Sammanfattning

Här summerar jag resultatet och analysen.

 Vad sker i ett kooperativt lärande enligt barn och pedagoger?

I min analys av barnens och pedagogernas redogörelser kring vad som sker i ett kooperativt lärande gör jag här en sammanfattning. Jag tolkar barnens berättelser som att de har befunnit sig i ett Medierat lärande när de t.ex. beskriver ”att man kommer på tillsammans”. Jag har också beskrivit många situationer när barnen har befunnit sig i den proximala

utvecklingszonen. De ger också exempel på att göra kunskapen till sin egen, som t.ex. ”vi

lärde oss lite snurrar, vi blev bättre och bättre”. Min uppfattning är att barnen performativt har befunnit sig i olika situationer där det har varit möjligt att skapas till att bli till några barn som kan, jag är dock försiktig med att säga att det är så.

Här presenterar jag några fler tema eller begrepp som jag har kunnat utläsa i barnens och pedagogernas redogörelser av det kooperativa lärandet. Begreppen ser jag som viktiga kvalitéer i det kooperativa lärandet, det räcker inte att enbart säga att lärandet är medierat, att barnen befinner sig i utvecklingszonen eller att de performativt skapas till att bli, utan att ta med följande tema i beskrivningen av vad som skedde i det kooperativa lärandet.

Följande tema upptäckte jag i pedagogernas berättelser:

 Oenighet och förhandling.

44

 Ömsesidighet

 Problemlösning – Matematik Temana kan illustreras med följande citat:

OENIGHET OCH FÖRHANDLING

 Barnen har svårt att komma igång i en dansgrupp. Pedagogen är närvarande och ger stöd till diskussionen men löser inte uppgiften till barnen. Så småningom hittar barnen en tydlig strategi i sin grupps arbete.

 Vad tycker du? Kan vi göra så här? Kan du ge oss steg?

SAMARBETSSTRATEGIER

 Anna sätter sig ner och säger, dansa nu för mig så att jag kan rita, så antecknar hon och ritar, så sköter Emma musiken och Felicia dansade. Anna ställer frågor, skriver ner, ställer frågor, organiserar och strukturerar upp gruppens dans på papper, Felicia kommer med förslag till nya danssteg…

 Tobias valde hela tiden att ta tid och då gick det inte ut på att gissa, utan de byggde och sedan sa de när de var färdiga. Då stoppade Tobias och tittade då på vad tidtagaruret stod på och övade sig. Också hjälpte Fabian honom att se vad det stod för siffror, som att Tobias var lite osäker på hur han skulle läsa det.

 Alice steg åt sidan – Nej då väntar jag lite, så stod hon där lite och sedan hoppade hon in igen och då var det inte att hon skulle bryta låten för att hon skulle vara med, utan de dansade vidare och sen så började de om igen.

 Det blir inte lika mycket en pekpinne för barnen när de hjälper varandra som om det är en vuxen som går in. Om barnen hjälper varandra så tar de till sig på ett lekfullt sätt i lärandet.

 Hon går iväg och tittar på de andra. Sedan kommer hon tillbaka och är med och sedan går hon iväg och tittar, hon stör inte, hon är bara där för att hon är nyfiken.

ÖMSESIDIGET

 Lisa tittar hela tiden på Anna, Rebecca hänger med, hon behöver inte vara med och bestämma steg, hon tycker bara det är kul att få vara med och göra, hon iakttar och härmar Lisa och Anna hela tiden… men idag tog hon plötsligt mycket mer plats, då sa hon: men de här stegen tycker jag att vi ska ha

med, det var helt annorlunda. Helt plötsligt från att ha varit lite i bakgrunden är hon också med.

 Det är lite som idag när Linnea och Nora skulle ta tid på deras dans och de andra barnen bjöd in dem. Till sist stod de upp och dansade samma dans och det tog två sekunder så var dom i det, samtidigt som Nora hade tidtagaruret runt halsen, tittade och dansade och sedan tittade hon.

 Kan du ge oss lite steg för vi kommer inte på fler? Ni kan göra så här, så visade hon. Nej det passar inte riktigt. Kan vi få komma och titta på er dans. Så gick de in och tittade på varandras danser och lärde. De liksom lärde sig varandras.

 Härma och få goda ideér av varandra.

 Men du måste ju vara mottaglig som vuxen också och ta in barns kunskaper.

 En flicka lånar ut sin kunskap till en annan och tar t.o.m. över skrivandet när tröttheten tar ut sin rätt.

PROBLEMLÖSNING – MATEMATIK

 Barnen iakttog varandra när de löste saker på olika sätt, hur det uppstod diskussioner om lite krångligare siffror som tvåor, treor och femmor samt meningsutbyten hur de skulle skrivas.

 Hon ger uttryck för att vara på väg att ge upp då kamraten räddar situationen genom att föreslå att hon inte ska sluta: ”Men du kan ju fortsätta”, så hjälpte han henne när hon inte visste riktigt hur siffrorna skulle vara. Han visar också hur siffrorna ser ut när hon väl fortsätter men är osäker på hur de ska formas. Flickan fortsätter till arton.

45 Följande tema upptäckte jag i barnens berättelser:

 Att ha roligt tillsammans

 Processen och progressionen

 Individuella bidrag

 Oenighet och förhandling

 Ändra uppfattning

 Samarbetsstrategier

 Ömsesidighet

 Problemlösning-Matematik

 Självvärdering och utvärdering Temana kan illustreras med påföljande citat:

HA ROLIGT

 Det var så kul för man dansade.

 Jag tyckte det var roligast när man gjorde så med benen.

 … när det blev så tyckte vi det var jätteroligt.

 … för är man bara en eller två eller är man bara en person i en dans då är det tråkigt om man inte har någon att prata med eller skoja med för att jag och Tyra…

PROCESS/ PROGRESSION

 Men sen tänkte vi så, sen gör man så, förut gjorde vi bara så.

 I början skulle man bara gå så här till ena sidan…

 Sen kom vi på mer och mer och då tänkte vi att det passade in…

 … och så kom vi på fler och fler och fler…

 … vi lärde oss lite snurrar och hon visade den här, vi blev bättre och bättre på den… INDIVIDUELLA BIDRAG

 Jag tänkte först att det skulle bli som bowlingkäglor…

 … det var det jag tänkte.

 … det blev faktiskt bra tyckte jag.

 Det var jag som hittade på det steget.

 Och jag visade hur man kunde snurra och sånt och vilka steg man skulle ta…

 Alla dansgrupper gjorde så här och så här, det var min, och det var jag just jag som hittade på det steget.

OENIGHET/ FÖRHANDLING

 Nä, men bråket var ju rätt så bra… det var rätt så jobbigt men det var bra på något sätt, bråket var bara så att man pratade.

46

ÄNDRA UPPFATTNING

 Först ville vi inte ha den (låten) men sedan när vi hade dansat alla danssteg tyckte vi det var bra danssteg, så sen tyckte vi om låten mer

SAMARBETSSTRATEGIER

 Alla ritade och alla skrev samtidigt.

 Så körde vi ett jättestort papper. Också ritade då först Felicia en gubbe, ja vi tyckte inte den var fin. Sedan ritade jag och den var ful också ritade Maria och då tyckte vi att den var fin. Så kunde hon ju rita gubbarna. Och jag kunde skriva vilka tal och Felicia kunde dansa vilka danssteg vi skulle hitta på. Vi frågade så här: Jag vill skriva, jag vill dansa, Hon svarade bara på att dansa, och jag svarade bara på att skriva siffror, och Maria svarade bara på att rita för hon tycker om att rita, för hon vill bli bättre när hon blir stor.

 Vi skrev så på rad. Vi skrev ett, två, tre, fyra, fem. Man skrev siffror, man ska röra sig så här, sen skrev man hur många gånger och så, ” och sen när vi guppa på armarna så ritade vi en rak, en böjd och så går det så.

ÖMSESIDIGHET

 Både Alice och jag kom på…

 Vi tittade på varandra om där fanns några ideér och sånt.

 … då kan man lära danssteg, så att en grupp lär vår, så tar jag åt mig av Ellas grupp och så tar jag åt mig av Jennys grupp och så tar dom åt av vår.

 … svårt för att jag inte är så bra på att rita också hittar jag inga danssteg fast att jag går på dans. Men jag tycker inte om dom dansstegen för de är för svåra. Men det räckte att vi var tre, för hade vi varit sex hade det varit för trångt.

 Först kan någon vara med en och sedan kan man vara själv.

 … är man själv har man ingen att prata med och ingen kan trösta en om man gråter, om inte Vera (pedagog) är i närheten.

 I liten grupp kommer man på tillsammans, det är mycket bättre att ha många fler i gruppen, får man fler förslag, för är man bara en eller två eller är man bara en person i en dans då är det tråkigt om man inte har någon att prata med eller skoja med för att jag och Tyra…

PROBLEMLÖSNING - MATEMATIK

 Vi visste inte vem hon skulle snurra med. När det blir tre därbak och två där fram då snurrar de två där fram så snurrar bara två därbak, så sen kom jag på att Ella kunde snurra själv. Då blir det liksom hon som står först.

 Och i slutet var vi klara först och då blev det så här att vi kom jättelångt, men sen helt plötsligt blev låten längre, bara för att vi gjorde snabbare. Sen tänkte vi att vi kunde göra långsammare och sen gjorde vi lite fler danssteg.

 Vi skrev så på rad. Vi skrev ett, två, tre, fyra, fem. Man skrev siffror, man ska röra sig så här, sen skrev man hur många gånger och så, och sen när vi guppa på armarna så ritade vi en rak, en böjd och så går det så.

47

SJÄLVVÄRDERING/UTVÄRDERING

 Först gick jag fram så och snurrade så och det tyckte dom var svårt. Och så visade jag så och då tyckte Emma det var svårt och så gick jag till andra sidan och då tyckte Maria det var svårt. Och sedan när man stod precis där så tyckte ingen det var svårt.

 Först när vi började så fick vi ingen bra start, men sedan den tredje gången som vi höll på fick vi en jättebra start.

 … sedan fattade vi inte hur vi skulle göra för att det var jag som gjort för svåra danssteg och då fick dom rätta till det i stället.

 … de tog bort det de inte tyckte om och hade kvar det de tyckte om.

 Hon svarade bara på att dansa, och jag svarade bara på att skriva siffror och Maria svarade bara på att rita för hon tycker om att rita, för hon vill bli bättre när hon blir stor.

48