Alla menade att läxor är uppgifter som ska göras hemma. Varför eleverna får läxor:
Två av lärarna använde läxan som en slags bestraffning. De förklarade det med att de elever som ”strular runt” i klassrummet och inte gör sina uppgifter eller slarvar och inte utnyttjar tiden på lektionerna får göra skolarbetet hemma. Detta gäller också om eleven arbetar långsamt och inte hinner med det som de bör hinna med i skolan.
Det framkom olika uppfattningar till varför pedagogerna gav eleverna läxor:
Läxläsningen är ett sätt att lära sig att ta ansvar.
Det är svårt att hinna med alla delar av kursplanen i skolan. Kunskaperna förstärks och fördjupas och befästes.
Det är träning inför högre årskurser.
Det ger ökat samarbete mellan skola och hem. Läxor ges som en skoltradition.
En lärare säger att elever med särskilt stöd inte klarar av att arbeta i en större grupp utan får bättre arbetsro hemma. En annan säger att när hennes elever har varit sjuka får de i läxa att ta igen det som de har missat.
Vilka läxor får eleverna och hur ofta:
Två av lärarna säger att de ger läsläxa varje dag. De andra två ger en läsläxa per vecka. Från årskurs fyra till sex har eleverna läxa i engelska varje vecka. Två av lärarna ger cirka tre läxor per vecka i matematik, svenska och engelska. I den ena fyran har de prov fyra gånger per termin i NO/SO.
Förberedelser av läxor:
Engelska: I alla klasser förbereds glosor och texter i skolan.
Svenska: Läraren och eleverna förbereder veckans meningar genom att tillsammans upptäcka svårigheterna. Eleverna och föräldrarna bestämmer hur många meningar de ska ha i läxa.
Läsläxan i tre av klasserna förbereds genom att eleverna får hjälp att hitta en lagom svår skönlitterär bok. I den fjärde klassen läste alla elever ett kapitel i veckan ur samma bok utan förberedelser.
Matematik: Två av lärarna säger att tabelläxorna förbereds i skolan: ”Tabellerna i matte föregås alltid av att man försöker hitta en förståelse och vad det går ut på. Slutprodukten är att det sitter så att man kan rabbla det så att det går snabbt så att inte all tid går åt till att tänka på uträkningen utan man kan tänka på problemet.” I två av klasser arbetar man på beting i matematik där eleverna själv planerar sin läxa för att hinna med till ett visst datum. När eleverna här räknar vidare och stöter på problem säger en lärare att hon hoppas på att eleven kan bolla och diskutera talen med föräldrarna. NO/SO: Läxorna förbereds i god tid, menar två av lärarna. Med det menas att de läser igenom texterna tillsammans och svarar på frågor.
Anpassning av läxorna:
Samtliga lärare säger att elever med särskilt stöd får en mindre mängd läxor än de övriga eleverna. I matematik anpassar de läxmängden tillsammans med eleverna och deras föräldrar. En lärare berättar att elever med särskilt stöd ibland får extra läxa för att de arbetar långsammare än de andra. ”Det går inte att dessa elever får lika mycket att arbeta med som de övriga. Man får också tänka på att läxan kanske tar längre tid att göra för dem.” Anledningen till att läxan minskas ner är enligt en annan lärare att: ”Det får inte vara så stora läxor att man misslyckas när man kommer tillbaka i skolan.”
Fritidsaktiviteter kontra läxor:
Alla lärarna försöker att ge läxor i god tid för att eleverna ska hinna med sina fritidsaktiviteter efter skoltid. Ibland kan dock läxor ges med en dags varsel.
Tre lärare tycker att skolan ska gå i första hand men ser ändå fritidsaktiviteterna som viktiga.
En lärare tycker att fritidsaktiviteterna är viktigast: ”Allra helst för de svaga barnen som har ett annat sätt att uttrycka sig.” Dom ska kunna hävda sig och växa som människor.”
Beräknad tid till läxor:
Den tid som pedagogerna beräknar att läxan ska ta är mellan tjugo minuter till en timme.
Pedagogers tankar om vad eleverna tycker om läxor:
Alla lärare anser att det finns blandade åsikter om det är roligt eller tråkigt med läxor.
Om en elev har för många arbeten samtidigt som inte är klara blir läxorna betungande.
För barnen med särskilt stöd är skoldagarna ofta betungande och ofta får de även jobbiga läxor med sig hem.
Många elever tycker att det är jobbigt, svårt och tråkigt men lärarna hoppas att de ändå tycker att de har nytta av läxorna.
Det finns elever som ber om att få läxor men då misstänker läraren att det inte är eleven själv utan föräldrarna som ligger bakom.
Åtgärder om inte eleven gör sina läxor:
Alla lärare följde ungefär samma mönster och ordning: 1 Skicka hem läxan igen
2 Meddela hemmet skriftligt 3 Telefonsamtal hem
En lärare diskuterar problemet vid utvecklingssamtal och en annan lärare erbjuder läxhjälp i skolan efter skoltid om resurser finns.
Pedagogers syn på de mest meningsfulla läxorna för eleverna: Engelska glosor och mattetabeller tycker alla är meningsfulla läxor.
Tre lärare anser att läsläxan är den viktigaste. ”Läsning är självklart det allra viktigaste att de förstår vad de läser och att de tycker att det är kul men jag är inte säker på att just dessa elever tycker att läsningen är meningsfull.”
Veckans meningar är meningsfullt endast om de sätts in i ett sammanhang. En lärare ger läxa i detta trots att hon inte ser det som meningsfullt. Det beror på att de andra i arbetslaget vill ha det och att föräldrarna kräver det.
De mest meningsfulla läxorna, anser två lärare, är de läxor som eleven är mest intresserad av och en annan lärare att hennes elever tycker om läxor som de ska redovisa för klassen.
Pedagogernas uppfattning om läxor:
Samtliga lärare ger läxor regelbundet. Anledningen till varför eleverna får läxor kan vara att man ger läxor av tradition, som ett led att ge social fostran eller en förstärkning av inlärningen.
De flesta läxorna förbereds i skolan och för elever med särskilt stöd anpassas mängden och svårighetsgraden.
Alla lärarna såg fritidsaktiviteterna som viktiga och gav därför oftast läxorna i god tid.
Läxorna fick ta högst en timme per dag.
Läxor som ska nötas in, som glosor, tabeller i matematik tyckte alla var meningsfulla och tre lärare ansåg att läsläxan var viktig. Läxor som var intressanta för eleven och hade en mottagare var mest meningsfulla.