• No results found

7. INTERVJUER MED NYCKELINFORMANTER

7.7 Sammanfattning: Nyckelinformantsintervjuer

• Flertalet intervjupersoner menar att trots den geografiska närheten finns en markant skillnad mellan Norra och Södra Sofielund vilket gör det svårt att måla upp en gemensam bild. • Huvudsakligt fokus bland intervjupersonerna har kretsat kring

Södra Sofielund, mer specifikt Seved. Engagemang, gemenskap och sammanhållning:

• Frekvent återkommande positiva aspekter från nyckel- informanter berör engagemang, gemenskap och samman- hållning bland de boende i området.

• Lokalt förankrade mötesplatser och det förhållandevis utbredda föreningslivet i området är någonting som bidrar till skapandet och upprätthållandet av denna gemenskap och sammanhållning.

• I princip samtliga nyckelinformanter har uppfattningen att personer som inte bor, arbetar eller rör sig i

Sofielundsområdena har en negativ bild av områdena. • Den negativa bilden av Sofielundsområdet förmedlas enligt

nyckelinformanterna i första hand genom en snedvriden och överdriven medierapportering från området.

• Den negativa bilden av Sofielundsområdena, och främst Seved, riskerar stigmatisera området och dess boende med potentiellt mer långtgående negativa konsekvenser.

Lokala problem, ordningsstörningar och brott:

• Merparten av intervjupersonerna anser att fysiska ordnings- störningar i form av nedskräpning och vårdslös trafik är ett problem i området, även om det har varit en tydlig positiv

utveckling under de senaste åren. Såväl klotter som annan typ av skadegörelse uppfattas som ett något mindre problem, om än förekommande.

• Sociala ordningsstörningar i form av berusade personer samt folk som bråkar och slåss i offentlig miljö uppfattas inte som ett problem i området. I så fall snarare påverkan av andra substanser än alkohol och verbala hot framför fysiskt våld. • Den huvudsakliga utmaningen för området som målas upp av

intervjupersonerna faller inom ramen för narkotika och krimi- nalitet. Detta är dock kopplat till ett fåtal kriminella individer fördelat på en högst avgränsad yta.

• Problematiken kring narkotika och kriminalitet riskerar dock medföra negativa effekter gällande uppväxtförhållanden för barn och ungdomar i området.

• Utöver narkotika och kriminalitet uppfattas även oseriösa fastighetsägare och trångboddhet som problem i området. • Bland ungdomar och yngre vuxna beskrivs den lokala

problembilden som kopplad till främst ungdomsarbetslöshet, fattigdom, skola och utbildning samt barnens utveckling. Här framhålls även att arbetet med tjejer måste uppmärksammas i samma utsträckning som för killar.

Otrygghet och särskilda händelser:

• Området beskrivs i huvudsak som ett tryggt bostadsområde. Den potentiella otrygghet som uppmärksammas kopplas i första hand till altruistisk oro.

• Från såväl lokala myndigheter som lokal service framhålls dock förekomsten av otrygga incidenter kopplat till yrkes rollen och arbetet i området.

• Särskilda händelser i form av exempelvis granatattacker upp- fattas bland vissa intervjupersoner som allvarliga och otrygg- hetsskapande, samtidigt som andra menar att det i viss mån har blivit en del av vardagen.

• Förekomsten och en potentiell normalisering av dylika händelser riskerar ha såväl kort- som långsiktigt negativa effekter på området.

Tänkbara åtgärdsförslag:

• I ett första steg måste den lilla grupp gravt kriminella fjärmas från området. Detta uppfattas i första hand vara en polisiär fråga.

• Utöver detta framhålls att ett framgångsrikt områdesbaserat arbete behöver präglas av en tydlig förankring av verksam- heter, ett tydligt medborgarinflytande och en tydlig kontinuitet i arbetet.

• Utöver detta framhölls även ett fokus på barn och ungdomar, arbete och utbildning, kontinuerligt underhåll av fastigheter och en långsiktig polisiär närvaro.

7.8 Avslutande kommentar

Genom intervjuer med nyckelinformanter angående en beskrivning av den lokala problembilden i Sofielundsområdena framkommer en något annorlunda bild jämfört med tidigare undersökta informations- källor. Även om fysiska ordningsstörningar som nedskräpning och vårdslös körning uppfattas som förekommande problem i området framhålls från flera håll att det huvudsakliga problemet i området snarare kretsar kring narkotika och kriminalitet. Samtidigt framhålls även andra grundläggande problem kopplat till exempelvis arbetslös- het, fattigdom och trångboddhet. Dock upplever många intervju- personer att den mediala uppmärksamheten gällande händelser i bostadsområdet är ”överdriven” och endast speglar negativa aspek- ter av området.

Samtidigt lyfts flera positiva aspekter fram gällande Sofielund, inte minst det etablerade och utbredda föreningslivet i området samt gemenskapen och sammanhållningen bland de boende. Detta är även något som enligt flera intervjupersoner kan vara kopplat till den relativt trygga upplevelsen av bostadsområdet, vilket i sin tur speglar en något annorlunda bild i jämförelse med boendeenkäten där en förhållandevis stor andel respondenter upplever otrygghet i bostadsområdet.

Tänkbara åtgärdsförslag för en ökad trygghet, minskad lokal problemnivå och brottslighet kretsar i första hand kring att åtgärda problemen kring narkotika och kriminalitet i området, vilket dock i första hand anses vara en polisiär fråga. I övrigt framhålls flera andra förslag, samtidigt som flera intervjupersoner understryker

att ett framgångsrikt trygghetsskapande- och brottsförebyggande arbete i området behöver präglas av verksamhetsförankring, medborgar inflytande och en kontinuitet i arbetet. Flera intervju- personer fram håller även att områdesarbetet behöver vara långsik- tigt för att få effekt.

Det bör slutligen återigen poängteras att det inte går att dra några generella slutsatser av resultaten från intervjuer med nyckel- informanterna, inte heller att specifika resonemang eller citat bör tolkas som representativa för specifika myndigheter, organisationer eller åldersgrupper. Dock går det att urskilja flertalet intressanta resonemang som återkommer bland flera intervjupersoner och som i sin tur bör undersökas vidare genom mer generaliserbarhetsvänliga metoder. Inte minst upplevelser av mer områdesspecifika problem och utmaningar samt särskilda händelser i området och dess på verkan av otrygghetsupplevelsen bland befolkningen.

8. EN GEMENSAM LOKAL