5. Resultat och analys
5.2 Strategier för att öka elevernas självkännedom
Centrala strategier för att öka elevernas självkännedom samt göra eleverna medvetna om relationen mellan sig själva och alternativen, innan det individuella vägledningssamtalet, har identifierats i överensstämmelse med studiens syfte och forskningsfrågor. Dessa sammanfattas till två kategorier: Övningar och tester samt Gruppvägledning.
5.2.1 Övningar och tester
Självkännedom beskrivs av samtliga vägledare som en central och avgörande del i elevernas förberedelse inför det individuella vägledningssamtalet på grundskolorna.
VD: För att kunna göra val i livet så är det enklare om man vet, vem är jag, hur funkar jag, vad är mina intressen, vad är mina styrkor.
Däremot varierar det i vilken grad vägledarna arbetar med att öka elevernas självkännedom. Strategier som beskrivs av vägledarna för att öka elevernas kunskap om sig själva, är att de tillsammans med eleverna genomför olika övningar, aktiviteter och intressetester. Detta med fokus på självkännedom i relation till möjliga utbildnings- och yrkesalternativ.
29
VC: […] vi har lite övningar, vem är jag, vad har jag för intressen, vilka ämnen gillar jag, vilka ämnen gillar jag inte. Vilka har jag lätt för och vilka har jag svårt för. Och hur kan jag jobba med det här för att bli bättre.
VB: Vi använder egenskapskort, och använder den här plus och minus sidan på dom.
VF: […] lite egenskapsfrågor, vad har man för styrkor själv och vad är man intresserad av. […] då börjar man prata mer om, vem är jag, vad är jag intresserad av […]. Sen i åttan får de ju göra intressetestet och det sparar vi också och använder lite grann i vägledningssamtalen och ser om det har ändrat sig, eller om man har kvar samma intressen eller hur det ser ut.
De vägledare som arbetar med självkännedom i mindre utsträckning för att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet, nämner ändå under intervjun att självkännedom är en viktig och nästintill avgörande del i elevernas kompetens för att välja gymnasieprogram och för att vara redo för samtalet. Betydelsen av att i en större utsträckning arbeta med övningar och aktiviteter kring
självkännedom, som förberedelse inför vägledningssamtalet, beskrivs av flera vägledare stärka eleverna på olika sätt.
VA: Det skulle gynna samtalet i och med att de då skulle ställa frågor som de annars inte vågat ställa. För de har fått en ny typ av självförtroende, de känner sig stärkta.
VF: Självkännedomen, den tror jag är jätteviktig för att man ska kunna komma långt och djupare ner i samtalet med elever på högstadiet. För de har ju egentligen inte så mycket erfarenhet att bygga sina tankar på. Där handlar det mycket mer om vem är jag, vad har jag för intressen, vilka förmågor har jag osv. […] det tycker jag skulle behöva utvecklas mer för att få ett ännu bättre vägledningssamtal. […] Vilket blir lättare för mig också då att vägleda om eleven är lite mer förberedd. Effektiv tid där man kommer djupare i samtalen.
Samtliga vägledare menar att ökad självkännedom skapar bättre förutsättningar att kunna använda samtalstiden på ett mer effektivt och kvalitativt sätt. Vägledarna menar också att ökad självkännedom lägger grunden för ett mer innehållsrikt vägledningssamtal och att eleven ska kunna göra ett
genomtänkt gymnasieval.
5.2.2 Gruppvägledning
Flera av vägledarna arbetar aktivt med gruppvägledning som ett sätt att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet. I gruppvägledningen är elevernas kunskap om sig själva ett centralt tema, vilket sedan ställs i relation till gymnasieprogram, gymnasieskolor, yrken och arbetsmarknad. VB: Det är Lovéns bitar som vi använder, vem är jag, vad finns det i omvärlden och vart vill jag. […] Då pratar vi på det här med egenskaper, vem är jag, vad tycker jag är roligt och vad är inte så roligt. Finns det ämnen jag är bra på, några jag är mindre bra på. Sen brukar vi ha en tävling, gissa mitt drömyrke. Då får de skriva ned sitt drömyrke, så får de andra gissa vad det är, just för att vidga lite perspektiv.
VC: Vi jobbar också med gruppvägledning. Det är ju också en grej som vi har utvecklat. […]. Jag är mycket för det här att eleverna ska lära av varandra, så dom får prata mycket med varandra, lyssna på alla, delge varandra kunskaper och information, så dom jobbar tillsammans.
VG: Vi jobbade med förmågor bland annat och försökte koppla förmågor till yrken. De fick beskriva förmågor för varandra, vi satte dem i smågrupper och så där.
30
Samtliga vägledare menar att metoden gruppvägledning är, eller borde vara, en central förberedelsestrategi för att göra eleverna redo inför vägledningssamtalet. Flera av vägledarna påpekade att de ville utveckla gruppvägledning som strategi för att förbereda eleverna bättre.
VF: Jag tänkte lite grann på det här med gruppvägledning, det har jag inte gjort så mycket […]. Jag tror att gruppvägledning är ett bra sätt att börja med för att eleverna får höra varandras åsikter och tankar innan man kommer in till det individuella samtalet. […] Det kan också ha med självskattning att göra, men det kan också handla om yrken, olika drömmar om yrken och varför liksom. Det kanske också skulle vara en bra ingång inför vägledningssamtal tänker jag.
Flera av vägledarna betonar betydelsen av att utveckla gruppvägledning som förberedelsestrategi inför det individuella vägledningssamtalet och menar att kvalitén på samtalet skulle öka.
VG: Det här med att faktiskt diskutera saker i grupp och ha någon form av
gruppvägledningsövningar. Det kan vara bra i syfte att man faktiskt kan se saker från en annans synvinkel.
VF: Men det är det jag tänker med en gruppvägledning, så kanske man hört andras åsikter också och då har man själv funderat kanske lite mer inför vägledningssamtalet. Vart styrkorna ligger hos mig själv, att man är lite mer medveten ändå. […] jag kommer djupare in i samtalen, att jag får ett mer kvalitativt vägledningssamtal. […] Då kanske man har vunnit lite där. Att man har liksom grunden lite och kan komma in lite djupare i samtalet direkt tänker jag.
En av vägledarna lyfte ett mer specifikt utvecklingsområde vad gäller de berörda teman i den gruppvägledning hen genomför med sina elever.
VB: Vi skulle kunna utveckla lite mer kring hur gör man när man väljer. […] Det blir ofta i samtalet, de som har olika val, hur ska jag kunna välja, plus och minus lista, vad är bra med det och så, det blir mer i samtalet. Men vi har inget allmänt program för det faktiskt. Det skulle man kunna tugga ännu mera på.
Även om metoden gruppvägledning används i olika stor utsträckning, ses ändå gruppvägledning, av samtliga vägledare, som en central strategi som skapar möjligheter till ökad självkännedom och perspektivvidgning när det kommer till val av utbildning, samt relationen dem emellan. Vägledarna är samstämmiga i sina beskrivningar och menar att gruppvägledning som förberedelsestrategi, resulterar i att eleverna blir mer medvetna och redo inför det individuella vägledningssamtalet. Vägledarna som uppger sig aktivt och kontinuerligt använda gruppvägledning som förberedelsestrategi, uttrycker också en större nöjdhet över hur väl eleverna är förberedda när de kommer till samtalet.
5.2.3 Analys: Strategier för att öka elevernas självkännedom
Att öka elevernas självkännedom beskrivs av vägledarna vara en central del i att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet. Vägledarnas beskrivningar av strategin står i enlighet med CIP-teorins ena kunskapsdomän som utgör en del av basen i triangeln (Højdal & Poulsen 2012, s. 169). Grundantagandet inom CIP-teorin är att individers karriärval först baseras på kunskap och den andra av teorins centrala kunskapsdomäner som involveras är kunskap om sig själv (Højdal & Poulsen 2012, ss. 160, 169). Kunskapsdomänen i CIP-teorins triangel betraktar kunskap om sig själv som en grundförutsättning för ett välgrundat karriärval (Brown 2002, s. 313; Højdal 2019, s. 28). För det krävs att individen, av vägledaren, ges utrymme och möjlighet att förvärva erfarenhet samt öka kunskapen om sig själv (Højdal 2019, s. 17; Højdal & Poulsen 2012, ss. 165, 170, 175).
Tidigare forskning identifierar att ökad självkännedom är något som eleverna uppskattar och vill arbeta med i större utsträckning som förberedelser inför samtal och gymnasieval (Eriksson, Högdin &
31
Isaksson 2018; Walker et al. 2006). Informanterna i Eriksson, Högdin & Isaksson (2018) uppger att det är viktigt att få möjlighet att arbeta med självkännedom (jfr Walker et al. 2006). Även vägledarna i Lindhs (1997, s. 57) avhandling uppger att självkännedom är en central del i elevernas
samtalsförberedelser. Samtliga vägledare i denna aktuella studie instämmer att elevernas
självkännedom är en avgörande förberedelsestrategi och de strategier som beskrivs av vägledarna vara betydelsefulla för att öka elevernas självkännedom är Övningar och tester samt Gruppvägledning. Vägledarna menar att strategierna ger eleverna möjlighet att öka kunskaperna om sig själva och därmed få en större förståelse för relationen mellan sig själva och valalternativen. Vägledarna uppger att denna förberedelsestrategi gynnar det individuella vägledningssamtalet på så sätt att det ger goda förutsättningar för ett mer kvalitativt innehåll och effektiv samtalstid. Strategins betydelse stärks av både teorier och tidigare forskning (Eriksson, Högdin & Isaksson 2018; Højdal 2019, s. 28; Lindh 1997, s. 57; Walker et al. 2006).