Syftet med detta examensarbete var att ta reda på hur filmer som används i samband med flippat klassrum svarar mot flippat klassrum som didaktisk metod. Uppsatsen hade tre frågeställningar som handlade om hur filmerna behandlade lärandeobjektet, hur filmerna skapar relation med tittaren och hur filmernas didaktiska design ser ut. Som analys applicerad läromedelanalys som kompletterades med de didaktiska frågorna vad, hur och vem. Dessutom analyserades filmerna ur ett didaktiskt designteoretiskt perspektiv.
Analys av filmerna visade att filmerna har några likheter men de även skiljer sig i de didaktiska aspekterna. Resultaten visade att filmerna behandlar lärandeobjektet på olika sätt. Dessutom skiljer filmerna sig i hur de skapar relation med tittaren och hur den didaktiska designen ser ut i filmerna. Som slutsats kan man säga att även om filmerna skiljer sig från varande har de sina för- och nackdelar när det gäller de didaktiska aspekterna. Det är också viktigt att påpeka att filmerna analyserades i ett svenskt sammanhang.
Studien visar tydligt att det saknas forskning om det material och de filmer som används i samband med metoden flippat klassrum. En viktig aspekt i framtida forskning är det behövs mer empiriska undersökningar om flippat klassrum och hur metoden tillämpas i klassrummet.
KÄLLFÖRTECKNING
Analysmaterial
Film 1: Bruun, Sara. (2014). Have, has och had – Bruuns grammatik. Hämtad 2020-04-09 från https://www.youtube.com/watch?v=9nVffvw-o44&t=6s. Film 2: EnglishLessons4U – Learn English with Ronnie! [engVid]. 2009. Basic
English Grammar: Have, Has, Had. Hämtad 2020-04-09 från
https://www.youtube.com/watch?v=Nd4MScADY94&t=1s.
Film 3: Lärare Cajsa. (2019). Engelsk grammatik – Have/Has. Hämtad 2020-04-09 från https://www.youtube.com/watch?v=0tb4aHDeZiY&t=3s.
Andra källor
Ammert, N. (2011). Att spegla världen, Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, G. & Hedling, E. (1999). Filmanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, M. (2014). Berättandets möjligheter. Multimodala berättelser och
estetiska läroprocesser. (Doktorsavhandling). Luleå: Luleå tekniska universitet.
Hämtad 2020-05-01, från https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:998888/FULLTEXT01.pdf.
Barker, D. (2013). Flipped Classroom – det omvända arbetssättet. Stockholm: Daniel Barker och Natur & Kultur.
Bergmann, J. & Sams, A. Flip your classroom: reach every student in every class
every day, Washington DC: ISTE and Virginia, ASCD 2012. Tillgänglig: http://i- lib.imu.edu.my/NewPortal/images/NewPortal/CompE-Books/Flip-Your-
Classroom.pdf
Bergström, G. & Boréus, K. (2012). Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskapligtext- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Bishop, J., & Verleger, M. A. (2013, June), The Flipped Classroom: A Survey of
the Research Paper presented at 2013 ASEE Annual Conference & Exposition,
Atlanta, Georgia. Hämtad 2020-05-04, från https://peer.asee.org/22585.
Borup, J.,West, R. & Graham, C. (2013) The influence of asynchronous video communication on learner social presence: a narrative analysis of four cases,
Distance Education, 34:1, 48-63. Hämtad 2020-05-04, från https://www- tandfonline-
com.www.bibproxy.du.se/doi/pdf/10.1080/01587919.2013.770427?needAccess=tr ue.
Bruun, S. (2016, 22 februari). Flippad undervisning. Lärarnas riksförbund. Hämtad 2020-01-06, från https://www.lr.se/inspiration/lasa/bloggar/sara- bruun/2016-02-22-flippad-undervisning.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Diaz, P. (2016). Att använda film i lärandesyfte. Skolverket. Hämtad 2020-03-31, från https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/0-
digitalisering/Grundskola/202_Digitalt_berattande/del_06/Material/Flik/Del_06_
MomentA/Artiklar/D2_GRGY_06A_01_film.docx.
Diaz, P. (2014). Att arbeta formativt med digitala verktyg. Lund: Studentlitteratur. Diaz, P. (2012). Webben i undervisningen. Digitala verktyg och sociala medier för
lärande. Lund: Studentlitteratur.
EngVid. (2020). Hämtad 2020-05-18, från https://www.engvid.com/.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A, & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm:
Wolters Kluwer.
Estling Vannestål, M. (2012). Att ta in världen i klassrummet – om digital teknik i språkundervisningen. Norsk Pedagogiskt Tidskrift, 2 (2012), 100–113. Hämtad 2020-05-04, från https://www-idunn-
no.www.bibproxy.du.se/file/pdf/53808219/att_ta_in_vrlden_i_klassrummet_- _om_digital_teknik_i_spraa.pdf.
Estling Vannestål, M. (2011). Läroboken i en digital värld. I Ammert, N. (Red.)
Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Fleischer, H, & Kvarnsell, H. (2017). Digitalisering som lyfter skolan - teori möter
praktik. Stockholm: Gothia.
Holmqvist, M. (2006). Lärande i skolan. Learning study som
skolutvecklingsmodell. Lund: Studentlitteratur.
Holmqvist, M. & Molnár, M. (2006) Att kunna tillämpa have och has i det engelska språket. I Holmqvist, M. (Red). Lärande i skolan. learning study som
skolutvecklingsmodell. Lund: Studentlitteratur.
Huang, Yu-Ning & Hong, Zuway-R. (2016). The effects of a flipped English classroom intervention on students information and communication technology and English reading comprehension. Education Tech Research Dev 64:175-193 Hulling, A. (2017). Från Adobe Connect till flippat klassrum. Kursutveckling utifrån forskningscirkeln IKT och undervisning. I Mossberg Schüllerqvist, I. &
Johansson, L. (Red). Att förändra undervisning – mot studentcenterat lärande och
blended learning. Karlstad: Karlstad universitet.
Hultkrantz, C. (2014). Playtime! En studie av lärares syn på film som ett
pedagogiskt hjälpmedel i historieämnet på gymnasiet. (Licentiatavhandling).
Umeå: Umeå universitet. Hämtad 2020-04-25, från
https://www.academia.edu/14547437/Playtime_en_studie_av_l%C3%A4rares_syn _p%C3%A5_film_som_pedagogiskt_hj%C3%A4lpmedel_i_historieundervisninge
n_p%C3%A5_gymnasiet.
Liu, C., Sands-Meyer, S. & Audran, J. (2019) The effectiveness of the student response system (SRS) in English grammar learning in a flipped English as a foreign language (EFL) class. Interactive Learning Environments, 27:8, 1178– 1191, DOI: 10.1080/10494820.2018.1528283
Lundahl, B. (2019). Engelsk språkdidaktik. Texter, kommunikation,
språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Löthagen Holm, A. (2016). Att utforska verkligheten. Skolverket. Hämtad 2020- 06-24, från https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las- skriv/F%C3%B6rskoleklass/029-vardagssprak-
amnessprak/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M29_Gr_02A_01_ut forska.docx.
Melin, Å. (2017). Digitala resurser i undervisning och examination. Hur undervisning i högre utbildning kan utvecklas. I Mossberg Schüllerqvist, I. & Johansson, L. (Red). Att förändra undervisning – mot studentcenterat lärande och
blended learning. Karlstad: Karlstad universitet.
Nordh, M. (2009). Det vidgade textbegreppet i undervisningen. Text in a wider
perspective in education (examensarbete). Karlstad: Estetisk-filosofiska fakulteten,
Karlstad universitet. Tillgänglig: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:424547/FULLTEXT01.pdf.
Olin-Scheller, C. (2007). Mellan Dante och Big Brother – En studie om
gymnasielevers textvärldar. (Doktorsavhandling). Karlstad: Karlstad University
Studies.
Pedagog Malmö (2012). Flipped Classroom, Del I: Daniel Barker. Hämtad 2020- 05-07, från https://pedagog.malmo.se/artiklar/flipped-classroom-1/.
SaraBruun (2020). Hämtad 2020-05-18, från http://bruunskolblogg.blogspot.com/. Segolsson, M. & Bäcklund, J. (2016). Flippa mellan skolämnen. En
forskningsstudie om flippad undervisning i skolår 6 och 7. Jönköping University.
Hämtad 2020-02-12, från https://www.diva-
Selander, S. (2011) Didaktisk design av pedagogiska texter. I Ammert, N. (Red.)
Att spegla världen, Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Selander, S. (2010). Design för lärande. Ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedt.
Skolverket (2019). Flippade klassrum har både för- och nackdelar. Hämtad 2020- 01-06, från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-
utvarderingar/forskning/flippade-klassrum-har-bade-for--och-nackdelar.
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskolan. Hämtad 2020-03-15, från
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a 5cdfa2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf2705.pdf?k=2 705
Skolverket (2017). Få syn på digitaliseringen på gymnasial nivå. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-03-16, från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65ca9a/15539673780 95/pdf3784.pdf
Skolverket (2018a). Gymnasieutbildningens digitalisering. Hämtad 2020-03-15. Tillgänglig: https://learn-eu-central-1-prod-fleet01-xythos.s3-eu-central- 1.amazonaws.com/58bb1752f3dab/419717?response-content- disposition=inline%3B%20filename%2A%3DUTF- 8%27%27Gymnasieutbildningens%2520digitalisering.pd.pdf&response-content- type=application%2Fpdf&X-Amz-Algorithm=AWS4-HMAC-SHA256&X-Amz- Date=20190319T092857Z&X-Amz-SignedHeaders=host&X-Amz- Expires=21600&X-Amz- Credential=AKIAIZ3QX2YUHH4EOO3A%2F20190319%2Feu-central- 1%2Fs3%2Faws4_request&X-Amz- Signature=aaa59f9e0ca336d0a5dd1dfda678a83cec695b665d0789246b0e26f2c16b 7e7a
Skolverket (2019). Ämne – engelska (gymnasieskolan). Hämtad 2020-03-15, från
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och- amnen-i-
gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2 Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DENG%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee4 4715d35a5cdfa92a3.
Skolvärlden (2013). Flippat klassrum kan vända eleverna rätt. Hämtad 2020-01- 06, från https://skolvarlden.se/artiklar/flippat-klassrum-kan-vanda-eleverna-ratt. Stormats, K. (2019). Flipp i tal och handling: En fallstudie om
undervisningsmetoden flipp i tre gymnasielärares tal och handling
(Licentiatuppsats). Karlstad: Karlstad University Studies.
Svensson, P. (2008). Språkutbildning i en digital värld – informationsteknik,
Tornberg, U. (2015). Språkdidaktik. Malmö: Gleerups.
Turan, Z. & Akdag-Cimen B. (2019). Flipped classroom in English language teaching: a systematic review. Computer Assisted Language Learning. DOI: 10.1080/09588221.2019.1584117. Tillgänglig:
https://doi.org/10.1080/09588221.2019.1584117.
Utbildningsdepartementet (2017). Förordning om ändring i förordningen
(SKOLFS 2011: 144) om läroplan för gymnasieskolan 2011. Hämtat 2020-03-15,
tillgänglig: https://skolfs-service.skolverket.se/api/v1/download/senaste- lydelse/2011:144
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Hämtad 2020-01-06, från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/Go d-forskningssed_VR_2017.pdf.
Wernberg, A. (2006) Lärare lär om elevers lärande med hjälp av learning study. I Holmqvist, M. (Red.) Lärande i skolan. Learning study som
skolutvecklingsmodell. Lund: Studentlitteratur.
Yilmaz, B. & Österberg, I. (2015). Det flippade klassrummet. En fenomenografisk
studie av tolv elevers uppfattningar (Examensarbete). Örebro: Institutionen för
humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, Örebro universitet. Tillgänglig: http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:842396/FULLTEXT01.pdf