Sammanfattat resultat

Syftet med studien är att kunna förklara när, hur och varför en lärare växlar i stilistisk nivå i sin digitala kommunikation med en elev och hur medvetna lärarna är om stilnivåväxlingen. Syftet är även att systematiskt kunna beskriva stilnivåväxlingen lärarna gör. Fyra frågor används i studien för att kunna uppfylla syftet och här nedan sammanfattas svaren på frågorna som även besvarats i tidigare avsnitt i kapitlet.

• Hur och när stilnivåväxlar en lärare mellan formellt och informellt språk, om det sker?

I uppgiftsinstruktionerna använder lärarna sig av en hög stilnivå medan de använder sig av lägre stilnivå i kommentarerna till eleverna. Kommentarerna har i studien delats in i slutkommentarer och kommentarer som sker i varje enskild elevs uppgiftslösning. Hos tre av de fyra lärare som ingick i studien är den språkliga stilnivån lägre i slutkommentarerna. Fler vardagliga uttryck och något fler språkliga fel ökar i slutkommentarerna. Att L4 inte har en lägre nivå i slutkommentarerna kan bero på att samtliga av L4:s elever, i elevlösningar, hade ett högre språklig stil. Att L4 inte växlar stilnivå redan i slutkommentarerna beror kanske då på att L4:s elever använder sig av en högre stilnivå.

I kommentarerna som sker i varje enskild elevs uppgiftslösning märks att den språkliga stilnivån inte längre är av högre karaktär, hos någon av lärarna. I dessa kommentarer börjar meningarna utan versal och interpunktion används inte på ett normativt sätt. Även fler vardagliga utryck och ordval används av lärarna i dessa kommentarer till eleverna. Det lärarna kommunicerar till klass håller en högre stilnivå än det som kommuniceras till enskild elev. Lärarnas stilnivå varierar beroende på i vilken kontext som lärarna skriver. När de formulerar en uppgift används ett sakligt och tydligt språk, utan språkliga fel och med en god variation av fundament. Stilnivå i uppgiftsformuleringar håller en, överlag, hög nivå. När lärarna sedan för en individanpassad kommunikation ändras språket och mer vardagliga uttryck och fler språkliga fel framträder. Ju mindre formellt sammanhang desto mindre formellt språk. Stilnivåväxlingen sker alltså när det blir en mer dialoglik kommunikation mellan enskild elev och läraren.

40

Läroplanen och lärarens uppgiftsinstruktion är första ledet i en intertextuell kedja där formuleringar och innehåll i lärarens instruktion tydligt formas av språk och innehåll i läroplanen. Lärarnas uppgiftsformuleringar är manifest intertextuella med Skolverkets styrdokument för kursen (Winther Jørgensen & Phillips, 1999:77–78). Elevens lösning på lärarens uppgift är en intertextuell text som är baserad på uppgiftsinstruktionen och lärarens kommenterar är intertextuella med elevens lösning och uppgiften med dess kopplade kunskapskrav (se Winther Jørgensen & Phillips, 1999:85). Lärarna har en hög stilnivå när deras text är intertextuell med en annan text med hög stilnivå. När det är ett mer informellt sätt att kommunicera, med kortfattade kommentarer, blir därmed lärarnas stilnivå lägre.

• Vilken stilnivå håller eleverna i uppgiftslösningar?

Den språkstrukturella analysen av elevernas språk i elevlösningarna visar att stilnivån hos eleverna är överlag hög och 13 av 20 elever håller en hög stilnivå som tydligt följer normerna för ”vetenskaplig stil” enligt skolverket (Skolverket, 2020a:11–15).

• Av vilken anledning menar lärarna att de växlar stilnivå i sin skriftliga kommunikation med eleven?

I intervjuerna med lärare framkom det att de vill att varje elev ska utvecklas och nå de kunskapskrav som eleven har möjlighet att nå och därför växlar lärarna stilnivå. Lärarna försöker lära eleverna ett språk de ska kunna använda även utanför diskursen den presenteras i. Säljö beskriver det som en del av lärandeprocessen (Säljö, 2014:144–145). Lärarna växlar alltså stilnivå för att elevernas lärandeprocess kanske förändras om de ändrar stilnivå och anpassar den till en nivå som eleverna är mer vana och bekväma med. Två av tre lärare tror att det har en positiv effekt på lärandeprocessen om de använder sig av en anpassad stilnivå när de kommenterar elevens arbete. En lärare uttrycker att, om tid hade funnits, skulle vara bra att göra individuellt anpassade uppgifter. Detta hade gynnat eleverna, menar läraren, då en tidig anpassning till elevens nivå hade gjort att eleverna lättare att nått önskvärda mål.

• Vilka fler anledningar finns till att lärarna växlar stilnivå i sin skriftliga kommunikation med eleven?

Läraren anpassar sin stilnivå i kommentarerna på det sätt läraren tror att eleven uppmuntras till utveckling. De kommunicerar med den stilnivå som de tror krävs för att eleven ska utvecklas och nå de kunskapskrav som eleven har möjlighet att nå. Elever ska efterlikna en språklig stil som skolverket förmedlar genom läraren. Elevens kan följa och sträva efter dessa mål eller välja att inte göra det.

Med ett sociokulturellt perspektiv kan det stämma att lärandeprocessen förbättras när stilnivåväxlingen sker då kommunikationen går från ett allmänt förmedlande, i uppgiftsinstruktionen, till en dialog med enskilda elever där de kan vara mer personliga och guida eleverna i en mindre formell kontext. Om eleverna har svårt för den ”vetenskapliga stil” som skolverket har som mål (Skolverket, 2011:176) kan lärarna använda en lägre stilnivå för

41

att lära eleverna hur den högre stilnivån används. Lärarna försöker lära eleverna ett språk de ska kunna använda även utanför diskursen den presenteras i. Skolverket och lärarna har mål som innebär att eleven når godkänt betyg eller högre vilket och därför anpassar läraren stilnivån i sin kommunikation med elev. Eleven bestämmer om den vill vara en del av den diskurs som presenteras, om den vill försöka uppfylla Skolverkets krav, eller om den inte vill använda den språkliga stilnivå som är önskad. Den stilnivå eleven väljer att använda påverkar dock elevens betyg i kurs. Elever använder alltså oftast den språkliga stilnivå som de vet att läraren önskar, det är med sin elevlösning de kommer att bli bedömda, den är betygsgrundande. I studien höll 13 av 20 elever den höga stilnivå som kursen kräver, och då är kursen ännu inte slut för dem. De sju elever som inte höll en hög stilnivå kan alltså, förhoppningsvis, innan kursens slut ändra sin språkliga stil och nå ett godkänt betyg.

Den kritiska diskursanalysen visade resultat där lärarna håller en hög stilnivå när Elevernas lösningar är nästa länk i den intertextuella kedjan, där deras lösning är ett svar på lärarens uppgift och dess krav. Det är uppgiftsinstruktionen som formar den här diskursens text-fält. Elevens text bygger på det som förmedlats i lärarens instruktion. Samtliga lärare vill, i sina uppgiftsinstruktioner, att eleverna ska referera till andra texter. Det här gör att elevernas texter formas av såväl lärarens uppgiftinstruktion som de andra källor som eleverna hänvisar till. Eleven ska efterlikna en språklig stil som skolverket förmedlar genom läraren (se Winther Jørgensen & Phillips, 1999:85–86).

När eleverna skapar sin egen text väljer de hur intertextuella de vill vara, alltså de väljer om de ska följa de råd läraren givit dem eller skriva något helt eget. Winther Jørgensen och Phillips skriver om den sociala kamp de inblandade i en diskurs skapar genom de val som de gör, som påverkar diskursen. Eleverna kan skapa en ny maktordning om de väljer att frångå det som läraren uppmanar dem till (Winther Jørgensen & Phillips, 1999:78). Det är elevernas intertextuella val som lärarnas kommentarer bygger på. Kommentarerna, som i denna diskurs, är den tredje och sista länken i den intertextuella kedjan är svaret på elevernas val av språk i sina elevlösningar.

42