Sammanfattning och svar på frågeställningen

Min slutsats är att varken en extensiv eller restriktiv tolkning av artikel 15 bis är opti-mal. Argumenten bakom både den restriktiva eller extensiva tolkningslinjen går att kri-tisera. I valet mellan pest eller kolera vill jag ändå hävda att en extensivtolkning hade varit mest rimlig.

En extensiv tolkning hade gett ICC jurisdiktion över de fall ett aggressionsbrott be-gåtts av en medborgare i en icke-ratificerande stadgepart och riktats mot, eller

154 Ohlsson, Fler syriska krigsbrott anmäls i Sverige och Lindvall, Vi har ett trendbrott - Fler och fällande domar för krigsbrott.

155 Wrange, Aggressionsbrottet och Internationella brottmålsdomstolen, s. 63.

156 A.a. s. 64.

157

45

förts på, en ratificerande parts territorium eller då den anklagade är medborgare i en ratificerande stat oavsett vart brottet genomförs. En sådan tolkning hade tagit hänsyn till Kampalaändringarnas ordalydelse och de principer som normalt sett gäller för domsto-lens jurisdiktion. De argument som framförts till stöd för den restriktiva gruppens ställ-ningstagande och aktiveringsbeslutet framstår som politiskt motiverade snarare än juri-diskt. Dessa stöds heller inte av ordalydelsen, ändamålet och syftet med bestämmelserna eller förarbetena.

Med det sagt vill jag hävda att inget av alternativen som låg på bordet innan jul var optimalt eller hållbart juridiskt. En annan lösning hade istället varit att först ändra de otydliga bestämmelserna om ändringar av stadgan i artikel 121 för att statspartsförsam-lingen sedan skulle kunna genomföra de ändringar som behövdes för att ge domstolen jurisdiktion över aggressionsbrottet. En sådan lösning hade varit positiv då den möjligt-vis inneburit att de situationer som nu undantagits faktiskt fallit inom domstolens juris-diktion. Den stora nackdelen med ett sådant förslag är dock tidsaspekten. Att genomföra ändringarna i flera led skulle kunna ta decennier. Samtidigt skulle inte det gjort någon skillnad om det verkliga skälet bakom domstolens nu mycket beskurna jurisdiktion är politisk ovilja.

46

Källförteckning

Traktat

Förenta Nationernas stadga, San Francisco den 26 juni 1945

Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, Rom den 17 juli 1998 Versaillesfördraget, Versailles den 28 juni 1919

Wienkonventionen om traktaträtt, Wien den 23 maj 1969

FN-dokument

A/45/10, Report of the International Law Commission on the work of its forty-second session, 1 maj-20 juli 1990

A/48/10, Report of the International Law Commission on the work of its forty-fifth ses-sion, 3 maj-23 juli 1993

A/49/10, Report of the International Law Commission on the work of its forty-sixth session, 2 maj-22 juli 1994

A/51/10, Report of the International Law Commission on the work of its forty-eight session, 6 maj-26 juli 1996

GA Resolution 174 (III), Establishment of an International Law Commission, 17 no-vember 1947

GA Resolution 377 (5), Uniting for peace, 3 november 1950

GA Resolution 897 (IX), Draft Code of Offences against the Peace and Security of Mankind, 4 december 1954

GA Resolution 898 (IX), International criminal jurisdiction, 14 december 1954 GA Resolution 3314 (XXIX), Definition of Aggression, 14 december 1974

SC Resolution 827, International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia (ICTY), 25 maj 1993

SC Resolution 955, Establishment of the International Criminal Tribunal for Rwanda (ICTR) and adoption of the Statute of the Tribunal, 8 november 1994

ICC-dokument

RC/Res.6, The Crime of aggression, 6 november 2010

ICC-ASP/16/24, Report on the facilitation on the activation of the jurisdiction of the International Criminal Court over the crime of aggression, 27 november 2017

47

ICC-ASP/16/Res.5, Activation of the jurisdiction of the court over the crime of aggres-sion, 14 december 2017

Litteratur

Bantekas, I, Nash, S, International Criminal Law, 2 uppl., Cavendish 2003

Barriga, S, Grover, L, A Historic Breakthrough on the Crime of Aggression, The American Journal of International Law 2011, Vol. 105, No. 3, s. 517-53

Bassiouni, C.M, Introduction to International Criminal Law: Second revised edition, 2 uppl., Martinus Nijhoff Publishers 2013

Bassiouni, C.M., Negotiating the Treaty of Rome on the Establishment of an

Interna-tional Criminal Court, Cornell InternaInterna-tional Law Journal 1999, Vol. 33, No. 3, s.

443-469

Bekou, O, Cryer, R, The International Criminal Court and Universal Jurisdiction: A

close encounter?, The International and Comparative Law Quarterly 2007, Vol. 56, No.

1, s. 49-69

Bring, O, Mahmoudi, S, Wrange, P, Sverige och folkrätten, 5:1 uppl., Norstedts juridik 2009

Broomhall, B, International Justice & The International Criminal Court - Between

Sov-ereignty and the Rule of Law, Oxford University Press 2003

Buchwald, T, Koh, H.H., The Crime of Aggression: The United States Perspective, The American Journal of International Law 2015, Vol. 109, s. 257-295

Cassese, A, Gaeta, P, Baig, L, Fan, M, Gosnell, C, Whiting, A, Cassese's International

Criminal Law, 3 uppl., Oxford University Press 2013

Cassese, A, Gaeta, P, Jones, J, The Rome Statute of the International Criminal Court: a

commentary, Oxford University Press 2002

Clark, R, Negotiating Provisions Defining the Crime of Aggression, its Elements and

the Conditions for ICC Exercise of Jurisdiction Over It, The European Journal of

Inter-national Law 2010, Vol. 20, No. 4, s. 1103-1115

Ellis, M.S., Goldstone, R.J., The International Criminal Court: Challenges to achieving

justice and accountability in the 21st century, International Debate Education

Associa-tion 2008

Ferencz, D.M., Aggression Is No Longer a Crime in Limbo, FICHL Policy Brief Series 2018, No. 88

48

Ferencz, D.M., Current U.S. Policy on the Crime of Aggression: History in the

Unmak-ing?, Case Western Reserve Journal of International Law 2016, Vol. 48, s. 190-212.

Klabbers, J, International Law, 1 uppl., Cambridge University Press 2013 Korling, F, Zamboni, M, Juridisk metodlära, 1:5 uppl., Studentlitteratur 2013

McDougall, The Crime of Aggression under the Rome Statute of the International

Criminal Court, Cambridge University Press 2013

Mälksoo, L, Russian approaches to International Law, Oxford University Press 2015 Sevastik, P, En bok i folkrätt, Norstedts juridik 2009

Stahn, C, The Law and Practice of the International Criminal Court, Oxford University Press 2015

Stein, M.S., The Security Council, The International Criminal Court and the Crime of

Aggression: How exclusive is the Security Council's power to determine aggression?,

Indiana International and Comparative Law Review 2005, Vol. 16, No. 1, s. 1-36

Triffer, O, Commentary on the Rome Statute of the International Criminal Court, Beck 2008

Wrange, P, Aggressionsbrottet och Internationella brottmålsdomstolen, Totalförsvarets folkrättsråd, Försvarsdepartementet 2011

Zimmerman, A, Toumschat, C, Oellers-Frahm, K, The Statute of the International

Court of Justice, Oxford University Press 2006

Internetkällor

Akande, D, Is Kenya Pushing for a Mass African Withdrawal from the ICC?, EJIL: Talk!, 14 januari 2011 (29 mars 2018)

Lindvall, K, Vi har ett trendbrott - Fler och fällande domar för krigsbrott, Svenska Röda Korset, 29 maj 2017 (9 mars 2018)

Stürchler, N, The Activation of the Crime of Aggression in Perspective, EJIL: Talk!, 26 januari 2018 (11 februari 2018)

Ohlsson, E, Fler syriska krigsbrott anmäls i Sverige, Dagens Nyheter, 24 februari 2018 (9 mars 2018)

Rättsfall

Internationella domstolen

49

Bilaga I - Resolution ICC-ASP/16/Res.5