Sammanfattning: Boendeenkät 2012

• Överlag finns det mycket små skillnader mellan Norra och Södra Sofielund avseende de undersökta variablerna. Kollektiv styrka

• Den kollektiva styrkan är lägre i Sofielundsområdena än i övriga Malmö, däremot skiljer sig inte nivån av kollektiv styrka i Sofielund sig från resten av den tidigare stadsdelen Södra innerstaden. Det finns inte heller några större skillnader mellan nivån av kollektiv styrka i Norra och Södra Sofielund. • Den sociala kontrollen i både Norra och Södra Sofielund

verkar vara högre i relation till mer allvarliga kriminella företeelser och lägre i relation till vad som snarare kan klassificeras som normbrytande beteende bland barn och ungdomar.

Lokal problemnivå

• Den upplevda problemnivån skiljer sig inte nämnvärt åt mellan Norra och Södra Sofielund. Det finns skillnader i relation till specifika problem, till exempel upplever drygt 50 procent av respondenterna i Norra Sofielund att berusade personer är ett problem i området men bara en knapp fjärdedel av respondenterna i Södra Sofielund. Förekomst av nedgångna byggnader och störande ungdomsgäng är däremot något som i större utsträckning upplevs som problem av boende i Södra Sofielund än i Norra Sofielund.

• Det som de flesta av respondenterna i både Norra och Södra Sofielund upplevde som ett problem i bostadsområdet var nedskräpning, skadegörelse och folk som kör vårdslöst. • Problemnivån i Sofielundsområdena ligger högre än både

Otrygghet och oro

• 50 procent av respondenterna från Norra Sofielund och 38 procent av respondenterna från Södra Sofielund uppger att de känner sig otrygga om de är ute ensamma sent på kvällen i sitt bostadsområde. Det kan jämföras med övriga Södra inner- staden där 35 procent känner sig otrygga och övriga Malmö där 15 procent som känner sig otrygga när de är ute ensamma sent på kvällen.

• Den upplevda oron att utsättas för brott är lika hög i Norra och Södra Sofielund. Det brott som de flesta oroar sig för är i båda områdena att deras cykel ska bli stulen eller utsatt för skadegörelse. Den tydligaste skillnaden mellan områdena finns i relation till oro att utsättas för misshandel eller trakasserier i bostadsområdet, det är en större andel av de boende i Norra Sofielund som ofta oroar sig för att utsättas för dessa brott. • De boende i Sofielundsområdena oroar sig oftare för att

utsättas för brott än boende i Malmö generellt, däremot skiljer sig inte Sofielundsområdena från resten av Södra innerstaden. • När respondenterna ombads beskriva särskilda platser i

området som upplevdes som otrygga eller obehagliga lyfte de boende i Norra Sofielund bland annat fram Nobelvägen, Nobeltorget och Göingeplan. De boende i Södra Sofielund nämnde Rasmusgatan och Sevedsplan, men även olika cykel- stråk i området.

• Endast ett fåtal av respondenterna uppger att de vid något tillfälle avstått från att utföra en aktivitet (t.ex. gå på bio eller åka buss) på grund av att de känt sig otrygga eller rädda. • Drygt 40 procent av respondenterna i Norra Sofielund och

nästan 55 procent av respondenterna i Södra Sofielund har ofta eller ibland tagit en annan väg för att undvika en viss plast eller person i bostadsområdet.

Utsatthet och upplevd risk att utsättas för brott

• Knappt 40 procent av respondenterna uppger att de utsatts för brott under det senaste året. Andelen utsatta är signifikant högre i Norra Sofielund (50%) jämfört med Södra Sofielund (25%).

• Andelen som utsatts för brott under det senaste året är högre i Norra Sofielund än i övriga Malmö, samtidigt som andelen utsatta i Södra Sofielund ligger på ungefär samma nivå som resten av staden.

• Respondenterna i Norra Sofielund uppskattar generellt risken att utsättas för brott högre än de i Södra Sofielund. Den enda signifikanta skillnaden återfinns i relation till risk att utsättas för stöld.

• I jämförelse med hela Malmö uppskattar respondenterna i Sofielundsområdena risken att utsättas för brott högre än boende i andra delar av Malmö. Även i jämförelse med övriga Södra innerstaden är den uppskattade risken att utsättas för brott generellt högre i Sofielund, men det är bara i relation till risken att utsättas för hot och risken att utsättas för inbrott i bostaden som skillnaden är signifikant.

Förtroende för lokala myndigheter

• Förtroendet för lokala myndigheter (Malmö stad, polisen och Räddningstjänsten Syd) och andelen som anser att dessa myndigheter bryr sig om vad som händer i bostadsområdet är generellt högre i Södra Sofielund än vad det är i Norra Sofie- lund.

Samband mellan otrygghet och kollektiv styrka och problemnivå • Det finns ett tydligt samband mellan otrygghet och oro att

utsättas för brott å ena sidan och lokal problemnivå och kollektiv styrka å andra sidan. Otryggheten och oron är högre bland de som anser att de bor i ett område med hög problemnivå och låg kollektiv styrka.

4.8 Avslutande kommentar

Med utgångspunkt i resultaten från Malmö områdesunder sökning är den bild som framträder att situationen avseende upplevd otrygghet och oro, nivå av kollektiv styrka och problemnivå inte skiljer sig sär- skilt mycket åt mellan Norra och Södra Sofielund. Det finns skil lnader avseende enskilda frågor men överlag verkar de båda Sofielundsom- rådena vara relativt lika i relation till dessa variabler. Även om det finns situationer där respondenterna i Södra Sofielund upplever mer

problem (t.ex. större andel som upplever att nedgångsbyggnader är ett stort problem) eller känner mer oro (något fler som tagit en omväg för att undvika plats eller person) är trots allt trenden att i de fall där det finns skillnader mellan de båda Sofielunds områdena verkar det vara i Norra Sofielund som otryggheten och problemnivån är högre. Det finns också indikationer på att förtroendet för lokala myndigheter, framförallt polisen, och det jobb de gör är lägre i Norra Sofielund.

Insatser som syftar till att öka tryggheten i Sofielundsområdena bör enligt resultaten från analyserna i det här kapitlet inriktas mot att främja utvecklandet och upprätthållandet av kollektiva styrka och mot att minska problemnivån. Det finns även ett tydligt samband mellan kollektiv styrka och lokal problemnivå, vilket indikerar att dessa båda fenomen är nära sammanlänkade och att insatser som syftar till att stärka sammanhållningen, tilliten och den informella sociala kontrollen i området sannolikt kommer få effekter även på problemnivån och vice versa. Samtidigt är det viktigt att ha i åtanke att de resultat som presenteras här är på individnivå och försiktighet bör iakttas om att motsvarande samband även gäller på områdesnivå. Det kan vara så att individer som är otrygga också i högre utsträck- ning upplever att det saknas social kontroll och att problemnivån är hög i bostadsområdet. Dock visar aggregerade resultat för hela Malmö att de samband som här identifierats på individnivå även gäller på områdesnivå.

5. BOENDEENKÄT 1998: