De lärare som deltog i KAMEL - projektet var positiva till bedömning av lärarna medan övriga lärare var negativa till det, de ansåg dock att bedömning som leder till utveckling är viktigt. Några av lärarna ansåg att det kändes som att detta gjordes för att skolledningen skulle granska och kontrollera deras arbete. En del lärare ansåg att siffrorna som används i
frågeformuläret kunde förknippas med sifferbetyg. Några andra lärare ansåg inte att siffrorna kunde associeras till betyg utan såg det mer som ett lättare mätinstrument av resultatet. Ingen av lärarna trodde att bedömningen kunde leda till professionsutveckling eller att lärarstatusen skulle höjas. En lärare sa att lärarna har en profession när de tar sin lärarexamen men lärarna är överlag dåliga på att framhäva sin betydelsefulla roll i skolan, det är viktigt att synliggöra vad läraruppdraget innebär. Det var många av lärarna som var positiva till att lärarrollen kunde förbättras genom bedömningen.
45
8 Slutsats, diskussion och kritisk reflektion
Vi har uppnått syftet med studien och fått svar på de frågeställningar som vi har utgått från.
Det var svårt att få lärare som deltagit i KAMEL - projektet att ställa upp på intervju, de som valde att ställa upp hade alla fått goda resultat från bedömningen och var positiva till
projektet. Vi funderar på hur det hade sett ut om de hade fått sämre resultat, hade de då varit lika positiva till det eller hade de haft en annan syn på det? Resultatet hade säkert sett annorlunda ut om fler från projektet hade ställt upp. Bortfallet av lärare från KAMEL - projektet gör att det är svårt att få en bild av hur projektet upplevs eftersom det endast var en liten del av lärarna som kunde ställa upp. Det hade varit intressant att få intervjua alla som deltagit i KAMEL - projektet för att se om de hade upplevt det annorlunda jämfört med de tre lärarna som vi intervjuade.
Anledningen till att lärarna som inte deltagit i KAMEL - projektet var negativa till elevers bedömning av lärarna tror vi beror på att de inte fått information om projektet. Istället har de fått ta del av de debatter och artiklar som cirkulerat i media. Hade de fått den information som lärarna från KAMEL - projektet fått hade de möjligtvis haft en annan uppfattning om det. De flesta lärarna uppfattade inte frågeformuläret i form av betyg. Någon tyckte däremot att det skulle finnas en ruta för motivering och detta anser vi är viktigt för lärarens del så att hon/han kan få en förklaring till omdömet. Många lärare var positiva till att bedömning kunde leda till utveckling. Detta håller vi med om, vi tror att lärarrollen kan förbättras eftersom positiv och negativ kritik leder till utveckling. Ingen av lärarna ansåg att bedömningen skulle leda till professionsutveckling och vara statushöjande för yrket. Däremot ansåg lärarna att det som skulle höja yrkesstatusen var att lärarnas uppdrag synliggjordes. Vi anser att det är viktigt att lärarna synliggör vad som ingår i läraruppdraget, detta är något vi tror kan leda till att synen på läraryrket förändras vilket i sin tur kan leda till att läraryrkets status höjs. Vi anser även att lönen spelar stor roll i yrkets status. Denna måste höjas för att visa hur viktigt läraryrket är.
Några av lärarna ansåg att det kändes som att skolledningen använde sig av bedömning av lärarna för att kontrollera dem. Detta kan tänkas vara en början till en mer regelbunden granskning av skolan vilket ger staten mer insyn på lärarna samt därmed ökar granskningen av lärarnas uppdrag. Vi kan tänka oss att bedömning av lärarna kan upplevas som en
46
sitt resultat för eget bruk blir det upp till dem att göra något av det. I detta fall får vi hoppas att lärarna är så pass mottagliga för feedback och att de tar till sig resultatet och använder detta i sin fortsatta utveckling. Även om kontrollerna är bra för lärarna får de inte ske för ofta då de tappar sin funktion och därmed inte leder till utveckling.
Vi ställde oss frågan om vi hade kunnat använda oss av ett annat tillvägagångssätt vad gäller kontakten med rektorer och lärare. Vi funderade över om det gett större utfall om vi valt att kontakta rektorerna via telefon istället för att skicka mail, detta hade kanske varit en
effektivare metod. Kvalitativa intervjuer valde vi att göra eftersom vi ville ha så ingående svar som möjligt från lärarna. Men det hade möjligtvis sett annorlunda ut om vi hade valt utföra undersökning via mail, kanske hade fler lärare då valt att ställa upp. Samtidigt hade vår empiri sett annorlunda ut eftersom vi då inte kunnat ställa följdfrågor vilket hade gjort att vi inte fått de utförliga svar som vi fick genom de intervjuer vi gjorde. Något som vi även hade gjort annorlunda om vi skulle göra en studie igen är att alltid ha en diktafon med på
intervjuerna eftersom det är till stor fördel för intervjun. Det var en stor skillnad på resultatet av de tre intervjuerna då vi inte hade tillgång till en diktafon jämfört med resterande
intervjuer. Möjligheten till att ställa följdfrågor försvårades då vi fick fokusera på att skriva ner det som lärarna tog upp.
Något som vi anser har påverkat resultatet är att vår studie endast riktade sig mot lärare i de tidiga skolåren. Det hade varit intressant att veta vad lärarna som har elever i skolår 7-9 har för tankar kring detta. Detta är ett förslag på vidare forskning inom ämnet, att ta reda på deras tankar och se om det finns mönster som stämmer överens med lärarna i de tidiga skolåren. Då det var svårt att hitta forskning om elevers bedömning av lärarna så vore det god idé att forska vidare inom detta. Det hade varit intressant att göra en större studie där fler lärare deltog för att få en bättre helhetsbild av vad lärarna egentligen anser om bedömningen. Om detta blir obligatoriskt i skolan skulle det även vara intressant att göra en studie där både elevernas och lärarnas perspektiv ligger i fokus.
Vår syn har förändrats under studiens gång, från början hade vi negativa tankar kring bedömningen av lärarna. Vi hade följt debatten i media som ofta lyfte fram att det var
betygsättande och lönegrundande, detta visade sig vara fel bild. Projektet syftar egentligen till mötet mellan lärare och elev som tillsammans ska förbättra elevernas lärandesituation. Detta är något som vi anser är viktigt för elevernas och lärarnas utveckling.
47
Arbetet har gett oss kunskaper om KAMEL - projektet och hur lärare ser på bedömning. Vår slutsats är att bedömning leder till utveckling samt att lärarprofessionen inte påverkas av elevers bedömning av lärarna utan att det som krävs är högre lön och ändrad samhällssyn.
48
Referenslista
Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningmetodik. Lund: Studentlitteratur
Bergem, Trygve (2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur
Bergman, Monica (1994). Lärare för åldern 1-15 år. Lärarförbundet
Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2000). Lärare av imorgon. Stockholm: Lärarförbundets förlag
Colnerud, Gunnel (1994). Yrkesetiska aspekter på lärarprofessionalism. Lärarförbundet
Ejvegård, Rolf (2002). Vetenskaplig metod för projektarbete. Lund: Studentlitteratur
Ekholm, Mats (1994). Lärare, professionalitet, och yrkes kvalitet. Lärarförbundet
Gren, Martin & Hallin, Per-Olof (2003). Kulturgeografi – en ämnesteoretisk introduktion. Malmö: Liber
Hargreaves, Andy (1998). Lärare i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur
Imsen, Gunn (1999). Lärarens värld – introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur
Karlsson, Ove (1999). Utvärdering – mer än en metod. Stockholm: Kommentus Förlag
Kernell, Lars-Åke (2002). Att finna balanser. Lund: Studentlitteratur
Nilsson, Sonja & Pettersson, Bo-Göran, (2009). Uppföljning och utvärdering av pilotstudie
avseende kvalitetssäkring av mötet elev – lärare eller Varför heter det inte dromedar? Malmö
49
Patel Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder – att planera genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Skolverket (2006). Allmänna råd och kommentarer – kvalitetsredovisning. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Skolverket
Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Törnvall, Maj (2002). Uppfattningar och upplevelser av bedömning i grundskolan. Malmö: Forskarutbildningen i pedagogik
Vallberg-Roth, Ann-Christin & Månsson, Annika (2009). Bedömning och dokumentation i
förskolan – ett utbildningsvetenskapligt huvudområde. Opublicerat material.
Vallberg-Roth, Ann-Christin & Månsson, Annika. Reglerad barndom – Transnationell
reglering. Pedagogisk forskning i Sverige, årg. 13 nr. 2, 2008
Vetenskapsrådet (Mars 1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Övriga referenser
Alagic, Zoran (090404). Debatt om betygsättning av lärare. Lärarnas Riksförbund. Tillgänglig: (091016)
http://www.lr.se/lrweb/home.nsf/indexfrmset?readform&Url=http://www.lr.se/lrweb/Home.ns f/ByKey/ZALC-7REHHG
Ghebrehiwet, Mikael. StudenterTyckerTill. Tillgänglig: (091017)
http://www.studentertyckertill.se
Malmö stad, Fosie stadsdelsförvaltning, Barn och ungdomsverksamheten. Delrapport 1 –
50
Nationalencyklopedin . Profession. Tillgänglig 2009-11-04 http://www.ne.se.support.mah.se/lang/profession
Nationalencyklopedin. Bedöma. Tillgänglig 2009-11-04
http://www.ne.se.support.mah.se/sve/bed%C3%B6ma?i_h_word=bed%C3%B6mning
Schulradar. Tillgänglig: (091017) www.schulradar.de
51
Bilagor
Bilaga 1 Hej!
Vi är två studenter som läser vår sista termin på lärarutbildningen. Just nu skriver vi vårt examensarbete och vi skriver om elevers bedömning av lärare och kring lärarprofessionen. Vi är intresserade av att komma i kontakt med lärare för intervjuer kring detta. Det är ett
omdiskuterat ämne och vi är intresserade av era tankar kring det. Självklart är det konfidentiellt och ni kan när ni vill hoppa av. Om ni är intresserade skickar vi gärna ut intervjufrågorna innan vi kommer ut och genomför intervjun.
Med vänliga hälsningar/Josefine Jansson & Jessica Johansson
LL060638@stud.mah.se
52
Bilaga 2
Intervjufrågor
Vilken information fick ni kring utvärdering av lärare? Hur fördes diskussionen bland lärarna i förväg?
Gavs det möjlighet att stå utanför? Hur blev eleverna förberedda på detta?
Hur ser frågorna ut som eleverna ska besvara? (Finns det möjlighet att se ett formulär?) Hur långt i förväg fick ni reda på att ni skulle delta i ”Kamel-projektet”?
Anser du att eleverna är kapabla till detta? - Om ja, hur tänker du?
- Om nej, hur tänker du?
Hur arbetar du med bedömningen? - Grupp?
- Enskilt?
- Med en kollega?
Hur påverkas din lärarroll av bedömningen? - Positivt eller negativt?
- Hur tänker du?
Hur tror du att lärarprofessionen påverkas av detta? - Tror du att yrkesstatusen påverkas?
- På vilket sätt?
Hur känns det att bli bedömd av dina elever? - Motivera ditt svar
Hur mycket har föräldrarna fått veta om projektet? - Har de fått vetskap om projektet i god tid? - Hur har de fått informationen?
53
54
Bilaga 3 Hej!
Vi skriver vårt examensarbete som handlar om elevers bedömning av lärarna. I Malmö har en pilotstudie av detta genomförts med Illmar Reepalu i spetsen. Om detta blir obligatoriskt är det tänkt att införas från årskurs 1-9. Vår tanke med arbetet från början var att intervjua inblandade lärare i studien kring detta. Tyvärr var intresset inte stort på att ställa upp av olika skäl och nu börjar vi få begränsat med tid därför vänder vi oss nu till andra lärare i Malmö stad. Intervjufrågorna är inte desamma som till de som deltagit i studien utan vi har fått
formulera om dem. Men de täcker de områden vi lägger fokus på i vårt arbete. Intervjun tar ca 20-30 minuter.
Kort beskrivning av projektet taget ur vårt arbete.
KAMEL-projektet vilket står för Kvalitetsförsäkran av mötet elev-lärare. Ansvarig för den grupp som arbetar med projektet är Henric Kahlmeter, barn- och ungdomschef i Fosie. Henric Kahlmeter säger i en artikel att eleverna inte ska sätta betyg på lärarna utan att eleverna tillsammans med lärarna ska utvärdera undervisningen så att kvalitén i skolan höjs (Vårt Malmö).
14 skolor utsågs till att delta i pilotstudien av barn- och ungdsomschefen i Malmö. Elever från årskurs 3-4 och 6-9 ingick i studien, flertalet gick i 6:an därefter i 4:a och 8:an. Det var 540 elever, 30 lärare och 18 skolledare som deltog i pilotstudien. De inblandade lärarna och eleverna delades sedan in i två fokusgrupper där de diskuterade vad som är viktigt i mötet mellan eleven och läraren. Skolledare och lärare deltog i ett informationsmöte där praktiska frågor diskuterades och förslag till ett frågeformulär introducerades. Senare skickades frågeformuläret ut till skolledarna och de elever som ingick i studien fick besvara detta. Frågeformulären skickades förslutna till stadskontoret där svaren bearbetades och sedan skickades resultatet tillbaka till skolledarna även detta förslutet. Under två veckor skulle lärarna återkoppla resultaten till den klass som besvarat frågeformuläret (Nilsson & Pettersson, 2009).
Referenser
Nilsson, Sonja & Pettersson, Bo-Göran, (2009). Uppföljning och utvärdering av pilotstudie
avseende kvalitetssäkring av mötet elev – lärare eller Varför heter det inte dromedar?
Malmö stad, stadskontoret avd BoU
55 Intervjufrågor
Hade du hört talas om Kamel-projektet tidigare? - Har du några tankar kring det?
Anser du att eleverna är kapabla till att göra denna bedömning? - Om ja, hur tänker du?
- Om nej, hur tänker du?
Hur tror du att din lärarroll skulle påverkas av bedömningen? - Positivt eller negativt?
- Hur tänker du?
Hur tror du att lärarprofessionen påverkas av detta? - Tror du att yrkesstatusen påverkas?
- På vilket sätt?
Hur tror du att du hade upplevt det att bli bedömd av dina elever? - Motivera ditt svar
Vad tycker du om frågorna som har använts i projektet? - Är de bra utformade?
- Är det några frågor du anser vara relevanta? - Är det några frågor du är kritisk mot?
56
Bilaga 4
Pilotversion
Frågor till eleven om mötet med läraren
Här får du en möjlighet att tala om hur du tycker att det fungerar mellan dig och din lärare just nu. Ange hur du upplever att det fungerar för just dig.
Välj det alternativ i varje påstående som passar bäst med din uppfattning. Du kan välja mellan fem svarsalternativ där svarsalternativet 1 innebär att du inte alls håller med och
svarsalternativ 5 innebär att du håller med helt och hållet.
Dina svar kommer att användas för att läraren tillsammans med er elever ska kunna förbättra hur det fungerar i skolan.
Ingen kommer att se vad just du har svarat. Ditt svar kommer att ingå som ett bland många i en samlad bedömning av hur det fungerar i mötet med elev-lärare i din klass.
Kunskap och lärande
1/ Min lärare är tydlig med vad jag ska kunna.
1
2
3
4
5 2/ Min lärare gör skolarbetet intressant så attjag lär mig något nytt.
1
2
3
4
5 3/ Min lärare gör skolarbetet roligt.
1
2
3
4
5 4/ Min lärare bryr sig om vad jag lärt mig påannat sätt än i skolan.
1
2
3
4
5 5/ Min lärare förklarar så att jag förstår.
1
2
3
4
5 6/ Min lärare hjälper mig att förstå hur jagbäst lär mig.
1
2
3
4
5 7/ Min lärare tror på att jag kan lära mig nyasaker.
57 8/ Min lärare tar reda på vad jag lärt mig i skolan på ett bra sätt.
1
2
3
4
5 9/ Min lärare vill att jag ska lära mig mer ochmer.
1
2
3
4
5Trivsel och samverkan
10/ Min lärare bryr sig om mig.
1
2
3
4
5 11/ Min lärare talar om när jag gjortnågonting bra.
1
2
3
4
5 12/ Min lärare är en person som jag litar på.
1
2
3
4
5 13/ Min lärare lär mig att ta ansvar för mittskolarbete.
1
2
3
4
5 14/ Min lärare hjälper mig på ett bra sätt.
1
2
3
4
5 15/ Min lärare skapar lugn och ro på ett brasätt.
1
2
3
4
5 16/ Min lärare är rättvis mot alla elever.
1
2
3
4
5 17/ Min lärare ser till att ingen blir mobbad.
1
2
3
4
5 18/ Min lärare tycker att elever och lärare ärlika viktiga.