Sammanfattning 38

Sammanfattningsvis är partierna ense om att det finns en konflikt mellan det betalda och obetalda arbetet, en konflikt som ger negativa konsekvenser för kvinnors ställning på arbetsmarknaden. För att öka jämställdheten i arbetslivet och på arbetsmarknaden                                                                                                                

129 _{Ernkrans, M. & Malmström, L., Motion 2007/08:s27060. Verklig jämställdhet kräver} jämställt arbetsliv och jämställt familjeliv.

130 _{Ds 2015:8, Socialdepartementet, Regeringskansliet, 2015-01-22.} 131 _{Ds 2015:8, Socialdepartementet, Regeringskansliet, 2015-01-22.}

behöver det obetalda hem och omsorgs-arbetet organiseras. Med RUT-avdraget vill Moderaterna överlåta ansvaret för hushållarbetet till specialiserade företag, med motiveringen att kvinnor ska slippa dubbelarbeta. Socialdemokraterna vill utöka öppettider i förskolan och öka bemanningen i äldreomsorgen och därmed underlätta för kvinnor att delta i förvärvsarbetet. I båda dessa policyförslag blir problemet framställt som kvinnors bristande möjligheter att förena det betalda och obetalda arbetet. Problemet går därmed att härledas från kvinnors nuvarande livsmönster.

Såväl Moderaterna som Socialdemokraterna anser att ett jämställt uttag i föräldraförsäkringen skulle stärka kvinnors position i arbetslivet. Strategimässigt skiljer sig partierna åt. Moderaterna utgår från antagandet att det ojämställda uttaget grundar sig i en minskad lönsamhet och vill därmed främja ett jämnare uttag genom en jämställdhetsbonus. På liknande premisser vill de införa en VAB-bonus, för att få till ett jämnare uttag av dagar vid vård av sjukt barn. Socialdemokraterna motsätter sig dessa förslag och frångår därmed uppfattningen att det ojämställda uttaget av föräldrapenningdagar i första hand är en ekonomisk fråga. Istället förespråkar de införandet av en tredje pappamånad för att göra uttaget mer jämställt.

4.2 Effekter av problemrepresentationerna

I detta avsnitt fokuserar jag på studiens andra frågeställning. Efter att ha studerat var Moderaterna och Socialdemokraterna riktar medlen har jag kunnat utläsa två övergripande problemrepresentationer som tar sin utgångspunkt dels i det betalda arbetslivet, dels i det obetalda hem och omsorgsarbetet. Här analyseras effekterna av dessa problemrepresentationer ur ett feministiskt institutionellt perspektiv. Sist sammanfattar jag mina slutsatser och besvarar frågan om hur ansvaret för jämställdhetsarbetet fördelas mellan kvinnor och män. Frågor jag har ställt mig inom ramen för den andra frågan är: Blir den normativa arbetstagaren könsneutral? Hur hanteras det inbördes förhållandet mellan det betalda och obetalda arbetet? Blir ansvaret för omsorgsarbetet jämställt?

4.2.1 Moderaterna

Jobbskatteavdraget är en skattelättnad avsedd att öka jämställdheten genom att ”stärka drivkrafterna till arbete.”133 Det är utformat att främst stärka drivkrafterna hos ”låg och medelinkomsttagare där kvinnor tyvärr ofta är i majoritet.”134 Jämställdhet görs till en fråga om kvinnors bristande arbetskraftsdeltagande. Förslaget bygger på antagandet att kvinnor har svaga drivkrafter till att förvärvsarbeta och att detta grundar sig i en dålig lönsamhet. Att inte arbeta skulle därmed vara ett rationellt val från kvinnans sida. Här förnekar Moderaterna att informella institutioner skulle ha inverkan på människor genom att påverka beslut och forma beteenden. Därmed frångår Moderaterna den feministiska definitionen av makt som en del av en övergripande kontext eller struktur. Istället är det kvinnan som, med ekonomiska hjälpmedel, tillskrivs makt att förändra situationen.

RUT-avdraget syftar till att skapa nya vita jobb i kvinnodominerande branscher samt att underlätta företagande i sektorer där kvinnor typiskt sett befinner sig.135 Jämställdhet görs här till en fråga om kvinnors bristfälliga arbetsutbud och begränsade möjligheter till företagande. Med RUT-avdraget uppmuntras kvinnor till att ta betalt för det reproduktiva arbetet. Denna åtgärd bortser från informella strukturer där det traditionellt ”kvinnliga” värderas lägre än det traditionellt ”manliga.” Detta innebär att kvinnodominerade branscher drabbas av sämre villkor och lägre löner än branscher där män befinner sig. RUT-avdraget förstärker uppdelningen av ”manligt” och ”kvinnligt” arbete utan att ifrågasätta att dessa sfärer värderas olika. Inte heller här delges könsmaktsordningen något förklaringsutrymme.

Med sin problemrepresentation ”livspusslet” söker Moderaterna organisera det obetalda hem och omsorgsarbetet. Jämställdhetsbonus och VAB-bonus är formella institutioner som syftar till att ”ge starkare ekonomiska incitament” att dela lika på föräldrapenningdagarna när barnen är små samt vid vård av sjukt barn.136 _{Jämställdhet}

görs återigen till en ekonomisk fråga då en dålig lönsamhet antas ligga bakom det ojämställda uttaget i föräldraförsäkringen. Därmed är det rationella val som antas                                                                                                                

133 _{Svantesson, E., et al., Motion 2015/16:2274. Jämställdhet i arbetslivet.} 134 _Ibid.

135 _{Tobé, T. & Köning Jerlmyr, A., Fler i arbete det bästa för jämställdheten, DN debatt,}

2015-01-22.

styra föräldrars beslut. Därmed bortser Moderaterna från sociala skillnader i kvinnor och mäns ansvarsfördelning av arbete och omsorg.137 Dessa skillnader kan översättas med informella institutioner som producerar normen att omsorgsarbete är ”kvinnligt” och att förvärvsarbete är ”manligt.” Genom att erbjuda subventioner till föräldrar som delar jämställt gör Moderaterna inget aktivt försök att bryta dessa normer. Snarare förstärker de dem genom att utgå från att den manliga arbetstagaren tjänar bättre än sin kvinnliga motsvarighet. De informella institutionerna om ”kvinnligt” och ”manligt” arbete bevaras.

RUT-avdraget är också avsett att ”lösa” konflikten mellan det betalda och obetalda arbetet.138 Här motiveras skattelättnaden med att kvinnor ska kunna överlåta hushållsarbetet till företag och därmed slippa dubbelarbeta. Konflikten mellan betalt och obetalt arbete görs till en kvinnlig angelägenhet. Åtgärden syftar till att möjliggöra för kvinnor att förena förvärvsarbete och hemarbete. Män förutsätts inte göra detsamma utan uppmuntras snarare till att stärka sitt fokus på förvärvsarbetande utanför hemmet. Eftersom syftet med RUT-avdraget även är att utöka kvinnors arbetsutbud och underlätta kvinnors företagande går det att anta att det är kvinnor som fortsätter utföra arbetet mot betalning.Betalt som obetalt reproduceras hushållsarbetet som en ”kvinnligt” kodad uppgift.

4.1.3 Socialdemokraterna

Socialdemokraternas problemanalys skiljer sig från Moderaternas. Det är inte andelen sysselsatta kvinnor utan det är formerna för kvinnors sysselsättning som utgör problemet. Problemet går bland annat att härledas från att heltid inte är normen i kvinnodominerade branscher. Socialdemokraterna uppmärksammar bakomliggande strukturer som leder till att kvinnor och män blir ojämnt integrerade på arbetsmarknaden. Jag tolkar det som att könsmaktsperspektivet är närvarande. Individen har inte makt att förändra sin egen situation utan makten är något inskrivet i strukturen. För att öka jämställdheten vill Socialdemokraterna, med hänvisning till heltidsnormen i de mansdominerade yrkena, även göra heltid till norm i

137 _{Bergqvist, C., 1990.}

138 _{Tobé, T. & Köning Jerlmyr, A., Fler i arbete det bästa för jämställdheten, DN debatt,}

kvinnodominerade branscher.139 Heltidsnormen tolkar jag som en informell institution som bygger på ett manligt ideal. Socialdemokraterna värdesätter här den manliga sfären. Kvinnors livsmönster är ”felet” som ska rättas till.

Investeringar i välfärden, i form av utökade öppettider i förskolan och utökad bemanning inom äldreomsorgen, motiveras av att kvinnor ska kunna öka sitt deltagande i förvärvsarbetet. 140 _{Uppdelningen mellan förvärvsarbete och}

omsorgsarbete som bygger på föreställningar om ”manligt” och ”kvinnligt” blir inte problematiserad. Lösningen går ut på att kvinnor överlåter omsorgsarbetet till staten utan vidare reflektion över vilka som fortsätter utföra uppgifterna mot betalning. Män blir inte en del av problembilden utan uppmuntras enbart till att fokusera på förvärvsarbetande. Socialdemokraterna reproducerar den informella institutionen att omsorgsarbetet är kvinnans ansvar.

Socialdemokraterna vill främja ett jämnt uttag i föräldraförsäkringen genom en tredje pappamånad, vilket innebär att dagarna som inte går att överlåta till den andra föräldern utökas från 60 till 90 dagar.141 Med denna reform uppmärksammas informella institutioner som gör att kvinnor och män tar olika ansvar för omsorgsarbetet. Vidare ifrågasätts institutionen med den normativa arbetstagaren som utgår från ett manligt ideal. Den tredje pappamånaden tillskriver män ett visst ansvar för omsorgsarbetet.

4.3 Vem bär ansvaret?

Moderaterna uppvärderar den manliga sfären. Med arbetslinjen görs jämställdhet till en fråga om kvinnors bristande arbetskraftsdeltagande, bristande arbetsutbud och bristande möjligheter att starta företag. Jobbskatteavdraget och RUT-avdraget är formella institutioner som med ekonomiska incitament uppmanar kvinnor till att ändra sitt beteende och anpassa sig efter ett manligt ideal. Kvinnan tillskrivs med andra ord ansvar i jämställdhetsarbetet. Hur blir det då med mannen? Med sin problematisering av ”livspusslet” uppmärksammar Moderaterna konflikten mellan det                                                                                                                

139 _{Jämtin, C. & Micko, L., Alla ska kunna försörja sig på sin lön, Socialdemokraterna, 2015-}

03-24,  http://www.socialdemokraterna.se/Pressrum/nyheter (hämtad 2015-11-15).

140 _{Lövfen, S. & Regnér, Å., Jämställdhet ska prioriteras redan i vår ändringsbudget, DN}

debatt, 2015-01-22.

betalda och obetalda arbetet och dess konsekvenser för kvinnors villkor i arbetslivet. Däremot sker ingen institutionell förändring med avseende på den normativa arbetstagaren. Med RUT-avdraget görs konflikten mellan det betalda och obetalda arbetet till något som kvinnor väntas lösa. Jämställdhetsbonusen och VAB-bonusen reducerar konflikten till en ekonomisk fråga och bortser från sociala skillnader när det kommer till kvinnor och mäns ansvarsfördelning av arbete och omsorg. Sammanfattningsvis uppmanas kvinnor till förändring medan män blir hänvisade till passivitet. Jag tolkar det som att kvinnor tillskrivs ansvar för jämställdhetsarbetet medan män undgår ansvar.

Även Socialdemokraterna värdesätter den manliga sfären. Med heltidsnormen görs jämställdhet till en fråga om kvinnors former för arbetskraftsdeltagande. De ”rätta” formerna för detta deltagande bygger dock på en manlig norm. Genom att överlåta omsorgsarbetet till staten ska kvinnors förutsättningar göras mer lika männens. Samtidigt görs konflikten mellan det betalda och obetalda arbetet till som något kvinnor väntas lösa. Förändringsarbetet är riktat till kvinnor som tillskrivs ansvar i jämställdhetsarbetet. I Socialdemokraternas problemframställningar finns dock tendenser till ifrågasättande av existerande institutioner. Genom att hänvisa till normer uppmärksammar Socialdemokraterna informella regler och procedurer som medverkar till att forma aktörers preferenser och beteenden. Därtill ifrågasätts institutionen med den normativa arbetstagaren som bygger på ett manligt familjeförsörjarideal. Den tredje pappamånaden tillskriver män ett visst ansvar för omsorgsarbetet och därmed också för jämställdhetsarbetet.

5. Avslutande diskussion

Denna studie tog avstamp i ojämställdheten på den svenska arbetsmarknaden och kritiska röster inom forskningen om att den förda jämställdhetspolitiken ”missar målet.” Politiska åtgärder och förslag upplevs som felriktade och ett hinder för jämställdhetsutvecklingen. Nyberg anser att politiken cementerar jämställdhetsbrister på arbetsmarknaden genom att befästa kvinnans roll som huvudansvarig för det obetalda hem och omsorgsarbetet.142 Kumlin kritiserar den upphöjda värderingen av det ”individuella valet” och menar att politiker bortser från den värdediskriminering                                                                                                                

som följer av män och kvinnors olika yrkesval.143 Denna kritik väckte mitt intresse för hur politiken problematiserar den ojämställda arbetsmarknaden och vilket ansvar kvinnor och män tillskrivs i jämställdhetsarbetet.

I tidigare forskning finns en uppfattning att jämställdhetsarbetet huvudsakligen drivits av kvinnor.144 _{Politiska åtgärder och lösningsförslag har främst varit utformade att}

förmå kvinnor att bryta sig in i mansdominerade yrken och branscher. Samtidigt har kvinnors ansvar för det obetalda hem och omsorgsarbetet tagits för givet, medan mäns deltagande setts som valfritt. Studiens resultat faller till stora delar i linje med dessa uppfattningar. Både Moderaterna och Socialdemokraterna framställer det manligt kodade förvärvsarbetet som ett eftersträvansvärt ideal medan det kvinnligt kodade omsorgsarbetet framställs som ett problem som ska förpassas bort. Kvinnors livsmönster står i fokus för förändringsarbetet medan den manliga arbetstagaren i huvudsak lämnas oproblematiserad. Jag tolkar det som att den normativa arbetstagaren, och jämställdhetsarbetet därtill, utgår från ett manligt ideal. Därtill stärks diskrepansen mellan förvärvsarbete och omsorgsarbete och föreställningar om ”manligt” och ”kvinnligt” i arbetslivet reproduceras.

Studiens resultat kan förstås i ljuset av den feministiska teoribildningen om välfärdsstaten. Enligt dessa teorier har idealet om den manliga familjeförsörjaren fått fortsatt stöd i postindustriella samhällen genom institutionellt sanktionerade strukturer, praktiker och diskurser.145 Resultaten kan vidare härledas från den individualiserade arbetstagarmodellen, som enligt Hobson fått genomslag i den svenska politiska diskursen om jämställdhet. Målet med jämställdhetspolitiken har enligt denna modell varit kvinnors ekonomiska oberoende genom deras deltagande i arbetskraften.146

Hobson och Fraser framhåller att kvinnors arbetskraftsdeltagande (eller anpassning efter manligt utformade institutioner) inte leder till en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Detta är Sverige ett levande exempel på, där kvinnors förhållandevis höga sysselsättningsgrad har bidragit till en starkt könssegregerad                                                                                                                

143  _{Leijnse, E., Kvinnojobb och karlgöra, Sydsvenskan, 2013-03-03.} 144 _{SOU 2014:6.}

145 _{Fraser, N., 1994; Bergquist, C., 1990.}   146 _{Hobson, B., 2004.}

arbetsmarknad. Att kvinnor och män arbetar inom olika yrken och sektorer förklarar till stora delar löneskillnaderna mellan könen. Kvinnors underordning har därmed inte försvunnit genom kvinnors deltagande i arbetskraften, den har endast antagit en ny skepnad. Fraser menar att verklig jämställdhet förutsätter att föreställningar om kön baserade på tänkta skillnader mellan kvinnor och män dekonstrueras. Policy bör inte eftersträva att kvinnor blir som män, istället behöver existerande manscentrerade institutioner omstruktureras till att även omfatta kvinnor.147

I analysen har jag kunnat uttyda ett försök till omstrukturerande av existerande institutioner. Detta är Socialdemokraternas reform om en ”tredje pappamånad”, som aktivt uppmanar män att delta i omsorgsarbetet. Här framställs inte omsorgsarbetet eller kvinnorna som problemet utan det är det manliga familjeförsörjaridealet som problematiseras. Med pappamånaden blir omsorgsarbetet en del av vad den normativa arbetstagaren förväntas göra. I Frasers mening kommer därmed Socialdemokraternas problematiseringar närmast målet om en jämställd arbetsmarknad.

Det finns en grundläggande motsättning mellan partierna som jag anser ha haft avgörande betydelse för mina resultat. I Socialdemokraterna problemrepresentationer framställs kvinnors deltidsarbete och övergripande omsorgsansvar vara ett resultat av informella normer och strukturer. Ojämställdheten på arbetsmarknaden är inte ett resultat av individuella aktörers val och preferenser utan kan härledas från strukturella maktskillnader mellan könen. Socialdemokraterna analys utgår därmed från att det finns en könsmaktsordning. Moderaterna hänvisar till kvinnors ekonomiska drivkrafter och arbetsutbud och reducerar därmed jämställdhetsproblemet till formella barriärer som verkar hindrande för den enskilde. När dessa hinder är undanröjda är det alltså individen som tillskrivs makt att förändra situationen. Könsmaktsordningen tilldelas ingen förklaringskraft i Moderaternas problemframställningar. Trots denna avgörande skillnad är partierna överraskande lika varandra. Lösningsförslagen hos båda partierna utgår företrädesvis från ett manligt ideal. Därmed kan den svenska politiska diskursen om jämställdhet förstås som manscentrerad.

Att den förda jämställdhetspolitiken föregås av ett manligt perspektiv kan i sig verka hämmande för jämställdhetsutvecklingen. Eftersom den manliga sfären värdesätts blir                                                                                                                

kvinnligt kodade praktiker per automatik nedvärderade. Könssegregeringen upprätthålls vilket legitimerar en värdediskriminering av kvinnors yrken. Men detta får även reella konsekvenser för kvinnors möjligheter att överhuvudtaget delta i förvärvsarbetet med samma villkor som män. Kvinnor väntas anpassa sig efter idealet om den manliga familjeförsörjaren och leva sina liv som män. Men eftersom kvinnor också tillskrivs ansvaret för omsorgsarbetet faller denna förväntan på sin egen orimlighet. Detta kan leda till att kvinnor fortsätter ”välja” de otrygga anställningsformerna och lågt betalda yrkena, som alltså är otrygga och lågbetalda för att kvinnor är överrepresenterade. Kvinnor reproducerar könsmaktsordningen och bidrar till sin egen underordning, eftersom de institutionella arrangemangen inte tillåter annat. Vad som krävs är att den normativa arbetstagaren baserat på ett manligt ideal dekonstrueras. En konkret åtgärd är att reservera fler dagar i föräldraförsäkringen.

Avslutningsvis vill jag göra några reflektioner med avseende på mina metodval. Som tidigare påpekats har ens roll som uttolkare en avgörande betydelse i kvalitativa textanalyser. Det är av vikt att forskaren ställer sig främmande till materialet som ska analyseras. Min upplevelse är att detta har underlättats av WPR-metoden. Genom att utgå från ojämställdheten som ett konstruerat problem har det varit enkelt att fånga in de bakomliggande förutsättningar och antaganden som föregås av policyförslagen. Därtill har användandet av institutioner som analytiskt verktyg hjälpt till att identifiera de oskrivna sociala regler och koder som begränsar aktörer och upprätthåller en maktordning mellan könen. Ett alternativt sätt att besvara studiens frågeställningar hade varit att utföra intervjuer med företrädare för partierna. Detta hade medfört praktiska svårigheter eftersom representativiteten förutsätter intervjuer med högt uppsatta personer inom respektive parti. Därtill hade det varit svårare att sätta sig in i de diskurser som kringgärdar olika åtgärder och förslag. Trots dess begränsningar anser jag att en policyanalys lämpade sig bäst för att uppnå studiens syfte.

Ett problem i feministiska analyser är att kvinnor ofta framställs som en homogen grupp med liknande intressen. Därmed osynliggörs aspekter som klass och etnicitet som kan ha en avgörande betydelse för hur olika grupper av kvinnor påverkas genom olika policyförslag. Införandet av ett intersektionellt perspektiv hade förvisso inte behövt motsäga studiens slutsatser att den svenska jämställdhetspolitiken kan förstås

som manscentrerad och att detta kan verka hindrande för jämställdhetsutvecklingen. Det hade däremot kunnat bidra med ytterligare djup i analysen.

I framtida forskning vore det intressant att fortsätta undersöka hur könade relationer konstrueras och reproduceras i den politiska diskursen, exempelvis genom att utforska andra partiers policyförslag. Därtill vore det lämpligt att undersöka hur politiker angriper jämställdhetsproblemet inom övriga policyområden och var ansvaret för förändring är riktat. Om ett manligt perspektiv hegemoniserar jämställdhetsarbetet kan åtgärder och förslag verka fruktlösa. Att kvinnor skuldbeläggs för sin egen underordning är ingenting nytt. Vad detta skuldbeläggande får för reella konsekvenser för jämställdhetsutvecklingen vore däremot relevant att forska vidare kring.

Referensförteckning

Bacchi Lee, C., Analysing policy: What’s the problem represented to be? Första upplagan, Frenchs Forest, Pearson Australia, 2009

Bacchi Lee, C., Women, policy and politics – the Construction of Policy Problems, Tredje upplagan, SAGE, London, 1999

Bacchi Lee, C. & Evaline, J., Mainstreaming Politics: Gendering Practices and Feminist Theory, University of Adelaide Press, Adelaide, 2010

Bergström, G. & Boréus, K., Textens mening och makt – Metodbok i

samhällsvetenskaplig text och diskursanalys, Andra upplagan, Studentlitteratur AB, Lund, 2005

Beyeler, M. & Annesley, C., Gendering the Institiutional Reform of the Welfare state: Germany, the United Kingdom and Switzerland. I Krook, M-L. & Mackay, F. Gender Politics and Institutions: Towards a Feminist Institutionalism. Basingstoke: Palgrave Macmillan, s 79-94, 2011

Höjer Wendt, M. & Åse, C., Politikens paradoxer – En introduktion till feministisk politisk teori, Andra upplagan, Academia Adacta AB, Lund, 1996

Esaisson, P., et. al., Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Tredje upplagan, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2007

Merriam, S., Fallstudien som forskningsmetod, Studentlitteratur AB, Lund, 2006

North, D., Institutions, Institutional Change and Economic Performance, Cambridge University: Cambridge University Press, 1990.

Kantola, J., Feminists Theorize the State. Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2006

Krook, M-L. & Mackay, F., Introduction: Gender Politics and Institutions. I Krook, M-L & Mackay, F., Gender Politics and Instiutions: Towards a Feminist

Institutionalism, Basingstoke: Palgrave Macmillan, s 1-20, 2011

Tollin, K., Sida vid sida – en studie av jämställdhetspolitikens genealogi 1971-2006, Bokförlaget Atlas, Holmbergs, Malmö, 2011

Sainsbury, D., Gender and welfare state regimes, Oxford University Press, New York, 1999

Winther Jørgensen, M. & Phillips, L., Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur AB, Lund, 2000

Bergqvist, C., Myten om den universella svenska välfärdsstaten, Statsvetenskaplig tidskrift., 93(1990):3, s 223-233, 1990

Hawkesworth, M., Engendering Political Science: An Immodest Proposal. Politics & Gender, s 141-156, 2005

Helmke, G. & Levitsky, S., Informal Institutions and Comparative Politics: A Research Agenda. Perspectives on Politics, s 725-740, 2004

Hobson, B., The Individualised Worker, the Gender Participarory and the Gender Equity Models in Sweden, Social Policy and Society, Vol 3, s 75-38, 2004

Fraser, N., After the Family Wage: Gender Equity and the Welfare State, Political Theory, Vol 22, No. 4, s 591-618, Sage Publications, 1994

Mackay, F., et al., New Institutionalism Through a Gender Lens: Towards a Feminist Institutionalism? International Political Science Review, Vol. 31(5) s 573-588, 2011

Tunberger, P. & Sigle Rushton, W., Public Policy and Families. I Judith Treas,