Tabell 2.
Tema/Kategorier Resultat Forskning/Teorier
Strategier för att öka
elevernas kunskap
om alternativen
Nedan presenteras de tre strategier som vägledarna anser är centrala för att öka elevernas kunskap om alternativen. Avslutningsvis presenteras vägledarnas syn på betydelsen av dessa strategier:
Nedan presenteras den forskning och de teorier som förankras i studiens resultat:
Information Klassinformation där verktyg som används är bl.a. Skolverkets informationsfilm och förberedda Powerpoints.
Visuellt informationsmaterial; gymnasiekatalog, programblad. Övriga informationskanaler;
information via mentorer, tv-skärm i skolans kafeteria, digitala kanaler. Tipsar om hemsidor, länkar och virtuella studiebesök rörande utbildnings- och yrkesalternativ.
Cranmore et al. (2019) Dresch & Lovén (2010)
Eriksson, Högdin & Isaksson (2018) Højdal (2019)
Højdal & Poulsen (2012) Lindh (1997)
Sampson, Peterson & Reardon (1989) Walker et al. (2006)
Vägledningsaktiviteter i vid bemärkelse
Prao, yrkesmässor, temadagar, gymnasiemässor, gymnasiebesök, öppet-hus, prova-på-dagar, externa aktörer och den vida vägledningen som hela skolans ansvar (vägledning integrerat i skolans ämnen).
Dresch & Lovén (2010)
Eriksson, Högdin & Isaksson (2018) Højdal (2019)
Højdal & Poulsen (2012) Lindh (1997)
Sampson, Peterson & Reardon (1989) Walker et al. (2006)
Vårdnadshavare som ett indirekt verktyg
Möten och information till vårdnadshavare; föräldramöten individuellt och i grupp.
Dresch & Lovén (2010) Lovén (2000)
Betydelsen av strategier för att öka elevernas kunskap om alternativen
Vid vägledning underbygger snäv vägledning:
Eleverna blir mer kunskapsmässigt förberedda vad gäller valalternativen inför vägledningssamtalen.
Elevernas perspektiv vidgas. Kunskap om alternativ kan hos eleven skapa en trygghet.
Sammanfattning av forskning och teori:
CIP-teorins ena kunskapsdomän påvisar vikten av att eleverna behöver ha goda kunskaper om valalternativen (utbildnings- och yrkesalternativ) innan
vägledningssamtalet.
Identifierad forskning belyser värdet av heltäckande information och vägledningsaktiviteter i vid
53
Fler engagerade vuxna kan komma leda till fler och tidigare
diskussioner.
Tidsmässiga fördelar.
Samtalen kan komma bli mer produktiva och kvalitativa. Samtalstid kan användas för att bedriva värdefull vägledning istället för att ge eleverna grundläggande information om alternativen.
bemärkelse innan vägledningssamtalet.
Vårdnadshavare identifieras av tidigare forskning som
betydelsefulla vuxna i elevernas förberedelser inför
vägledningssamtal och gymnasieval.
Strategier för att öka
elevernas
självkännedom
Nedan presenteras de två strategier som vägledarna anser är centrala för att öka elevernas självkännedom. Avslutningsvis presenteras vägledarnas syn på
betydelsen av dessa strategier:
Nedan presenteras den forskning och de teorier som förankras i studiens resultat:
Övningar och tester Ökar elevernas medvetenhet om exempelvis egna förmågor, styrkor, egenskaper och intressen. Detta med hjälp av bl.a. intressetester och egenskapskort.
Eriksson, Högdin & Isaksson (2018) Højdal (2019)
Højdal & Poulsen (2012) Lindh (1997)
Sampson, Peterson & Reardon (1989) Walker et al. (2006)
Gruppvägledning Eleverna ges möjlighet och utrymme att koppla exempelvis förmågor, styrkor, egenskaper och intressen till utbildnings- och yrkesalternativ. Eleverna får lyssna på och delge sina tankar och kunskaper till
gruppmedlemmarna.
Eriksson, Högdin & Isaksson (2018) Højdal (2019)
Højdal & Poulsen (2012) Lindh (1997)
Sampson, Peterson & Reardon (1989) Walker et al. (2006)
Betydelsen av strategier för att öka elevernas
självkännedom
Strategierna underbygger snäv vägledning:
Eleverna blir mer medvetna om sig själva och på så sätt mer förberedda inför vägledningssamtalen.
Det underlättar elevernas möjlighet att ställa sig själva i relation till valalternativen.
Genom strategierna vidgas elevernas perspektiv både när det kommer till den egna självkännedomen och förståelsen för möjliga valalternativ.
Sammanfattning av forskning och teori:
CIP-teorins ena kunskapsdomän påvisar vikten av att eleverna behöver ha goda kunskaper om sig själva (självkännedom) innan vägledningssamtalet.
Tidigare identifierad forskning visar på vikten av att
självkännedom är en central del i elevernas förberedelser inför samtalet. Detta för att eleverna ska kunna värdera och ställa valalternativen i relation till sig själva.
54 Kunskap om sig själva kan hos eleverna skapa en trygghet och kan komma leda till ökat självförtroende. Samtalen kan komma bli mer produktiva och kvalitativa både för vägledarna och eleverna.
Strategier för ett
djupare
vägledningssamtal
Nedan presenteras de tre strategier som vägledarna anser är centrala för att nå ett djupare vägledningssamtal.
Avslutningsvis presenteras vägledarnas syn på betydelsen av dessa strategier.
Nedan presenteras den forskning och de teorier som förankras i studiens resultat:
Vägledningssamtalets inramning
Innan vägledningssamtalet
informerar vägledarna eleverna om exempelvis samtalets mål, innehåll och ramar, samt tystnadsplikten. Vägledarna ökar elevernas förförståelse om vilka frågor och områden som kan komma diskuteras i vägledningssamtalet.
Bengtsson (2006) Dresch & Lovén (2010)
Eriksson, Högdin & Isaksson (2018) Gerwick (2013)
Goffman (1974) Goffman (2014) Hughes (2008)
LeBlanc & Nosik (2019) Lindh (1997) Lundahl (2010) Persson (2012) Skolinspektionen (2013) Tillgänglighet och relationsbyggande
Vägledarna rör sig i uppehållsrum och korridorer bland eleverna. Vägledarna anser att kontoret behöver vara placerat i närheten av de utrymmen där eleverna rör sig naturligt i skolans byggnad. Vägledarna har dörren till kontoret alltid öppen om de inte är upptagna. Förhållningssätt och bemötande.
Kotzé et al. (2013) Oldcorn (2016)
Oluseyi & Oreoluwa (2014) Walker et al. (2006)
Vägledarnas egna förberedelsestrategier
Använder sig av andra professioner i skolan för att öka sin kunskap om eleverna innan vägledningssamtalet. Dokumenterar de aktiviteter som eleverna medverkat i.
Utgår från frågeformulär som eleverna tidigare svarat på rörande utbildnings- och framtidstankar. Genomför utvärderingar med
eleverna av vägledningsaktiviteterna.
Gerwick (2013) Hughes (2008)
55 Diskuterar utveckling av
vägledningens praktik med andra vägledare eller kollegor.
Betydelsen av strategier för ett djupare vägledningssamtal Strategierna underbygger snäv vägledning:
Bygger elevernas förförståelse inför vägledningssamtalet som situation. Skapar en trygghet inför situationen som kan komma resultera i att eleverna öppnar upp sig mer i vägledningssamtalen.
Ökar förutsättningarna för ett djupare vägledningssamtal och att
samtalsinnehållet blir av högre kvalité.
Tid i samtalet kan användas till att vägleda eleverna i deras
beslutsfattande och tänkande kring beslutet, istället för att ge eleverna generell information om
valalternativen.
Samtalstiden kan användas mer produktivt och effektivt. Ökar förutsättningarna för att en respektfull och tillitsfull relation byggs mellan vägledarna och eleverna.
Vägledarna kan komma få ett större förtroende av eleverna.
Ökar chansen att möta elevernas föreställningar och förväntningar på vägledningssamtalet. På så sätt minskar vägledarna risken för felaktiga tolkningar och missförstånd kan undvikas.
Genom att utvärdera aktiviteter och diskutera utvecklingen av
vägledningens praktik ökar vägledarnas möjligheter att på ett ännu bättre sätt förbereda presumtiva elever inför vägledningssamtalet.
Sammanfattning av forskning och teori:
Goffmans Inramningteori belyser värdet av situationens inramning för att individen ska förstå vad som exempelvis kommer att hända i samtalet, vilken roll individen ska ha och vad som förväntas av individen. På så sätt ökas individens förutsättningar att kunna förbereda sig inför
vägledningssamtalet som situation.
Identifierad forskning menar att samtalsledaren behöver initialt kommunicera mötets mål, innehåll, struktur och rollfördelning till
mötesdeltagarna. Forskning påvisar att dessa förberedelser inför möten är en framgångsfaktor när det gället mötets produktivitet, effektivitet och kvalitét.
Om eleverna i förberedelserna inför samtalet inte tagit del av strategier för att öka elevernas kunskap om sig själva och valalternativen riskeras att samtalet rör sig inom CIP-teorins bas; Kunskapsdomänen.
Omedvetna elever som kommer till vägledningssamtalet leder till oproduktiva informationssamtal. CIP-teorins övre domäner i triangeln; Domän för beslutsfattande samt
Reflektionsdomän går att jämföras med vägledarnas beskrivning av ett djupare och mer kvalitativt vägledningssamtal. När eleverna är medvetna om sig själva och valalternativen kan samtalstiden i vägledningen röra sig inom dessa
56
två domäner. Då menar vägledarna att värdefull
vägledning i samtalen bedrivs och blir av en mer kvalitativ och produktiv karaktär.
Stockholms universitet SE-106 91 Stockholm Telefon: 08 – 16 20 00 www.su.se