet, förhållningssätt till Sverigedemokraterna och undervisning och strategier. De två första
temana är konstruerade utifrån studiens frågeställningar; materialet har därvidlag delvis sorterats utefter relevansen för respektive frågeställning.129 Temat beskrivningar av partiet har infogats för att möjliggöra en kontextualisering av lärarnas förhållningssätt och undervisning.
Under det andra steget av kodningen har det teoretiska ramverket integrerats i klassificerings-processen.130 Detta då det reducerade materialet har tolkats och kategoriserats utifrån begreppen som konstituerar ramverket; neutral, objektiv och ställningstagande. Förfarandet har givit möjlighet att urskilja olika typer av resonemang och argumentationer kring temana förhållningssätt till
Sverige-demokraterna, undervisning/strategier och beskrivningar av partiet. Förfarandet korrelerar väl med hur
Ryen anser att kvalitativa analyser bör konstrueras: ”För att kunna analysera kvalitativa data måste man dela in dem i deskriptiva kategorier som refererar till personer, platser, aktiviteter eller andra relevanta teman.”131 Det går emellertid problematisera det faktum att teman och kategorier varit bestämda på förhand. Hartman skriver att kvalitativa analyser traditionellt brukar genomföras via analytisk induktion, i vilken förutsättningslöshet är en viktig beståndsdel; data ska enligt detta analyssätt först samlas in och analyseras, för att därefter rendera i en teori.132 Det vore därmed direkt felaktigt att kalla studiens kodningsförfarande för analytiskt induktivt, varför det kan sägas
125 Hartman, 2004, 287. 126 Bryman, 2016, 685. 127 Hartman, 2004, 287. 128 Hartman, 2004, 287–288. 129 Se ”Syfte och frågeställningar”. 130 Se ”Teoretiskt ramverk”. 131 Ryen, 2004, 107. 132 Hartman, 2004, 277.
bryta mot ett visst forskningsparadigm givet bristen på förutsättningslöshet.133 Enligt Bryman är ett tillvägagångssätt där teori föregår resultat att beteckna som ett deduktivt angreppssätt.134 Ef-tersom teman och kategorier varit givna på förhand torde studiens kodningsförfarande därvidlag snarast kunna betraktas som deduktivt. Efter tvåstegsprocessen har det kodade materialet tolkats och analyserats, varefter det sammanställts i föreliggande resultatdel.
Urval och avgränsningar
Sökandet av respondenter till studien har skett via ett bekvämlighetsurval. Enligt Denscombe kan bekvämlighet emellertid inte vara ensam strata i ett urval: ”God forskning väljer inte sina studie-objekt med utgångspunkt i att de är enklast att nå, utan av speciella skäl som hänger samman med ämnet för forskningen och de krav som undersökningen ställer.”135 De strata som adderats till urvalsprocessen har varit att lärarna ska vara verksamma samhällskunskapslärare på gymnasiet och ha god yrkeserfarenhet.136 Bekvämlighetsaspekten i urvalet har bestått av att det endast varit lärare verksamma inom en kommun i södra Sverige som tillfrågats.
Enligt Denscombe kan bekvämlighetsurval vara ett rimligt förfarande eftersom många studier lider av tidsbrist.137 En tidsaspekt har delvis legat till grund för urvalsförfarandet, men den främsta för-klaringen kan härledas till studiens syfte. Eftersom det inte förekommit några kvantifierbara am-bitioner har det ansetts legitimt med ett bekvämlighetsurval. Av de tillfrågade lärarna har fyra valt att delta i studien. Enligt Bryman finns det inga fastslagna riktlinjer för hur stort ett urval bör vara, han anser att det vitala är att urvalsprocessen tydliggörs och att det finns en transparens gällande förfarandets begränsningar och svårigheter.138 Antalet respondenter i studien har medfört att re-sultatet inte kan ses som representativt och att slutsatserna inte är generaliserbara, men det har inte varit av intresse att rendera den typen av data. Enligt Ryen är detta inget ovanligt i kvalitativa stu-dier; hon skriver att de sällan utförs med ambitionen att skapa generaliserbar statistik.139 Fåtalet respondenter har dessutom möjliggjort en fördjupning i materialet som torde vara svår att genom-föra vid ett urval som genererat ett mer omfattande material. Av de fyra respondenterna har två
133 Teman och teori har däremot inte varit vägledande under konstruerandet av intervjuguiden, varvid intervjuerna
kan sägas ha utförts med en högre grad av förutsättningslöshet.
134 Bryman, 2016, 47–49. 135 Denscombe, 2017, 72.
136 Det går att diskutera vad som är att betrakta som god yrkeserfarenhet, men i detta urval har kravet varit minst tre
års erfarenhet.
137 Denscombe, 2017, 71. 138 Ibid.
invandrarbakgrund; Karl och Axel.140 Vidare är samtliga respondenter män, vilket kan pro-blematiseras. Både kvinnor och män har emellertid tillfrågats om deltagande, och ambitionen var att intervjua respondenter av båda könen, men de som valt att delta har varit män.
För att göra studien genomförbar givet tids- och utrymmesram har även vissa avgränsningar varit nödvändiga. En avgränsning har varit att enbart undersöka hur lärare undervisar om Sverige-demokraterna. Givet Sverigedemokraternas framgångar under de senaste åren och deras roll i svensk politik har undervisning om partiet ansetts intressant att studera.141 Det saknas även aktuella studier som relativt förutsättningslöst undersökt lärares förhållningssätt och undervisning, varför undersökningsobjektet ansetts motiverat. Avslutningsvis har en ytterligare avgränsning varit att en-bart intervjua gymnasielärare. Eftersom föreliggande studie genomförs inom ämneslärar-utbildningen har det ansetts särskilt intressant att intervjua lärare på gymnasienivå.
Studiens respondenter
Nedan följer en koncis presentation av studiens respondenter.142
§ Karl: Gymnasielärare studieförberedande program. Runt 5 års yrkeserfarenhet. § Erik: Gymnasielärare på ett yrkesförberedande program. Runt 20 års yrkeserfarenhet. § Axel: Gymnasielärare på ett studieförberedande program. Över 20 års yrkeserfarenhet. § Daniel: Gymnasielärare på studie- och yrkesförberedande program. Över 30 års
yrkes-erfarenhet.
Etiska överväganden
Eftersom studien bygger på intervjuer har ett antal etiska överväganden beaktats. Vetenskapsrådet har tagit fram fyra huvudkrav på forskningsetiska principer för humanistisk och samhälls-vetenskaplig forskning.143 De fyra huvudkraven är: informationskravet, samtyckeskravet, kon-fidentialietskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att deltagarna i studien ska in-formeras om: sin uppgift, information som kan tänkas påverka viljan att medverka, samt villkoren för deltagandet. Vidare ingår även kravet att medverkan ska vara frivillig och att alla ska ha rätt att
140 Under intervjun tog Axel upp sin bakgrund som delförklaring till sitt förhållningssätt, varför aspekten ansetts
relevant att nämna. Se ”Resultat” för resonemanget.
141 Se ”Inledning” och ”Bakgrund” för vidare förklaring till varför partiet kan ses som särskilt intressant i en
skolkontext.
142 Namnen är fingerade för att garantera respondenternas anonymitet.
avbryta medverkan.144 Samtyckeskravet stadgar att respondenten ska godkänna sin medverkan.145 Konfidentialitetskravet föreskriver att personuppgifter förvaras utom räckhåll för obehöriga.146 Nyttjandekravet stipulerar att insamlade uppgifter endast används i enighet med forskningens ändamål.147 Vetenskapsrådet skriver emellertid att reglerna bör ses som vägvisande i planerings-fasen, och tillstår att olika projekts förutsättningar och problem kan variera varför ett detaljstyrt tillvägagångssätt saknas.148
Studiens etiska överväganden har baserats på de fyra huvudkraven. Övervägandena har även ut-formats utifrån studiens tillvägagångssätt och förutsättningar. Samtliga respondenter tillfrågades om deltagande via ett e-postmeddelande med bifogat informationsbrev.149 I informationsbrevet beskrevs syfte och problemområde relativt övergripande för att söka undvika att respondenterna läst in sig detaljerat på ämnet redan på förhand, vilket möjligen skulle kunna verka hämmande på deras uttryckta uppfattningar givet att ämnet kan ses som kontroversiellt. Vidare stipulerades det att deltagande var frivilligt och kunde avbrytas vid varje givet tillfälle, att respondenten anonymise-ras i studien och att uppgifterna behandlas konfidentiellt. Inför intervjuerna tillfrågades re-spondenterna även om godkännande för inspelning av intervjun. Avslutningsvis kan även det fak-tum att intervjuerna genomförts via videosamtal härröras till ett etiskt övervägande. Under arbets-processen för detta examensarbete har coronavirusets spridning under våren 2020 inneburit en rad olika restriktioner i samhället och social distansering har förordats av myndigheter, varför det an-setts lämpligt att genomföra intervjuerna digitalt.
Resultat
I detta avsnitt presenteras studiens empiriska material genom fyra underrubriker. De tre första underrubrikerna korrelerar med de teman som applicerats under kodningen: beskrivningar av
Sverige-demokraterna, förhållningssätt till SverigeSverige-demokraterna, samt undervisning och strategier.150 I avsnittet har emellertid även en fjärde underrubrik adderats: förändring över tid. Detta eftersom samtliga intervjuer har kommit att behandla huruvida lärarna upplevt att förhållningssätt och undervisning har
144 Vetenskapsrådet, u.å., 7. 145 Vetenskapsrådet, u.å., 9. 146 Vetenskapsrådet, u.å., 12. 147 Vetenskapsrådet, u.å., 14. 148 Vetenskapsrådet, u.å., 6. 149 Se ”Informationsbrev” i bilagor. 150 Se ”Kodning och analys”.
