Sammanfattning och analys av sekretessen och vårdnadshavarnas

Den samlade uppfattningen är att informanterna från både skolan och socialtjänsten ger en enhetlig beskrivning av att det blir en annan form av

samverkan, om föräldrarna samtycker till att häva sekretessen. Sekretess tas även upp som ett hinder för samverkan i tidigare forskningsstudier både nationellt och internationellt (Horwath & Morrison 2004; Germundsson 2011). Anmälan och “vanligt utredningsarbete” tar majoriteten av informanterna upp som samverkan, vilket vi med arbetets definition menar är oriktigt. I den begreppsförvirring som råder blir det nödvändigt för oss att tydliggöra vad informanterna säger, om att det blir en annan form av samverkan om vårdnadshavarna samtycker. Vår tolkning är att skola och socialtjänst är beroende av vårdnadshavarnas vilja till att samarbeta, och lämna samtycke. Detta för att ens kunna samverka i enskilda ärenden och ge det stöd som barnet eller den unge är i behov av utifrån ett helhetsperspektiv.

Socialtjänsten berör överlag inte sekretessen i samma utsträckning som

inte påverkas negativt i samma utsträckning som skolans personal. Vidare pekar informanterna från både skolan och socialtjänsten på att vårdnadshavarna har en avgörande roll för huruvida verksamheterna kan samverka i enskilda ärenden, enligt vår tolkning. Detta genererar en frustration hos personalen i båda verksamheterna, men främst hos informanterna från skolan. I materialet

framkommer att socialtjänstens personal menar att samverkan inte behöver ske bara för samverkans skull och att det är viktigt att föräldrarna har förtroende för personalen på socialtjänsten. Ett kritiskt förhållningssätt efterfrågas också i tidigare studier då samverkan inte alltid gynnar barnet, eller den unge (Bergnehr 2014). Vår analys är att socialtjänstens personal prioriterar att uppnå

verksamhetens mål i första hand, d.v.s. att utreda barnet eller den unges behov av stöd, varför de är beroende av föräldrarnas förtroende. Vi har tidigare tagit upp att social-tjänsten kan tänkas ha en stark organisationskultur. Sett ur ett

kulturperspektiv kan den starka organisationskulturen tänkas bidra till ett “vi och dom”- tänkande mellan de olika verksamheternas personal, vilket gör det svårt att nå ett gemensamt mål om socialtjänsten prioriterar sina verksamhetsmål

(Christensen et al. 2005). Vidare visar resultaten att synen avseende att motivera vårdnadshavarna skiljer sig mellan personalen på skolan och socialtjänsten. Ur ett interaktionistiskt perspektiv kan detta förklaras genom att personalen från de olika verksamheterna talar “olika språk” och därmed definierar situationen olika (Trost & Levin 2010).

8. SLUTDISKUSSION

Våra frågeställningar är besvarade utifrån det utforskande forskningsintresset med en kvalitativ ansats. Resultaten visar att det finns flera olika samverkansformer mellan skola och socialtjänst och merparten av dessa förekommer i enskilda ärenden. Det förebyggande arbetet sker i mindre omfattning då detta inte prioriteras till följd av omorganisationer och samhällsförändringar. De ändrade förutsättningarna i det dagliga arbetet medför att personalen varken har tid, eller möjligen kunskap, att implementera denna form av samverkan. Samlade insatser i ett tidigt skede är en av grundtankarna med samverkan mellan myndigheter för barn eller unga som far illa eller riskerar att fara illa. En av våra reflektioner kring rådande prioriteringar är huruvida barnets behov verkligen tillgodoses om det förebyggande samverkansarbetet faller bort.

Personalen upplever frustration i arbetet med den andra verksamheten, vilket tolkas bero på brist på kunskap och därmed förtroende. Personalen uppger emellertid sig ha förståelse för den andra verksamhetens personal och deras arbetssituation. Kunskapen är utifrån personalens egen uppfattning varierande; från god kunskap till bristande kunskap. Däremot anser majoriteten av

informanterna att den andra personalens kunskap om det egna området är bristande. Detta kan förklaras genom att kunskapen på fältet generellt sätt kan tänkas vara lägre än våra informanters kunskap då de har flera års yrkeserfarenhet. Eftersom kunskap är främjande för samverkan, enligt tidigare forskning, har vi reflekterat över om det är möjligt att möta barnets, eller den ungas behov, utifrån den höga personalomsättningen som finns inom socialtjänsten.

Personalen upplever inte att den andra personalen har förståelse för det egna arbetet och den egna situationen, vilket kan relateras till den eventuella låga kunskapen då brist på kunskap påverkar förtroende enligt tidigare studier. Även

synsättet om barnets eller den unges problematik skiljer sig ibland åt

verksamheterna emellan. Vidare berör skolans personal att socialtjänsten sätter sin syn framför skolans. I ett interaktionistiskt perspektiv kan detta förklaras med att personalen i de båda verksamheterna talar “olika språk” och definierar situationen olika. Saknas förtroende och kunskap om den andra verksamheten kan detta tänkas leda till att det egna synsättet dominerar. I samverkan mellan skola och socialtjänst har socialtjänsten det yttersta ansvaret, vilket även automatiskt medför större mandat i arbetet. Förebyggande samverkansarbete, där skolan och

socialtjänsten möts under andra former, kan tänkas leda till större kontaktnät och därmed starkare relationer mellan aktörerna, vilket kanske skulle minska

“språkskillnaderna” och öka förståelsen.

Resultaten visar slutligen att vårdnadshavarna har en avgörande betydelse för huruvida det är möjligt att samverka i enskilda ärenden. Detta då det endast blir fråga om samverkan om vårdnadshavaren samtycker till att häva sekretessen verksamheterna emellan. Personalen i skolan upplever en större frustration än socialtjänstens personal då de i större utsträckning påverkas negativt av

sekretessen. Tidigare har vi berört att skolans personal menar att de har förståelse för socialtjänsten vilket tyder på att frustrationen inte riktar sig mot enskilda socialsekreterare utan mot lagstiftningen som sådan. Detta är således inget som varken personal eller chefer i skolan eller socialtjänsten kan påverka utan är i vår mening ett politiskt beslut. Utifrån ett kulturperspektiv överensstämmer inte de politiska visionerna och riktlinjerna, som endast kan ses som symboler mot allmänheten, med vad som faktiskt är genomförbart. Således landar även en förändring av prioriteringar kring det förebyggande samverkansarbetet delvis i ett politiskt beslut. Vi tänker emellertid att personal och chefer har en central roll och ett ansvar att prioritera relationerna till andra myndigheter samt att arbeta för att motivera vårdnadshavarna i de fall då samverkan anses gynnsam för barnet eller den unge. Våra samlade resultat visar på att det finns flera faktorer i

samverkansarbetet som är betydelsefulla och att arbetet är komplext. Det är utifrån vårt material inte möjligt att avgöra vilken av faktorerna som är av störst vikt. Resultaten i vårt arbete överensstämmer med vad som framkommit i tidigare forskning avseende samverkan mellan olika myndigheter och personal med olika yrkesroller.

Vår urvalsgrupp av informanter utgörs av personer med lång erfarenhet varför resultatet med stor sannolikhet hade skiljt sig om informanterna varit mindre erfarna. Den erfarenhet våra informanter besitter motsvarar troligen inte den erfarenhet som socialsekreterare och kuratorer generellt har inom fältet. Därutöver är urvalsgruppen liten samt att vi har använt oss av ett icke-sannolikhetsurval. Detta gör att resultaten därför endast kan sättas i relation till hur det förhåller sig för våra informanter på deras respektive arbetsplats och kan inte generaliseras till hela Malmö stad. Det hade emellertid varit intressant att vidare undersöka hur skola och socialtjänst samverkar genom en kvantitativ studie, för att ta reda på hur det ser ut generellt sett. Vidare tänker vi att en djupare förståelse för hur skolan och socialtjänsten samverkar hade uppnåtts om några av våra informanter arbetat inom socialtjänstens öppenvård med barn och unga som beviljats insats. Detta är en vetskap vi erhållit först efter att intervjuerna genomförts. Ytterligare en reflektion kring vår metod är att begreppsförvirringen kring samverkan varit stor hos våra informanter, trots deras många års yrkeserfarenhet på området. Detta tyder på att förståelsen och tolkningen av begreppet är av vikt för hur

informanterna uppfattat och besvarat våra frågor. Vi menar att resultaten möjligen hade fallit ut på ett annat sätt om vi på förhand definierat begreppet för våra informanter, men att resultaten i sig visar på att begreppets betydelse är central i samverkansarbetet.

De presenterade resultaten är betydelsefulla då det framkommer att det är svårt för personal inom skola och socialtjänst att implementera olika samverkansformer i det dagliga arbetet då bra förutsättningar saknas. Det finns idag endast begränsad forskning om vilka samverkansformer som fungerar för barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, varför det hade varit intressant att undersöka huruvida en specifik samverkansmetod gynnar barnets utveckling. Detta för att öka kunskapen kring när samverkan ska ske i enskilda ärenden för att inte samverka för

“samverkans skull”. Det hade även varit intressant att vidare undersöka hur vårdnadshavarna motiveras till att medverka för att parterna ska kunna samverka i enskilda ärenden. I detta motivationsarbete tänker vi att bilden av socialtjänsten påverkar deras vilja att öppna upp och låta “samhället” ge stöd. En sådan studie skulle möjligen generera en djupare förståelse för vad som kan motivera

REFERENSER

Alvesson, M. (2015) Organisationskultur och ledning. Stockholm: Liber AB. Aspers, P. (2011) Etnografiska metoder: Malmö: Liber.

Berghner, D. (2014) Att (sam)verka för barns hälsa och lärande i mötet mellan skola och socialtjänst. Linköping: Linköpings Universitet.

Blomqvist, C. (2012) Samarbete med förhinder - om samarbete mellan BUP, socialtjänst, skola och familj. Göteborg: Göteborgs universitet.

Boklund, A. (1995) Olikheter som berikar? Möjligheter och hinder i samarbetet mellan socialtjänstens äldre- och handikappomsorg, barnomsorg samt individ- och familjeomsorg. Stockholm: Socialhögskolan i Stockholm: Rapport i socialt arbete 1995:71.

Bolin, A. (2011) Shifting subordination. Co-located interprofessional

collaboration between teachers and social workes. Göteborg: Göteborgs Universitet.

Bryman, A. (2011) Samhällsvetensakpliga metoder. Malmö: Liber AB

Christensen, T., Lægreid, P., Roness, G, P. och Røvik, K, A. (2005) Organisationsteori för offentlig sektor. Malmö: Liber AB.

Clevesköld, L. och Thunved, A. (2009) Sekretess. Handbok för socialtjänsten. Tredje upplagan. Stockholm: Nordstedts Juridik AB.

Danermark, B. (2005) Samverkan – himmel eller helvete? En bok om den svåra konsten att samverka. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Danermark, B., Englund, U. och Germundsson, P. (2010) Skolans arbete med utsatta barn - ett samverkansperspektiv. Örebro: Örebro Universitet. Danermark, B. och Kullberg, C. (2011) Samverkan. Välfärdsstatens nya

arbetsform. Lund: Studentlitteratur AB.

Germundsson, P. (2011) Lärare, socialsekreterare och barn som far illa. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan. Kållered: Örebro Universitet.

Horwath, J. and Morrison, T. (2007) Collaboration, integration and change in childre’s services: Critical issues and key ingredients. Child Abuse & Neglect: Number 31, p.55-69.

Myndigheten för skolutveckling, Socialstyrelsen och Rikspolisstyrelsen (2007) Strategi för samverkan - kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Västerås: Edita Västra Aros AB.

Petersson, A-C. (2005) Utredning med anledning av ett barns dödsfall i april 2014. Utredning på uupdrag av kommunledningsförvaltningen i Karlskrona. Trost, J och Levin, I (2010) Att förstå vardagen med ett symbolisk

interaktionistiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB. Ritzer, G. (2009) Sociologisk Teori. Malmö: Liber AB.

Robson, C. (2011) Real world research. London: Wiley.

Rosengren, K E. och Arvidson, P. (2002) Sociologisk metodik. Malmö: Liber AB. Socialstyrelsen (2013) Samverka för barns bästa - en vägledning om barns behov

av insatser från flera aktörer. Västerås: Edita Västra Aros AB.

Svenska Dagbladet (2014) Barnets bästa ska inte stå tillbaka. Debattartikel. Widmark, C., Sandahl, C, Piuva, K and Bergman, D. (2011) Barriers to

collaboration between health care, social services and schools. International Journal of Integrated Care: Volume 11.

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning.

Lagstiftning och konventioner

Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige.

Förvaltningslagen, 1986:223

Offentlighets- och sekretesslagen, 2009:400 Socialtjänstlagen, 2001:453

Bilaga 1

Intervjuguide avseende skolan

Introduktion

· Sammanhangsmarkering, information om syftet med intervjun, samtycke och konfidentialitet

Uppvärmnings fas

· Berätta kort om din bakgrund (utbildning/arbetslivserfarenhet). · Beskriv din roll och dina arbetsuppgifter på skolan.

Huvudintervju

· På vilka olika sätt sker samverkan mellan skola och socialtjänst? · Hur ser samverkansprocessen ut mellan skola och socialtjänst?

- Vad styr samverkansprocessen mellan skola och socialtjänst? (exempelvis lagar, riktlinjer, politiska beslut och ledning) · Hur ser förutsättningarna ut för att samverka med socialtjänsten.

(exempelvis handlingsutrymme och resurser)

· Hur hanteras konflikter mellan skola och socialtjänsten i samverkansfrågor? · Beskriv vad du känner till om socialtjänstens ansvar och handlingsutrymme.

(exempelvis kunskap om lagar, riktlinjer och teoretiska utgångspunkter)

· Hur upplever du socialtjänstens kunskap om skolans ansvar och handlingsutrymme? · Vad är grunden för vilket stöd/insatser skolan kan ge till barn och unga.

(exempelvis teoretiska utgångspunkter, val av arbetssätt, metoder etc.,

hur definieras/förklaras barns handlande och beteende)?

· Hur upplever du socialtjänstens syn på skolans sätt att hantera stöd/insatser för barn och unga?

Avrundnings fas

· Vilka utmaningar i sättet att samverka med socialtjänsten ser du?

· Vill du tillägga något som du anser viktigt i samverkansprocessen och som vi inte berört? Slutfas

· Tackar för informantens medverkan och förfrågan om denne vill ta del av det färdiga examensarbetet.

Bilaga 2

Intervjuguide avseende socialtjänsten

Introduktion

· Sammanhangsmarkering, information om syftet med intervjun, samtycke och konfidentialitet

Uppvärmnings fas

· Berätta om din bakgrund (utbildning/arbetslivserfarenhet). · Beskriv din roll och dina arbetsuppgifter på socialtjänsten.

Huvudintervju

· På vilka olika sätt sker samverkan mellan skola och socialtjänst? · Hur ser samverkansprocessen ut mellan skola och socialtjänst?

- Vad styr samverkansprocessen mellan skola och socialtjänst?

(exempelvis lagar, riktlinjer, politiska beslut och ledning)

· Hur ser förutsättningarna ut för att samverka med skolan. (exempelvis handlingsutrymme och resurser)

· Beskriv familjens inverkan i samverkansarbetet mellan skola och socialtjänst.

- I vilken utsträckning har vårdnadshavarnas samtycke betydelse för socialtjänsten avseende samverkan med skolan?

· Hur hanteras konflikter mellan skola och socialtjänst i samverkansfrågor? · Beskriv vad du känner till om skolans ansvar och handlingsutrymme.

(exempelvis kunskap om lagar, riktlinjer och teoretiska utgångspunkter)

· Hur upplever du skolans kunskap om socialtjänstens ansvar och handlingsutrymme? · Vad är grunden för vilket stöd/insatser socialtjänsten kan ge till barn och unga.

(exempelvis teoretiska utgångspunkter, val av arbetssätt, metoder etc.,

hur definieras/förklaras barns handlande och beteende)?

· Hur upplever du skolans syn på socialtjänstens sätt att hantera stöd för barn och unga? Avrundnings fas

· Vilka utmaningar i sättet att samverka med skolan ser du?

· Vill du tillägga något som du anser viktigt i samverkansprocessen och som vi inte berört? Slutfas

· Tackar för informantens medverkan och förfrågan om denne vill ta del av det färdiga examensarbetet.

Bilaga 3 Hej

Vi är två studenter som går på socionomprogrammet vid Malmö högskola och som nu påbörjat vårt examensarbete. Syftet med vårt arbete är att beskriva hur samverkan mellan skola och socialtjänst i Malmö stad ser ut för att tillgodose barn och ungas behov samt verksamheternas synsätt och kunskap i

samverkansprocessen.

För att undersöka detta vill vi göra personliga intervjuer med kuratorer och

rektorer från några av Malmös grund- eller gymnasieskolor samt socialsekreterare och verksamhetschefer från Socialtjänsten i Malmö.

Intervjun kommer att ta 30–45 minuter att genomföra och resultaten kommer att presenteras på Malmö högskola samt även finnas tillgängliga på internet. Er medverkan är konfidentiell och era svar kommer inte kunna ledas till varken er som person eller den organisation där ni är verksamma. Vår önskan är att få er tillåtelse att banda intervjuerna och vi avser att kassera inspelningarna efter att arbetet är examinerat. Vi mejlar gärna det färdiga arbetet om så önskas.

Om du önskar medverka ber vi dig återkomma till oss via e-post så snart du kan. Vi är flexibla vad gäller tid för intervju och anpassar oss efter dina tider. Du har rätt att när som helst och utan att ange skäl avbryta din medverkan.

Vid frågor går det bra att ringa eller mejla oss. Det går även bra att ringa eller mejla vår handledare om ni har frågor till honom. Tacksam för svar oavsett om ni har möjlighet att medverka eller inte.

Tack på förhand. Vänligen, Helen Boberg helen.boberg@hotmail.com 0703-98 99 11

Student, Malmö högskola Socionomprogrammet

Emily Kristensen

emilyleesigrid@gmail.com 0704-39 80 61

Student, Malmö högskola Socionomprogrammet Handledare: Anders Östnäs anders.svebi@gmail.com 0729-635291 Universitetslektor