I vår studie har vi kommit fram till att alla tre pedagogers genuskontrakt påverkar dem i sina handlingar och tankar. Eftersom pedagogernas genuskontrakt är en del av dem så speglar det också verksamheten som de arbetar i och på så sätt når de också fram till barnen.
Alla tre pedagogerna hade en vilja att arbeta genusmedvetet. Dock kunde vi konstatera att mycket skedde omedvetet och på rutin. Detta kan förklaras av genuskontraktet då detta starkt påverkar varje individ och är svårt att göra sig fri ifrån eftersom det är en del av varje
människas personlighet.
Flickorna och pojkarna bemöttes olika på Solens avdelning. Även om pedagogerna hade goda intentioner att arbeta jämställt så blev resultatet istället att pedagogerna förstärkte till viss del skillnaden mellan könen. Ett sådant exempel var när pedagogerna lät pojkarna leka i
dockrummet och flickorna i lekrummet för att barnen skulle få prova på sådant de vanligtvis inte sysselsatte sig med. Alla tre pedagogerna hade på så sätt en uppfattning om vad som var flick- och pojkaktigt samt vad de olika könen brukade/ förväntades leka och även rummet som lekarna skedde i.
Pedagogerna sade i sina intervjuer att de inte hade funderat på läroplanen och vad där stod om genus. De menade att arbetet satt i ryggraden och på så sätt blev läroplanen tillsidosatt. Dock var alla tre pedagogerna engagerade till att arbeta genusfrämjande. Att inte läroplanen
djupare och påverkade dem starkare än vad läroplanens roll gjorde/gör. Genuskontraktet har alltså en stor betydelse och finns med i pedagogernas medvetna och omedvetna tankar och arbetssätt. Genuskontraktets starka roll gör att pedagogerna som också är modeller för barnen för vidare och stärker de redan befintliga könsrollerna som finns. Detta trots att målet är det motsatta om man ser till läroplanen för förskolan. På så sätt blev lpfö 98 undantryckt av genuskontraktet.
Trots att pedagogerna hade en vilja att motverka de traditionella könsrollerna och trodde i sin tanke att de arbetade genusmedvetet så blev resultatet att de gjorde omedvetna handlingar som arbetade emot de medvetna tankarna som pedagogerna hade om genus. Detta visar ännu en gång på genuskontraktet starka påverkan hos pedagogerna och hur svårt det är att förändra det könsmönster som redan finns.
7 Diskussion och kritisk reflektion
I detta kapitel diskuterar vi våra egna tankar och reflektioner kring vår studie, samt reflekterar kritiskt om vår arbetsprocess och ger förslag till vidare forskning.
7.1 Granskning av vår studie
Vi har nått vårt syfte med denna undersökning kring pedagogers medvetna/ omedvetna arbetssätt och tankar kring barn ur ett genusperspektiv då vi upplever att denna studie har gett oss mycket kunskaper om genus och dess verkan på arbetssättet i förskolan. Vi känner att vi är nöjda med vårt upplägg och val av metoder. Genom att använda oss av både observationer och intervjuer skapade vi två metoder som kompletterade varandra så vi senare fick ett bra underlag när vi skulle analysera vårt empiriska material. Det hade varit intressant att filma observationerna i stället för att göra fältanteckningar. Men det är inget som tyder på att det skulle bli bättre resultat med en filmkamera men observationerna hade eventuellt kunnat tolkas på ett annat sätt. Dock känner vi att våra fältanteckningar har varit ett mycket bra stöd för oss då vi efteråt använde dem som underlag i intervjuerna men också under hela vårt arbete och framförallt i vår analys. Det hade varit intressant att observera ute på fältet fler dagar för att se om vi sett liknande saker varje dag eller om vi helt enkelt fått syn på något annat. Det vi aldrig kan veta är om det vi såg dessa två dagarna är något som sker konsekvent i verksamheten eller om det var tillfälligheter.
.
7.2 Egna tankar och reflektioner
Att genuskontraktet hade så stor genomslagskraft i pedagogernas arbete förvånade oss
eftersom pedagogernas vilja var att motverka de traditionella könsrollerna som de själva hade växt upp i. Våra tankar och reflektioner kretsar runt hur man ska kunna arbeta efter lpfö 98 om ens handlingar och tankar delvis kommer utifrån ens egna genuskontrakt? Även om man som pedagog är positiv till främjandet av genus och vill arbeta medvetet kring det så funderar vi över hur detta ska ske utan att ens genuskontrakt styr? Kan man göra sig fri från sitt
genuskontrakt?
Läroplanen för förskolan förespråkar en verksamhet som genomsyras av ett genustänkande som arbetar emot de könsroller och könsmönster som anses traditionella (Lpfö 98). Jämställd
förskola (SOU, 2006:75) skriver att genusperspektivet som ligger på pedagogerna i förskolan
är mycket viktigt. Jämställdhetsarbetet i förskolan är inte något som är frivilligt för pedagogerna. Pedagogerna måste kunna utföra ett pedagogiskt arbete med jämställdhet i förhållningssättet till och mellan barnen (a.a.). På så sätt är det en intressant diskussion kring hur man ska göra för att upplysa pedagoger om hur stor verkan deras genuskontrakt har och hur man kan göra för att förhindra att genuskontraktet får större utrymme än läroplanen.
7.3 Förslag till vidare forskning
Då genus är ett stort och ständigt aktuellt ämne så finns det också många intressanta aspekter om genus som man kan forska om. Som förslag på vidare forskning tror vi att det skulle vara intressant att forska kring hur barn blir bemöta från första början, d.v.s. från födseln.
Observationer och intervjuer med barnets föräldrar och andra viktiga personer som finns i barnets närmaste omgivning skulle då vara aktuella. Vad har föräldrarna för tankar om sitt
barn beroende på om det är en flicka eller pojke ur ett genusperspektiv? Vi tror att det är här
det måste ske en förändring då föräldrarna är barnets första möte med omvärlden och föräldrarna är de personer som fostrar barnen att bli de människor de blir med dess värderingar och normer.
Referenslista
Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken - för småsakliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Fangen, Katrine (2005). Deltagande observation. Liber AB.
Gannerud, Eva (2001). Lärares liv och arbete i ett genusperspektiv. Stockholm: Liber. Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Elvin- Nowak, Ylva & Thomsson, Heléne (2003). Att göra kön- om vårt våldsamma behov av
att vara kvinnor och män. Stockholm: Bonnier.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olav (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala X- O graf tryckeri AB.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Läroplan för förskolan, (1998). Lpfö98. Utbildningsdepartementet. Stockholm: Skolverket och CE Fritzes AB.
Magne Holme, Idar & Krohn Solvang, Bernt, (1997). Forskningsmetodik Om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Merriam, Sharan B, (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur Nordahl, Bertill (1994). Hankön i skolan En debattbok om pojkar i en kvinnovärld. Forlaget Modtryk.
Olsson, Henny & Sörensen, Stefan (2001). Forskningsprocessen Kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Liber: Stockholm.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Repstad, Pål (1993). Närhet och distans- kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Rithander, Susanne (1991).Flickor och pojkar i förskolan Hjälpfröknar och rebeller. Almqvist & Wiksell Förlag AB.
Sandquist, Anna-Marie (1998). Visst görs vi olika! Jämställda barn - hur skulle det se ut? Svenska kommunförbundet och Kommuntus Förlag.
Skolverket (1999) OLIKA PÅ LIKA VILLKOR – En antologi om jämställdhet i förskolan. SOU (2006:75). Jämställd förskola – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans
pedagogiska arbete. Stockholm 2006.
Svensson, Tommy (1992). Människa, interaktion och social omgivning. Ekbacken Förlag AB. Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Pedagogiskt arbete och kön Med historiska och nutida
exempel. Lund: Studentlitteratur.
Thurén, Britt-Marie (2002). Genusvägar - en antologi om genusforskning. Malmö: Liber Ekonomi.
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Winther Jørgensen, Marianne & Philips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Öhman, Margareta (1999). Olika på lika villkor: En antologi om jämställdhet i förskolan. Att
ge pojkar och flickor i förskolan lika möjligheter. Skolverket 99:422.
Internetlänkar:
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer. Inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Tillgänglig 2008-12-04,
http://www.vr.se/download/18.427cb4d511c4bb6e38680002601/forskningsetiska_principer_f ix.pdf.
Learning- Theories.com Knowledge Base and Webliography (2008-12-10). Social Learning
Theory (Bandura). Tillgänglig 2008-12-12,