Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presente-rade år, om inte annat anges.

2.1 Grund för rapporternas upprättande

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Re-porting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU samt i enlighet med RR 30:5 och Årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvär-demetoden förutom för vissa finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper.

Införande av nya redovisningsprinciper

Vid upprättandet av koncernredovisningen per 31 december 2006 har ett flertal standarder och tolkningar publicerats vilka ännu inte trätt ikraft. Nedan följer en preliminär bedömning av den påverkan som införandet av dessa standarder och uttalanden kan få på Opcon AB (publ):s finansiella rapporter:

IAS 1 tillägg – Utformning av finansiella rapporter: Tilläggsupplysningar avseende kapital

Tillägget träder i kraft den 1 januari 2007. Detta tillägg bedöms i dagsläget inne-bära utökade tilläggsupplysningar avseende bl a definition av kapital, kapitalstruktur och policys för hantering av kapital.

IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar

Standarden träder i kraft den 1 januari 2007. För Opcon AB bedöms denna stan-dard inte medföra behov av ytterligare upplysningar jämfört med vad som lämnas i

Standarden träder i kraft den 1 januari 2009 och gäller för räkenskapsår som påbörjas fr o m detta datum. Standarden behandlar indelningen av företagets verksamhet i olika segment. Enligt standarden ska företaget ta utgångspunkt i den interna rapporteringens struktur och bestämma rapporteringsbara segment efter denna struktur.

IFRIC 7 Omräkning vid övergång till höginflationsredovisning

Tolkningsuttalandet träder i kraft den 1 mars 2006 och gäller för räkenskapsår som påbörjas efter den 1 mars 2006. Koncernen har för närvarande inte verksamhet i några länder där övergång till höginflationsredovisning är aktuell.

IFRIC 8 Tillämpningsområde för IFRS 2

Tolkningsuttalandet träder i kraft den 1 maj 2006 och gäller för räkenskapsår som påbörjas efter den 1 maj 2006. Enligt IFRIC 8 omfattar reglerna i IFRS 2 varor och tjänster som erhålls i utbyte mot eget kapitalinstrument även om dessa varor eller tjänster, helt eller delvis, inte specifikt kan identifieras. Detta uttalande är inte tillämplig för koncernen då denna typ av transaktioner inte förekommer.

IFRIC 9 Förnyad bedömning av inbäddade derivat

Tolkningsuttalandet träder i kraft den 1 juni 2006 och gäller för räkenskapsår som påbörjas efter den 1 juni 2006. Uttalandet utgör ett förtydligande av IAS 39 avseende inbäddade derivat, främst vad gäller ändrad bedömning av inbäddade derivat till följd av att marknadsförutsättningar ändras.

IFRIC 10 Delårsrapportering och nedskrivningar*

Tolkningsuttalandet träder i kraft den 1 november 2006 och gäller för räkenskaps-år som börjar efter detta datum. I tolkningen slås fast att nedskrivning i en tidigare delårsrapport inte kan återföras i en följande rapport för del- eller helår. Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 10 från och med den 1 januari 2007 men detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens räkenskaper.

IFRIC 11 IFRS 2 Återköp av egna aktier och transaktioner mellan koncernbolag*

Tolkningsuttalandet träder i kraft den 1 mars 2007 och gäller för räkenskapsår som påbörjas efter detta datum. Tolkningen klargör hanteringen avseende klassifice-ringen av aktierelaterade ersättningar där bolaget återköper aktier för att reglera sitt åtagande samt redovisningen av optionsprogram i dotterbolag som tillämpar IFRS.

Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 11 från och med den 1 januari 2008 men detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens räkenskaper.

IFRIC 12 Servicekoncessionsarrangemang*

Tolkningsuttalandet träder i kraft den 1 januari 2008 och gäller för räkenskapsår som påbörjas efter detta datum. Utlåtandet behandlar de arrangemang där ett privat företag ska uppföra en infrastruktur för att tillhandahålla offentlig service för en specifik tidsperiod. Företaget får betalt för denna service under avtalets löptid.

Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 12 från och med den 1 januari 2008 men detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens räkenskaper.

*Dessa standarder/tolkningar är ej antagna av EU vid denna tidpunkt.

2.2 Koncernredovisning Dotterföretag

Dotterföretag är alla de företag (inklusive företag för särskilt ändamål) där kon-cernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna.

Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera, beaktas vid bedömningen av huruvida koncernen utövar bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterföretag inkluderas i koncern-redovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterföretag.

Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som läm-nats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus kostnader som är direkt hänförbara till förvärvet.

Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Om anskaffnings-kostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotill-gångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen (punkt 2.6).

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på trans-aktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras,

fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

2.3 Segmentrapportering

En rörelsegren är en grupp tillgångar och verksamheter som tillhandahåller produkter eller tjänster som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra rörelsegrenar.

2.4 Omräkning av utländsk valuta (a) Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderföretagets funktionella valuta och rapportvaluta.

(b) Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enlig de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultat-räkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i eget kapital.

(c) Koncernföretag

Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en högin-flationsvaluta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:

(i) tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs,

(ii) intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs (såvida inte denna genomsnittliga kurs inte är en rimlig ap-proximation av den ackumulerade effekten av de kurser som gäller på transaktions-dagen, i vilket fall intäkter och kostnader omräknas per transaktionsdagen), och (iii) alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av eget kapital.

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter och av upplåning och andra valutainstru-ment som identifierats som säkringar av sådana investeringar, till eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet redovisas sådana kursdifferenser i resultaträk-ningen som en del av realisationsvinsten/-förlusten.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

2.5 Materiella anläggningstillgångar

I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av till-gången och eventuella nedskrivningar.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillför-litligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet, görs linjärt enligt plan över den beräknade nyttjandeperioden, enligt följande:

Byggnader 25-40 år

Maskiner 10-15 år

Fordon 3-5 år

Inventarier och installationer 3-10 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.

En tillgångs redovisade värde skrivs genast ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde (punkt 2.7).

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan

försälj-2.6 Immateriella tillgångar (a) Goodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/intresseföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföre-tag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt ned-skrivningsbehov. Var och en av dessa kassagenererande enheter utgör koncernens investering i vart och ett av de länder där verksamhet bedrivs inom varje primärt segment. (punkt 2.7).

(b) Patent och licenser

Patent och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Patent och licenser har en begränsad nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med acku-mulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för Patent och licenser över deras bedömda nyttjandeperiod (10-20 år).

2.7 Nedskrivningar

Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvin-ningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivnings-behov, grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

2.8 Finansiella instrument

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och övriga fordringar. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av instrumenten vid den första redovisningen och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle. Vid årsbok-slutet 2006-12-31 fanns inga andra finansiella instrument än fordringar klassificerade som lånefordringar och kundfordringar.

(a) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori har två underkategorier: finansiella tillgångar som innehas för handel och sådana som från första början hänförs till kategorin värderade till verkligt värde via resultaträkningen. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort eller om denna klassificering bestäms av ledningen.

(b) Lånefordringar och övriga fordringar

Lånefordringar och övriga fordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad.

Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.

(c) Finansiella tillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är icke-derivata tillgångar som antingen har hänförts till denna kategori eller inte klassificerats i någon av övriga kategorier. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter balansdagen.

Köp och försäljningar av finansiella instrument redovisas på affärsdagen – det da-tum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument värderas inledningsvis till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Finan-siella instrument tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar som kan säljas och finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat-räkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar samt finansiella investeringar som hålles till förfall redovisas till

kONCERNENS NOtER

ningen ingår i resultaträkningen i den period då de uppstår. Orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde för icke-monetära instrument som klassificerats som instrument som kan säljas redovisas i eget kapital. När instrument som klassificerats som instrument som kan säljas säljs eller då nedskrivningsbehov föreligger för dessa, förs ackumulerade justeringar av verkligt värde till resultaträk-ningen såsom Intäkter från finansiella instrument.

Därvid används information avseende nyligen gjorda transaktioner på armlängds avstånd, andra instrument som är i stort sett likvärdiga, analys av diskonterade kas-saflöden och optionsvärderingsmodeller som förfinats för att återspegla utfärdarens speciella förhållanden.

Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. När det gäller aktier som klassificerats som instrument som kan säljas, beaktas en väsentlig eller långvarig nedgång i verkligt värde för en aktie under dess anskaffningsvärde vid bedömningen av om nedskrivningsbehov föreligger. Om sådant bevis föreligger för finansiella tillgångar som kan säljas, tas den ackumulerade förlusten – beräknad som skillnaden mellan anskaffningsvärdet och aktuellt verkligt värde, med avdrag för eventuella tidigare nedskrivningar som redovisats i resultat-räkningen – bort från eget kapital och redovisas i resultatresultat-räkningen. Nedskrivningar av egetkapitalinstrument, som redovisats i resultaträkningen, återförs inte över resultaträkningen.

2.9 Varulager

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings-värdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-me-toden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av formgivningskostnader, råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningska-pacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

2.10 Kundfordringar

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. Tillgångens redo-visade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och förlusten redovisas i resultaträkningen i posten Försäljningskostnader. När en kundfordran inte kan drivas in, skrivs den bort mot värdeminskningskontot för kundfordringar.

Återvinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras Försäljningskostnader i resultaträkningen.

2.11 Likvida medel

I likvida medel ingår kassa och banktillgodohavanden. I balansräkningen redovisas checkräkningskredit som upplåning bland Kortfristiga skulder.

2.12 Upplåning

Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostna-der. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skill-nad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostskill-nader) och återbetalningsbe-loppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.

Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

2.13 Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla

redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett företagsförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat, redovisas den inte. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och -lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.

2.14 Ersättningar till anställda (a) Pensionsförpliktelser

Koncernföretagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, enligt periodiska aktuariella beräkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och av-giftsbestämda pensionsplaner. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid eller lön.

En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet.

Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytter-ligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med justeringar för ej redovisade aktuariella vinster/förluster för tjänstgöring under tidigare perioder. Den förmåns-bestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med till-lämpning av den s k projected unit credit method. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i och med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens.

Aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden överstigande det högre av 10 % av värdet på förvaltningstillgångarna och 10 % av den förmånsbestämda förpliktelsen, kost-nads- eller intäktsförs över de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstgöringstid.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

(b) Aktierelaterade förmåner

Koncernen hade t o m 2006 personaloptionsprogram till ledande befattningshavare.

Verkligt värde för den tjänstgöring som berättigar anställda till tilldelning av optioner

Verkligt värde för den tjänstgöring som berättigar anställda till tilldelning av optioner