Sammanfattning av hypoteser

4.2 Sammanfattning av hypoteser

Hypotes  Accepteras/förkastas 

H1: ​​Kall färgsättning av interiören i en restaurang ger högre 

förväntningar på servicekvalitet än varm färgsättning.  ACCEPTERAS  H2: ​Män förväntar sig högre servicekvalitet när interiören i en 

restaurang besitter kall färgsättning jämfört med kvinnor.  FÖRKASTAS  H3:​ Kvinnor förväntar sig högre servicekvalitet när interiören i 

en restaurang besitter varm färgsättning jämfört med män.  FÖRKASTAS 

5 DISKUSSION 

Under denna rubrik diskuteras resultatet från studiens tre hypoteser, följt av en övergripande diskussion om studiens resultat.

5.1 Hypotes 1 

Ur det resultat som presenteras i analys av Hypotes 1 kan vi utläsa signifikanta skillnader mellan varma och kalla färgsättningar, av en restaurangs interiör, ger på ​förväntad servicekvalitet​. Detta utfall går i linje med tidigare studier vilka påvisar skillnader mellan varma och kalla färgers påverkan på människan i en butiksmiljö ​(Babin et al. 2003;

Bellizzi et al. 1983; Bellizzi ​& Hite 1992; Brengman 2002; Crowley 1993). I likhet med vår studie visar resultaten att kalla färger i större utsträckning utvärderas mer positivt samt anses vara mer trivsamma och behagliga. Vårt resultat överensstämmer även med tidigare studier vilka visar att blå, vilken är en kall färg, generellt är den färg som prefereras vid rankning av olika färger ​(Guilford 1934; Guilford ​& Smiths 1959; Hopson et al. 1971;

Silver ​& McCulley 1988; Sivik 1974), samt att blå är den färg som anses vara mest tillfredsställande (Mehrabian & Russell 1974). ​Detta kommer i denna studie till uttryck genom att respondenterna uppgav att de har högre förväntningar på interiörer med en kall färgsättning. Exempel från studien är att respondenterna i större utsträckning förväntar sig trevlig personal samt mat med råvaror av god kvalitet i interiörer med kalla färgsättningar.

Söker (2009) samt​Jacquier och ​Giboreau (2012) har studerat restaurangers färgsättningar med skilda utfall. Söker (2009) menar att restauranger med varma färgsättningar generellt anses vara mer trivsamma än de med kall färgsättning. Samtidigt visar studien att varma färger associeras med ett lågt pris. Jacquier och Giboreaus (2012) studie visar däremot att varma färgsättningar generellt gjorde kunderna mer stressade samt att miljön ansågs vara mindre trivsam medan de blå miljöerna gav en avslappnande känsla. Resultatet från vår studie går i linje med Jacquier och Giboreaus (2012) studie genom att kalla färger i vår studie rankas högst, i bland annat påståendet där respondenterna tog ställning till om hen skulle trivas i restaurangen.

Trots skillnader mellan resultatet från denna och Sökers (2009) studie ser vi tendenser till förekomst av likheter. Skillnader kommer till uttryck genom att Söker (2009) menar att restauranger med varma färgsättningar är de som anses vara mest trivsamma, medan denna studie visar motsatsen. Tendenser till likheter menar vi finns i att Sökers (2009) studie visar att restauranger med varma färgsättningar generellt associerades med lågpris, vilket går i linje med resultatet från denna studie. Detta eftersom de påståenden vi brutit ner begreppet ​förväntad servicekvalitet i kan tolkas som en spegling av en restaurangs prisklass. Exempelvis innefattar påståendena i vår studie vilken standard råvarorna i maten har samt bemötande av personal, vilket enligt (The Fork 2016) kan vara faktorer som påverkar vilken prisklass en restaurang har. Vidare tolkas att en lågt rankad ​förväntad servicekvalitet ​i vår undersökning ha likheter med Sökers (2009) studie. Detta genom att varma färger associerades med lågpris samt att det i vår studie även var de vilka gav lägst förväntning på servicekvalitet. Skillnaderna studierna emellan kan bero på kulturella skillnader då tidigare studier visar kulturella skillnader i upplevelse samt tolkning av färg (​Aslam 2006​). Detta då Sökers (2009) studie utfördes i Turkiet medan vår studie endast inkluderat respondenter bosatta i Sverige.

Ett antal tidigare studier har applicerat Mehrabian och Russells (1974) SOR- samt PAD-modellen i sina undersökningar med avsikt att studera färg i olika miljöer. Vår undersökningsmodell har inte inkluderat modellerna, vidare menar vi dock att viktiga reflektioner kan göras utifrån dem. SOR-modellen är utvecklad i syfte att förklara hur en människa påverkas av olika stimuli i en miljö (Mehrabian & Russell 1974), vi menar dock att vår studie tyder på att detta även går att applicera i de fall då en person inte befinner sig i en miljö men ska utvärdera miljön i förväg. Vår studie styrker SOR-modellen genom att färg är det stimuli vilket påverkar organismen, vilket i sin tur skapar respons genom att människan utvärderar miljön i förväg. Booms och Bitner (1982) menar att service- landskapet kan skapa förväntningar, vår studie kompletterar denna kunskap genom att vi visar att färger i ett servicelandskap inte bara kan skapa förväntningar, men också att olika färgsättningar kommer att skapa olika förväntningar. Detta anser vi styrker SOR-modellen men också tyder på att den går att appliceras på utvärdering av en miljö innan besöket och inte bara när personen befinner sig i miljön.

PAD-modellen är utvecklad i syfte att få en djupare förståelse för de känslor stimuli skapar hos människan vilket sedan leder till olika beteenden (Mehrabian & Russell 1974). Vår studie har som tidigare nämnt inte inkluderat denna modell, dock kan meningsfulla reflektioner göras. PAD-modellen visar att tillfredsställande nivåer av ​pleasure samt arousal kommer att förstärka närmande beteenden såsom positiva attityder samt en preferens för en miljö (Mehrabian & Russell 1974). Tidigare studier har visat att miljöer med kalla färgsättningar anses vara mer trivsamma samt att de utvärderas mer positivt (Bellizzi et al. 1983; Babin et al. 2003), vilket kommer till uttryck i vår studie genom att kalla färgsättningar är de som ger högst förväntningar på ett restaurangbesök. Detta menar vi kan vara länkat till PAD-modellen genom att kalla färgsättningar av en restaurang i större utsträckning än varma ger en tillfredsställande känsla av nöje samt upphetsning. Vi menar att detta kan vara en relevant reflektion att göra eftersom de kalla färgsättningarna i vår studie var de vilka utvärderas mest positivt. Detta kan länkas till att SOR-modellen visar att en tillfredsställande känsla av nöje samt upphetsning kommer att leda till positiva attityder samt preferenser. Att reflektera över denna studies resultat länkat till SOR- samt PAD-modellen kan ge en djupare förståelse för resultatet av vår studie.

5.2 Hypotes 2 och 3 

Vi kan ur analys av Hypotes 2 samt 3 utläsa en avsaknad av signifikanta skillnader mellan kvinnor och mäns förväntningar på servicekvalitet beroende på färgsättning. Tidigare studier är oeniga i resultaten angående skillnader mellan kön och dess uppfattning och tolkning av färg. Det finns de som menar att skillnader existerar ​(Brengman 2002; Ellis ​&

Ficek 2001; Eysenck 1941; Helson ​& Lansford 1970; Lange ​& Rentfrow 2007) medan andra pekar på en avsaknad av skillnader (Camgöz et al. 2002; Söker 2009). Vår studie visar som tidigare nämnt inga skillnader mellan könen vilket är anledning till att det som hypotiseras förkastas. Resultatet går dock i linje med Camgöz et al. (2002) samt Sökers (2009) studier.

Det finns anledning att ifrågasätta bearbetningen undertecknade gjort av fakta vid framtagandet av Hypotes 2 samt 3. Majoriteten av de studier vilka visar skillnader mellan färgpreferenser och kön, studerar inte färg i miljö. Ellis och Ficeks (2001) studie baseras endast på att respondenterna tillfrågats om favoritfärg. I Lange och Rentfrows (2007)

studie undersöktes respondenternas färgpreferenser i samband med personlighet. Eysencks (1941) studie undersöker respondenternas färgpreferenser genom färgade pappersark.

Vidare har Helson och Lansford (1970) undersökt färgpreferenser genom olika bakgrundsfärger samt färgade objekt. De studier vilka ligger som grund för Hypotes 2 samt 3 har med andra ord inte studerat färg i den kontext den är avsedd att brukas i, vilket Norman ​och Scott (1952) samt Beach et al. (1988) menar är av stor vikt för att ges möjlighet att generalisera resultat.

Resultatet av vår studie går i linje med det Söker (2009) menar då även den studien visar en avsaknad av skillnader mellan kvinnor och mäns utvärdering av en restaurangmiljö med olika färgsättningar. För restaurangägare behöver detta resultat dock inte vara ödesdigert, eftersom restauranger sällan riktar sig mot endast män eller kvinnor. Det blir därför av stor fördel för dem att det inte verkar finnas skillnader mellan könen i uppfattning av service- kvalitet kopplat till olika färgsättningar.