Utförda intervjuer med experter har sammanfattats i tabell 1. Detta i syfte att ge en övergripande inblick för resultatet av ställda intervjufrågor.
Tabell 1: Sammanfattande tabell av intervjuerna med experter
Syn på pågående trendförflyttning och mobilitetsutveckling.
Trendförflyttningen innebär att eldrivna, uppkopplade och autonoma fordon ökar och att våra trafik- och rörelsemönster förändras. Vidare ses det som en nödvändighet då både världen och samhället kräver det. Anledningen till aktualiteten idag är att hållbarhets- och klimatfrågan påverkar transportindustrin som måste minska utsläppen och frångå det fossildrivna. Många ser elektrifieringen av branschen som nyckeln men det är endast ett steg i utvecklingen. Dessutom går elektrifieringen av samhället för långsamt för att nå klimatmålen, fokus bör därför läggas på att minska bilinnehavet och antalet bilar på vägarna och i städerna. Tillgängligheten ses som viktigaste faktorn att utgå från när städer planeras och skulle medföra att onödiga transporterna minskar.
En beteendeförändring måste ske hos användarna men alla involverade aktörer måste bidra för att underlätta trendförflyttningen. Aktörer såsom kommuner, regioner, fastighetsutvecklare, kollektivtrafik, parkeringsbolag och mobilitetsleverantörer har engagerat sig i frågor som rör mobilitet och alla har ett ansvar att bidra till beteendeförändringen. Idag finns en trend i samhället att inte längre vilja äga sina bilar vilket tidigare har varit en självklarhet vilket tyder på att beteendeförändringen har påbörjats. Intervjupersonerna menar att användarna är förberedda på trendförflyttningen men utmaningen ligger i hur samarbetet och rollfördelningen ska ske. Det kräver ett branschöverskridande samarbete. Vidare poängteras problematiken i hur ett vinstdrivet företag ska konkurrera på samma marknad, eller vara ett komplement till, statliga verksamheter som inte kräver samma avkastning. Utöver tidigare nämnda aktörer har exempelvis biltillverkare omvärderat sin roll på marknaden och försöker hitta lösningar som gör att kunden kan ha ett lika bra, eller bättre fungerande liv utan att äga en egen bil. Det är unikt att en biltillverkare som Volvo säger att bilen inte har en självklar plats i den framtida staden, och bevisar även vart samhället är på väg.
Mobilitet är en pågående trend och affärsmöjlighet för att bidra till ett bättre samhälle. Idag experimenteras och utforskas marknaden med ny teknik, affärsmodeller och investeringsstrategier. Orsaken till antalet pågående pilotprojekt är att varje projekt är unikt och måste anpassas efter kundens och platsens behov. Stora summor pengar investeras i mobilitet vilket är en anledning till branschens värde och attraktivitet idag. Det krävs dock fler pilotprojekt och utvärderingar av befintliga mobilitetshubbar för den fortsatta utvecklingen.
Utvecklingen av mobilitet begränsas av nuvarande lagstiftning och kommunens parkeringsnorm. Parkeringsplatser kommer inte vara attraktiva i framtiden och fastighetsutvecklare borde inte tvingas göra investeringar som inte är ekonomiskt hållbara. Den största utmaningen inom mobilitet är att få beslutfattare, både politiker men också inom fastighetsbolagen, att släppa det som historiskt fungerat och våga testa nya lösningar.
Mobilitetsutvecklingen ska inte hindra människor från att bo, arbeta, besöka eller resa till en plats, snarare tvärtom.
Utmaningar och möjligheter med realiseringen av en mobilitetshubb.
De största utmaningarna med en mobilitetshubb är att skapa en samsyn kring definitionen vilket beror på stad, läge, omgivande miljö, användares behov, innehåll och involverade aktörer.
Utifrån det ses utmaningar i att hitta en fungerande affärsmodell och rollfördelning som säkerställer att en mobilitetshubb fungerar över tid och ständigt utvecklas för att möta kundens behov.
Kommunerna och politikerna måste förändra nuvarande parkeringsnorm då den begränsar mobilitetsutvecklingen. Därav handlar mycket om utvecklingen att våga frångå det historiska och testa nya innovativa lösningar, både för kommunen men även hos fastighetsutvecklarna.
Individer som idag anser sig beroende av bilen beslutar i mobilitetsfrågor inom kommun och fastighetsbolag vilket påverkar framfarten. En annan utmaning är att få bilisterna och biltillverkare att inse både vinsterna för samhället och deras egen vinning i att använda en mobilitetshubb. Bilisterna ska inte ses som fiender i utvecklingen utan behöver involveras då det är dess behov som behöver tillgodoses.
Vidare ses användarnas beteendeförändring som en utmaning då det kommer ta tid, och samtidigt är en förutsättning för att en mobilitetshubb ska fungera som tänkt. Dessutom kräver nya tjänster kapital för att ha möjlighet att konkurrera mot den privata bilen. Det betyder att den inbördes konkurrensen mellan transportslagen blir viktig, samt ett nära avstånd till tjänsterna vilket gör erbjudandet attraktivt jämfört med bilen. Människor och företag prioriterar i ordning pengar, tid och miljö vilket innebär att miljö är det första som bortprioriteras. En beteendeförändring behöver ske men än finns inget svar på hur. Däremot behövs samarbeten och att fler aktörer involverar sig för att driva utvecklingen vidare.
Konceptet bygger på tre ben; mobilitetstjänster, information och att skapa ett community och sociala värden för de boende. En mobilitetshubb är ett verktyg i trendförflyttningen som är helt nödvändig och det finns stora affärsmöjligheter för alla parter beroende på rollfördelningen.
Den finns även möjligheter att hushålla med resurser samtidigt som det är ekonomiskt gynnsamt för alla inblandade aktörer.
Det finns ett stort värde och en flexibilitet i de samnyttjande som skapas. Med en mobilitetshubb finns möjligheter att skapa en attraktiv stad där grönområden och sociala ytor prioriteras. Vidare får fler människor tillgång till mobilitet vilket gör det till en demokratisk lösning. Fler människor får tillgång till ny teknik, såsom elektriska fordon, vilket minskar utsläppen, bidrar till miljömålen och ökar användarens säkerhet i trafiken. En mobilitetshubb underlättar last mile transport och kan skapa ytterligare värden för användaren såsom att främja fysisk aktivitet och uppmuntra en hållbar livsstil. Dessutom möjliggörs en individuellt anpassad mobilitet och minskade utgifter för transport. Det anses som ett stort mervärde att mobiliteten och mobilitetstjänsterna samlas på en plats och i en digital tjänst. Sammanfattningsvis skapas ett mervärde utöver bostaden och området i stort.
Hur fastighetsutvecklarna svarar upp för trendförflyttningen.
Upplevelsen är att fastighetsutvecklare engagerar sig i olika grad men allt mer de senaste åren då frågan blivit mer aktuell. Flera fastighetsutvecklare visar ökat intresse för frågan och de tros ha en viktig roll i trendförflyttningen. All mobilitet är nära kopplad till bostäder och arbetsplatser vilket gör att fastighetsutvecklare måste engagera sig. Dessutom finns det inte i varje projekt utrymme att bygga en parkeringsplats per lägenhet vilket har skapat en nyfikenhet för att testa nya lösningar.
För fastighetsutvecklare är det en överlevnadsfråga att följa trender och att bygga efter framtidens behov, men engagemanget skiljer sig mellan fastighetsutvecklaren med ett långsiktigt och kortsiktigt perspektiv. De med ett långsiktigt perspektiv ser ett långsiktigt värde i utvecklingen och är villiga att testa, trots en osäker framtid. Vid ett kortsiktigt perspektiv upplevs de mer osäkra då det kortsiktiga ekonomiska värdet ännu inte är fastställt. Oavsett perspektiv är mobilitetsfrågan en viktig ingrediens för en fastighetsutvecklares attraktivitet, och lär bli än viktigare i framtiden.
Fastighetsutvecklarna ser stora incitament till att bidra till trendförflyttningen men begränsas idag av politiker som inte anpassat sina parkeringspolicys för att underlätta utvecklingen.
Kommunens reglering av parkeringsnormen är avgörande för utvecklingen men att bygga efter 0 i parkeringstal är inte aktuellt överallt. Fokus bör ligga på att utveckla flexibla ytor för det framtida användandet och attraktiviteten.
Samhället har under lång tid befunnit sig i en högkonjunktur men det kommer förändras. Alla fastighetsutvecklare bör fundera över mobiliteten de erbjuder sina kunder och nyttjandet av fastighetens ytor. Vid utveckling av en ny stadsdel är det viktigt att ta ansvar och framtidssäkra byggnationen. Fastighetsutvecklare måste inse att det finns ett värde i att erbjuda annan mobilitet än parkering och närhet till kollektivtrafik. Trenden hos användare att prioritera hållbarhet och återbruk ökar, främst i den yngre generationen, vilket gör att intresset för att bo i en fastighet med ökad mobilitet förmodligen kommer stiga.
Utmaningar och incitament för fastighetsutvecklaren vid realiseringen av en mobilitetshubb.
Fastighetsutvecklare tros inte stå inför särskilt stora risker men det existerar ett antal utmaningar som behöver hanteras. Utmaningarna baseras på att fastighetsutvecklaren inte hittat sin roll, tillvägagångssätt och är begränsade av dagens lagstiftning. Lagstiftningen gör det svårt att frångå de historiska strukturerna för att skapa lösningar som fungerar för ett större område. Ett antal fastighetsutvecklare har försökt testa nya mobilitetstjänster och affärsmodeller i egna fastigheter men att få det ekonomiskt lönsamt är en utmaning. Det gör att de i planeringsprocessen faller tillbaka i gamla strukturer.
En annan utmaning är att känna att det är en trygg och långsiktig investering. Upplevelsen är att fastighetsutvecklare är osäkra på om de kan få sina lägenheter sålda eller uthyrda då de ej erbjuder en parkeringsplats till varje boende. Dock tros antalet kunder som väljer bort projektet av den anledningen vara liten i kontexten och därav tros det inte vara ett problem. Däremot vill fastighetsutvecklarna säkerställa lönsamheten i en ny lösning jämfört med en traditionell lösning. De kostnader som realiseringen av en mobilitetshubb medför behöver ställas mot redan kända kostnader för att konkretisera värdet, alternativt att värdera det sociala värdet som adderas. Exempelvis kan kostnaden för att tillhandahålla ett cykelrum som inte genererar en intäkt ställas mot att bygga parkeringsplatser som genererar en intäkt långsiktigt. Dilemmat är om den intäkten är tillräckligt stor för att motivera investeringen och om värdet överstiger de sociala- och miljömässiga värden som gör fastighetsutvecklaren attraktiv och aktuell. En annan utmaning är samarbetet och rollfördelningen mellan aktörer som behöver utformas utifrån respektive projekt och områdets specifika förutsättningar. Det anses viktigt att en aktör tar
ansvaret för den långsiktiga driften och utvecklingen av kunderbjudandet för att skapa en långsiktighet.
Det är inte fastighetsbranschen som behöver övertygas och hitta incitament, det är snarare kommuner och politiker som behöver fakta för att lättare fatta beslut. Incitamenten för en fastighetsutvecklare är en kombination av ekonomiska och hållbara faktorer. Det ekonomiska incitamentet ses som det största då byggnationen av parkeringsplatser idag är en stor kostnadsbelastning och att bygga färre parkeringsplatser hade påverkat kalkylen mycket.
Genom att minska kostnaderna för parkeringsplatser kan billigare och mer attraktiva bostäder byggas. Investeringsmässigt är parkeringsplatser dessutom oattraktiva ytor och en ogynnsam markanvändning. En alternativ markanvändning, såsom fler/billigare bostäder eller grönområden, skulle skapa både sociala- och miljömässiga värden. Det i sin tur leder till nöjdare kunder och en attraktiv fastighetsutvecklare. Det finns stora möjligheter i att som kortsiktig fastighetsutvecklare överlåta en attraktiv byggnad till bostadsrättsföreningen. En fastighetsutvecklare överproducerar idag kostsamma parkeringsplatser vilket blir en kostnad som tillfaller bostadsrättsföreningen och slutkunden. Vidare tros en långsiktig fastighetsutvecklare ha en möjlighet att utveckla något långsiktigt hållbart och flexibelt som möter kundens framtida behov.
Tidigare har kunden inte efterfrågat mobilitet men det håller på att förändras. En tidig investering skulle innebära en konkurrensfördel för fastighetsutvecklaren mot både kund och kommun. Kommunen ska ha ett allmänintresse och ska väga in hållbarhetsaspekter vid markanvisningar och upphandlingar vilket gynnar fastighetsutvecklare som är innovativa. Idag vill fastighetsutvecklare framstå som hållbara där mobilitetsfrågan idag har blivit en viktig del vilket leder till en ökad hållbarhetsprofil. Det i sin tur leder till att upphandlingar och markanvisningar samt att kunder och medarbetare attraheras.