Vägledarnas syn på förberedelsestrategiernas betydelse inför

Studiens resultat visar att samtliga åtta förberedelsestrategier spelar enligt vägledarna en stor roll i förberedelsearbetet med eleverna inför vägledningssamtalet. Vägledarnas syn på betydelsen beskrivs först övergripande, för att avslutningsvis sammanfattas och konkretiseras. Betydelsen av att eleverna får ta del av strategier som Information samt Vägledning i vid bemärkelse, menar vägledarna är att eleverna får en ökad kunskap om valalternativen. Vägledarna beskriver att vägledningsaktiviteter i vid bemärkelse samt information vidgar elevernas perspektiv och vägledarna uppger sig med hjälp av strategierna få bättre förutsättningar för att nå djupare diskussioner rörande elevernas framtidsval. Vägledarnas syn på betydelsen av dessa strategier går i linje med tidigare forskning som menar att vägledningsaktiviteter och information kan komma leda till att samtalen blir mer produktiva och kvalitativa (Cranmore et al. 2019; Dresch & Lovén 2010, ss. 43, 47; Eriksson, Högdin & Isaksson 2018; Walker et al. 2006). Vårdnadshavare har enligt identifierad forskning ett stort inflytande på elevernas valprocess och kan vara ett viktigt stöd för eleverna i diskussioner om framtiden (Dresch & Lovén 2010, s. 45; Lovén 2000, s. 118). Vi fann av studiens resultat att betydelsen av att vägledarna använder sig av Vårdnadshavare som ett indirekt verktyg i elevernas kunskapsbyggande om

alternativen, är ett sätt för vägledarna att tidigare få igång värdefulla diskussioner i hemmet. På så sätt görs eleverna mer förberedda och redo inför vägledningssamtalet och gymnasievalet.

Strategier som Övningar och tester samt Gruppvägledning för att öka elevernas självkännedom, innan vägledningssamtalet, är enligt vägledarna en central och betydelsefull del i elevernas förberedelser inför samtalet. Grundantagande i CIP-teorins kunskapsdomän avseende självkännedom (Højdal & Poulsen 2012, s. 165), likt tidigare identifierad forskning stärker och belyser värdet av att eleverna, i förberedelserna, får mer erfarenhet samt utrymme att öka kunskapen om sig själva (jfr Eriksson, Högdin & Isaksson 2018; Lindh 1997, ss. 21-22; Walker et al. 2006). Vägledarnas syn på strategins betydelse är att medvetna elever, som har en god självkännedom innan vägledningssamtalet, har bättre förutsättningar för att kunna diskutera relationen mellan sig själva och sina valalternativ. Studiens resultat går i linje med CIP-teorins ena beredskapskategori, att individen innan samtalet är så pass medveten att hen kan presentera tänkbara valalternativ i vägledningssamtalet (Højdal 2019, s. 50). Vägledarna beskriver betydelsen av att eleverna får ta del av strategin Vägledningssamtalets inramning för att nå ett djupare vägledningssamtal. Resultatet stöds av Goffmans Inramningsteori (Goffman 1974, ss. 10-11, 21; Persson 2012, ss. 303, 308) samt tidigare forskning som påvisar värdet av att förbereda samtalsdeltagarna genom att tydligt definiera och rama in situationen. Betydelsen av inramningsstrategin som identifieras i studierna är att deltagarnas förutsättningar att kunna förbereda sig ökar, att tiden i samtalet upplevs mer värdefull och används mer produktivt (Bengtsson 2006; Gerwick 2013; Hughes 2008; LeBlanc & Nosik 2019). Vår tolkning av insamlat material går i linje med både forskning och vald teori. Resultatet visar att inramningen av vägledningssamtalet kan leda

40

till att eleverna kan förbereda sig bättre, samt att strategin ger tidsmässiga fördelar för vägledarna själva. Ur empirin utläser vi att inramningen av vägledningssamtalet skapar ökad förförståelse, vilket vägledarna menar leder till en känsla av trygghet hos eleverna inför samtalssituationen. Forskning visar även på värdet av relationsbyggande för att nå samtal av djupare karaktär (Kotzé et al. 2013; Oldcorn 2016; Oluseyi & Oreoluwa 2014; Walker et al. 2006). Studiens resultat, likt tidigare forskning visar att Tillgänglighet och relationsbyggande som strategi har betydelse för samtalets resultat och på vilken nivå samtalet kan föras. Vägledarnas syn på betydelsen av en bra relation med eleverna är att det skapar förutsättningar för att eleverna öppnar upp sig mer i samtalet och därmed kan dialogen föras på ett djupare plan. Det framkom av studiens resultat att Vägledarnas egna

förberedelsestrategier är den sistnämnda strategin vägledarna använder sig av för att öka förutsättningarna att komma in på djupare diskussioner med eleverna. I överensstämmelse med studiens resultat visar tidigare identifierad forskning att om alla samtalsdeltagare kommer förberedda till mötet, ökar sannolikheten för att samtalet blir mer innehållsrikt och produktivt (Bengtsson 2006; Eriksson, Högdin & Isaksson 2018; Gerwick 2013; Hughes 2008; LeBlanc & Nosik 2019; Lovén 2000, s. 248; Lundahl 2010, s. 228; Skolinspektionen 2013, ss. 21-23). Vägledarnas syn på betydelsen av deras egna förberedelsestrategier är att de lättare kan starta igång diskussioner med eleverna kring deras utbildnings- och framtidsval. Vi fann i studiens resultat att användandet och kombinationen av dessa centrala strategier skapar bättre förutsättningar för vägledarna att kunna möta elevernas ökade behov av individuell vägledning. Detta genom att den individuella samtalstiden som eleverna erbjuds blir av större kvalité och mer tidseffektiv, både för eleverna och vägledarna.

Oproduktiva möten benämns av vägledarna som informationssamtal, vilket inbegriper att

samtalsinnehållet rör sig inom CIP-teorins nedre Kunskapsdomän (Højdal & Poulsen 2012, s. 169). Se Figur 3 på nästa sida, basen i triangeln. Vägledarna menar att informationspräglade samtal uppstår om eleverna saknar kunskap om sig själva och/eller kunskap om alternativen. Vägledarnas beskrivning går även att jämföra med CIP-teorins ena kategori av beredskap, en omedveten individ som saknar

baskunskaperna; självkännedom och kunskap om valalternativen (Højdal 2019, ss. 50-51), när de kommer till samtalet. Vägledarna hävdar att ett djupt och kvalitativt vägledningssamtal kan till viss del innebära att vägledarna behöver ge information om alternativen, men menar att merparten av

samtalstiden inte ska gå åt till att informera om grundläggande information om utbildnings- och yrkesalternativ.

Vägledarnas beskrivning av strategiernas betydelse går därför att jämföra med CIP-teorins övre domäner i triangeln, Domän för beslutsfattande och Reflektionsdomän (Højdal & Poulsen 2012, s. 169), se Figur 3 på nästa sida. Vägledarnas beskrivning av djupare och mer kvalitativa

vägledningssamtal, enligt vår tolkning, är att samtalstiden ska röra sig inom dessa två domäner för att den individuella tid som eleverna erbjuds ska ägnas åt värdefull vägledning och inte till att ge eleverna grundläggande information om alternativen. För att nå dit krävs det enligt vägledarna att eleverna är medvetna genom att eleverna, innan vägledningssamtalet, har skaffat sig god kunskap om sig själva och valalternativen. På så sätt menar vägledarna att förutsättningar skapas för att vägledarna kan vägleda eleverna genom valprocessen och att samtalet blir av en mer kvalitativ karaktär.

41

Figur 3. Inspirerad av CIP-teorins tre domäner (Højdal & Poulsen 2012, s. 169).

Vår tolkning är att användningen av förberedelsestrategierna kan komma resultera i att vägledarna inte behöver uppleva samma tidspress med att hinna gå igenom grundläggande moment samt ge generell information i samtalet. Studiens viktigaste resultat som identifierats är att ovannämnda

förberedelsestrategier i kombination är en framgångsfaktor för att nå effektivare, djupare och mer kvalitativa vägledningssamtal för samtliga parter. Eleverna skulle kunna få ut ännu mer av den individuella samtalstiden med vägledaren, samtidigt som vägledarna får ägna sig åt värdefull vägledning.

6.2 Konklusion

Denna studie kan för vägledare på grundskolor bidra till en ökad förståelse för vilka centrala förberedelsestrategier inför det individuella vägledningssamtalet som av vägledarna i studien anses vara av betydelse för att nå mer produktiva och kvalitativa vägledningssamtal. I vår kommande vägledarroll inom grundskolan som utbildningsform, ämnar vi att med ansats från denna studies resultat få bättre förutsättningar att kunna möta elevernas behov av individuell vägledning. Genom att kombinera samtliga förberedelsestrategier ökar sannolikheten att den individuella samtalstiden eleverna erbjuds blir mer innehållsrik och av större värde för eleverna, samtidigt som vägledarnas tid används mer produktivt och effektivt. Förutom att studien belyser centrala strategier avseende hur eleverna förbereds inför det individuella vägledningssamtalet på grundskolorna, bidrar studiens resultat till att öka medvetenheten om förberedelsestrategiernas betydelse. Studiens resultat visar på en samstämmighet mellan vägledarnas redogörelser avseende centrala förberedelsestrategier inför

vägledningssamtalet, vilket vi hävdar stärker studiens resultat. Informanternas beskrivningar går i linje med tidigare identifierad forskning och stöds av valda teoretiska ramverk.

Det finns inom valt fördjupningsområde, förberedelser inför vägledningssamtalet, ganska lite

forskning i Sverige. Däremot har vi med hjälp av denna aktuella studie bidragit med en ökad förståelse för fenomenet. Studiens resultat har påverkats av den utsatta tidsramen för examensarbetet, vilket begränsat både omfattning, urvalsstorlek och geografisk spridning. Detta anser vi är relevant att forska mer om då vägledarnas uppdrag och innehållet i tjänsterna ser olika ut beroende på vart i landet

42

vägledare arbetar. Vi anser att fler studier kring fältet behövs, både kvalitativa och kvantitativa, och med fler deltagande informanter för att fånga en mer heltäckande bild av centrala

förberedelsestrategier, samt strategiernas betydelse. Fortsatta studier som anses vara angelägna att göra i förlängningen av vår studie, förutom ovannämnda förslag om att bredda forskningen geografiskt, är att undersöka elevers upplevelser och erfarenheter av förberedelser inför vägledningssamtalet på grundskolan. Ett annat område som uppstått i ljuset av studiens resultat och som är värt att undersöka mer om är vårdnadshavarnas roll i förberedelserna, då studiens resultat visar att vårdnadshavarna, enligt vägledarna, har en stor påverkan och ett stort inflytande när det kommer till elevernas kunskapsbyggande inför samtal och gymnasieval. Ett annat intressant forskningsuppslag som identifierats genom intervjuerna och ur den insamlade empirin, är vägledarnas behov av att få diskutera utveckling av vägledningsförberedelsernas praktik med kollegor eller andra vägledare. De intervjuade vägledarna i studien som inte hade ett kontaktnät för att diskutera utvecklingsmöjligheter med, till skillnad från de som hade det, associerade till flera utvecklingsområden vad gäller

förberedelsestrategier inför vägledningssamtalet. Detta med hjälp av frågorna i vår intervjuguide. Som en av vägledare sa “Man kommer ju på saker när ni frågar”. Däremot visar empirin att de vägledare som har ett kontaktnät också täcker in fler förberedelsestrategier och uppger sig vara mer nöjda med sitt förberedelsearbete i större utsträckning. Att undersöka skillnaderna mellan de vägledare som har ett kontaktnät och de som inte har det, samt på vilket sätt det påverkar vägledningsverksamhetens förberedelsearbete, anser vi är ett forskningsområde värt att undersöka.

Avslutningsvis har denna studie enligt vår mening bidragit med kunskap om vilka centrala förberedelsestrategier som kan vara betydelsefulla att tillämpa och kombinera för att nå mer produktiva och kvalitativa vägledningssamtal. Detta för både vägledarnas och elevernas bästa.

43

Referenser

Bengtsson, S. (2006). ‘Symbolic Spaces of Everyday Life’, NORDICOM Review, 27(2), p. 119. Available at:

http://search.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/login.aspx?direct=true&db=edo&AN=23814789&site=eds- live&scope=site [Accessed: 11 May 2020].

Borhagen, K. och Lovén, A. (1991). Vem behöver Syo?: syofunktionen och syofunktionärens uppgifter vid några grundskolor, gymnasieskolor och uppföljningsenheter. Stockholm: Skolöverstyrelsen Brown, D. (2002). Career choice and development. 4. ed. San Francisco, Ca: Jossey-Bass Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber

Cranmore, J., Adams-Johnson, SD., Wiley, J. and Holloway, A. (2019). ‘Advising High School Students for Admission to College Fine Arts Programs’, Journal of School Counseling, 17(10). Available at: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1213119.pdf [Accessed: 11 May 2020].

Dresch, J. och Lovén, A. (2010). Vägen efter grundskolan. I: Lundahl, L. (red.), Att bana vägen mot framtiden: karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur Eliasson, A. (2018). Kvantitativ metod från början. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur Eriksson, H., Högdin, S. and Isaksson, A. (2018). ‘Education and Career Choices: How the School Can Support Young People to Develop Knowledge and Decision-Making Skills’, Universal Journal of Educational Research, 6(9), pp. 1900–1908. Available at:

https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1189950.pdf [Accessed: 11 May 2020].

Gerwick, M. A. (2013). ‘Strategies for Effective Meetings’, Journal of Continuing Education in Nursing, 44(4), pp. 171–177. doi: 10.3928/00220124-20130215-68. Available at: https://search- proquest-com.ezp.sub.su.se/docview/1345902834?accountid=38978 (Accessed: 11 May 2020). Goffman, E. (2014). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. 6. uppl. Stockholm: Studentlitteratur

Goffman, E. (1974). Frame analysis – An essay on the organization of experience. Boston: Northeastern Univ. Press

Hughes, M. (2008). ‘Maximizing Meetings: Plan to Be Productive’, Dimensions of Early Childhood, p. 14. Available at:

https://pdfs.semanticscholar.org/ade8/009057dd54cc8ac9bb1ae8dc089a2963cab3.pdf?_ga=2.1956106 04.1907253990.1589185916-1969051970.1582358799[Accessed: 11 May 2020].

Højdal, L. (2019). Karriärvägledning: teman och metoder. Första upplagan [Græsted]: Lisbeth Højdal Højdal, L. og Poulsen, L. (2012). Karrierevalg. Teorier om valg og valgprocesser. 2. udgave, 4. oplag. Fredensborg: Studie og Erhverv

Kotzé, E., Crocket, K., Burke, A., Graham, J. and Hughes, C. (2013). ‘Key Competencies and School Guidance Counselling: Learning Alongside Communities of Support’, Teachers and Curriculum, 13, pp. 26–32. Available at: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1122041.pdf [Accessed: 11 May 2020].

44

Law, B. (1999). ‘Career-learning space: new-DOTS thinking for careers education’, British Journal Of Guidance & Counselling, 27(1), pp. 35–54. Available at:

http://search.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/login.aspx?direct=true&db=edswss&AN=00008496560000 4&site=eds-live&scope=site (Accessed: 11 May 2020).

LeBlanc, L. A. and Nosik, M. R. (2019). ‘Planning and Leading Effective Meetings’, Behavior Analysis in Practice, 12(3), p. 696. doi: 10.1007/s40617-019-00330-z. Available at: https://link- springer-com.ezp.sub.su.se/content/pdf/10.1007/s40617-019-00330-z.pdf [Accessed: 11 May 2020]. Lindh, G. (1997). Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen: [The interview in the career counselling process]. Diss. Stockholm: Univ., 1998

Lovén, A. (red.) (2015). Karriärvägledning: en forskningsöversikt. Lund: Studentlitteratur Lovén, A. (2000). Kvalet inför valet: om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan. Diss. Lund: Univ.

Lundahl, L. (2010). Att bana vägen mot framtiden: karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Lundahl, L. och Nilsson, G. (2010). Vägledning i en tid av decentralisering och avreglering. I:

Lundahl, L. (red.), Att bana vägen mot framtiden: karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur

Nadon, D., Samson, A., Gazzola, N. and Thériault, A. (2016). ‘Becoming a guidance counsellor in Ontario: formative influences from counsellors’ perspective’, International Journal for Educational and Vocational Guidance, 16(3), p. 363. doi: 10.1007/s10775-015-9317-3. Available at: https://link- springer-com.ezp.sub.su.se/content/pdf/10.1007/s10775-015-9317-3.pdf [Accessed: 11 May 2020]. Nationalencyklopedins ordbok Bd 1 [A-Hz]. (1995). Höganäs: Bra böcker

Nationalencyklopedins ordbok Bd 3 [Rekr-Övä]. (1996). Höganäs: Bra böcker

Nilsson, G. (2010). I backspegeln. I: Lundahl, L. (red.), Att bana vägen mot framtiden: karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur

Oldcorn, M. (2016). ‘The Beginning School Counsellor’, BU Journal of Graduate Studies in

Education, 8(2), pp. 5–8. Available at: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1230524.pdf [Accessed: 11 May 2020].

Oluseyi, A. E. and Oreoluwa, S. V. (2014). ‘Factorial Composition of Counsellor Effectiveness Scale’, World Journal of Education, 4(4), pp. 61–69. Available at:

https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1158544.pdf [Accessed: 11 May 2020].

Persson, A. (2012). Ritualisering och sårbarhet: ansikte mot ansikte med Goffmans perspektiv på social interaktion. 1. uppl. Malmö: Liber

Sampson Jr., J. P., Peterson, G. W. and Reardon, R. C. (1989). ‘Counselor intervention strategies for computer-assisted career guidance: An information-processing approach’, Journal of Career

Development, 16(2), pp. 139–154. doi: 10.1007/BF01353007. Available at: https://journals-sagepub- com.ezp.sub.su.se/doi/pdf/10.1177/089484538901600207 [Accessed: 11 May 2020].

Skolinspektionen (2013). Studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Kvalitetsgranskning 2013:5. Stockholm. Tillgänglig på Internet: http://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-

45 grundskolan/[Hämtad: 13 maj 2020].

Skolverket (2013). Arbete med studie- och yrkesvägledning. Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3143 [Hämtad: 13 maj 2020].

Walker, K., Alloway, N., Dalley-Trim, L. and Patterson, A. (2006). ‘Counsellor Practices and Student Perspectives: Perceptions of Career Counselling in Australian Secondary Schools’, Australian Journal of Career Development, 15(1), pp. 37–45. Available at: https://journals-sagepub-

46

Bilaga 1: Intervjuguide

Vi inleder intervjun med dagens datum och informerar därefter informanten om de etiska riktlinjerna; samtyckeskravet (att deltagandet i studien är frivilligt), konfidentialitetskravet (att allt material behandlas konfidentiellt), informationskravet (att vi har informerat om syftet) och nyttjandekravet (att materialet enbart används till vårt examensarbete på Stockholms universitet).

Syfte

Syftet med studien är att öka förståelsen för hur vägledarna på grundskolorna arbetar med att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet samt hur vägledarna ser på betydelsen av dessa förberedelser. Syftet med studien är också att belysa vägledarnas tankar och idéer kring hur de, utifrån sina nuvarande arbetsförutsättningar, skulle kunna utveckla sitt arbetssätt i att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet.

Följande frågor ska uppfylla ovanstående syfte:

● Vad framstår som centralt i vägledarnas beskrivning avseende hur eleverna förbereds inför det individuella vägledningssamtalet på grundskolorna?

● Vilken relevans har förberedelser inför det individuella vägledningssamtalet på grundskolorna?

● På vilket sätt skulle vägledarna, utifrån sina nuvarande arbetsförutsättningar, kunna utveckla sitt arbetssätt i att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet på

grundskolorna? Inledningsfrågor: Berätta lite om dig själv? När är du född?

Hur länge har du arbetat som vägledare på grundskolan?

Har du examen från studie- och yrkesvägledarprogrammet?Om ja, när gick du utbildningen? Vilka årskurser arbetar du med? Antal elever?

Vilka elevgrupper arbetar du med? Hur många procent innefattar din tjänst?

Område 1: Vad framstår som centralt i vägledarnas beskrivning avseende hur eleverna förbereds inför det individuella

vägledningssamtalet på grundskolorna?

 På vilket sätt förbereder du eleverna inför det individuella vägledningssamtalet?

 Beskriv på vilket sätt du gör eleverna medvetna om det individuella vägledningssamtalet?  Vad brukar ingå i den informationen om det individuella vägledningssamtalet till eleverna?  Vad använder du dig av för aktiviteter/hjälpmedel/metoder för att förbereda eleverna inför det

individuella vägledningssamtalet? Hur kommer det sig att du använder just dessa tillvägagångssätt?

47

 Vilka delar är enligt dig centrala att arbeta med när det gäller att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet?

 Vad skulle du mer vilja tillägga som rör ditt sätt att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet?

 Hur lång tid, innan det första individuella vägledningssamtalet äger rum, gör du eleverna medvetna om att de ska träffa dig som vägledare?

Område 2: Vilken relevans har förberedelser inför det individuella vägledningssamtalet på grundskolorna?

● Hur ser du på betydelsen av förberedelser inför det individuella vägledningssamtalet? ● Vilka fördelar upplever du att förberedelser ger dig i rollen som vägledare?

● Vilka nackdelar upplever du att förberedelser ger dig i rollen som vägledare? ● Vilka fördelar ser du att förberedelser ger eleverna?

● Vilka nackdelar ser du att förberedelser ger eleverna?

● Vilka fördelar upplever du att förberedelser ger samtalet i övrigt? ● Vilka nackdelar upplever du att förberedelser ger samtalet i övrigt?

● Vad mer kan du berätta om fördelar kopplat till att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet?

● Vad mer skulle du vilja tillägga om förberedelsernas relevans inför det individuella vägledningssamtalet?

Område 3: På vilket sätt skulle vägledarna, utifrån sina nuvarande arbetsförutsättningar, kunna utveckla sitt arbetssätt i att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet?

● På vilket sätt skulle du, utifrån dina nuvarande arbetsförutsättningar, kunna utveckla ditt arbetssätt i att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet?

● Vad mer skulle du vilja tillägga kring utvecklingsmöjligheter utifrån dina nuvarande arbetsförutsättningar vad gäller att förbereda eleverna inför det individuella

vägledningssamtalet?

Avslutning:

Vad mer skulle du vilja tillägga? Har du några frågor?

Tacka för informantens medverkan.

Informera om att vi kommer att behandla det insamlade materialet konfidentiellt och ljudfilen kommer omedelbart förstöras när uppsatsen blivit godkänd.

48

Bilaga 2: Informationsbrev

Vi är två studenter, Malin Andersson och Lena Rattfelt, och vi läser 6:e och sista terminen på studie- och yrkesvägledarprogrammet på Stockholms universitet. För att kunna erhålla vår examen ingår det att visa upp att vi tillgodogjort oss både kunskap och teknik i vetenskapligt skrivande. Därför ska vi nu genomföra en kvalitativ studie som skriftligt ska presenteras på universitetet och vår förhoppning med detta brev är att du vill medverka i denna.

Studiens syfte

Syftet med studien är att få en större förståelse för hur vägledarna på grundskolorna arbetar med att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet samt hur vägledare ser på betydelsen av dessa förberedelser. Syftet med studien är också att belysa vägledarnas tankar och idéer kring hur de, utifrån sina nuvarande arbetsförutsättningar, skulle kunna utveckla sitt arbetssätt i att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet. Varför vi valt vägledare på grundskolan är för att det är inom den skolform som vägledarna oftast arbetar med eleverna under en längre tid och därför har större möjligheter att förbereda dem inför kommande vägledningssamtal.

Tillvägagångssätt

Med din medverkan innebär det att vi tillsammans kommer att genomföra en intervju som beräknas ta omkring 45-60 minuter. Vi ser gärna att vi får genomföra intervjun på din arbetsplats. Intervjun kommer att spelas in, enbart med ljud, detta då vi efter intervjun vill transkribera och skriva ut intervjun i sin helhet. Anledningen till det är att underlätta analysprocessen av det insamlade

materialet. Om du önskar får du gärna ta del av transkriberingen. Du väljer också i vilken omfattning du vill svara på frågorna under intervjun, vilket betyder att du kan välja att avstå från att svara på specifika frågor.

Forskningsetik

Studien följer forskningsetiska riktlinjer samt allmänna lagar. Intervjun, samt alla uppgifter vi får in