Strategier för ett kvalitativt och produktivt vägledningssamtal: En kvalitativ intervjustudie om vilka strategier vägledarna på grundskolorna anser är centrala för att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet.

Strategier för ett kvalitativt och

produktivt vägledningssamtal

En kvalitativ intervjustudie om vilka strategier vägledarna på

grundskolorna anser är centrala för att förbereda eleverna inför

det individuella vägledningssamtalet.

Malin Andersson och Lena Rattfelt

Institutionen för pedagogik och didaktik Examensarbete 15 hp

Strategier för ett kvalitativt och produktivt vägledningssamtal Studie- och yrkesvägledarprogrammet (180 hp)

Vårterminen 2020 Handledare: Lena Geijer Examinator: Cormac Mc Grath

Strategier för ett kvalitativt och

produktivt vägledningssamtal

En kvalitativ intervjustudie om vilka strategier vägledarna på

grundskolorna anser är centrala för att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet.

Malin Andersson och Lena Rattfelt

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vilka strategier vägledarna på grundskolorna anser är centrala för att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet samt belysa hur

vägledarna uttrycker betydelsen av dessa förberedelser. En kvalitativ intervjustudie används som metod för att besvara studiens syfte samt forskningsfrågor och studien är baserad på intervjuer med åtta yrkesverksamma vägledare på grundskolor. Tidigare relevant forskning i kombination med valda teoretiska ramverk, karriärteorin Cognitive Information Process (CIP) samt Goffmans

Inramningsteori, används som analysverktyg, vilka står i enlighet med studiens syfte och

forskningsfrågor. Sammanfattningsvis indikerar resultatanalysen att de förberedelsestrategier som vägledarna anser är centrala för att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet kan delas upp i åtta kategorier, vilka fördelas under tre teman; Strategier för att öka elevernas kunskap om alternativen, Strategier för att öka elevernas självkännedom samt Strategier för ett djupare

vägledningssamtal. Betydelsen av att i vägledningens praktik kombinera samtliga

förberedelsestrategier för att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet är att den individuella samtalstiden i vägledningssamtalet ges goda förutsättningar för att bli av en mer kvalitativ och produktiv karaktär.

Nyckelord

Strategies for a qualitative and

productive guidance counselling

session

A qualitative study of what strategies the guidance counsellors at the elementary schools consider are central to preparing students for the individual guidance counselling session.

Malin Andersson and Lena Rattfelt

Abstract

The aim of this study is to increase understanding of what strategies guidance counsellors in

elementary schools consider to be central in order to being able to prepare students for the individual guidance counselling session and to elucidate how the guidance counsellors express the importance of these preparation strategies. The method used to answer the purpose of the study and research

questions is a qualitative interview study based on interviews with eight professional guidance

counsellors working in elementary schools. Previous relevant research in combination with a selection of theoretical framework, the career theory Cognitive Information Process (CIP) and Goffman's Framing theory, correlating with the study’s purpose and research questions, have been used as tools for analysis. In conclusion the study analysis indicates that the preparation guidance counsellors find central in order to prepare the students for the individual guidance counselling session can be divided into eight different categories, which are divided into three themes; Strategies to increase students knowledge about the alternatives, Strategies to increase students self-awareness and Strategies for a more profound counselling session. The result of combining all of the preparation strategies in the counselling practise is that the individual time given during the guidance counselling session is provided good conditions for being of a more qualitative and productive nature.

Keywords

Innehållsförteckning

Förord ... 1

1. Inledning ... 2

1.1 Begrepp ... 2

1.2 Syfte och forskningsfrågor ... 3

2. Tidigare forskning ... 4

2.1 Litteratursökning ... 4

2.2 Vägledarnas upplevda tidsbrist ... 4

2.3 Elevernas ökade behov av vägledning ... 5

2.4 Individers erfarenheter av vägledning i grundskolan ... 5

2.5 Förberedelser som framgångsfaktorer i möten ... 6

2.6 Relationsbyggandets betydelse för samtalet ... 7

2.7 Sammanfattande diskussion av tidigare forskning ... 7

3. Teori ... 9

3.1 Kunskapsteoretiska ställningstaganden ... 9

3.2 Cognitive Information Process (CIP) ... 9

3.3 Inramningsteorin ... 11

3.4 Diskussion av teori ... 12

4. Metod ... 14

4.1 Forskningsdesign och forskningsstrategi ... 14

4.2 Datainsamlingsmetod ... 14 4.2.1 Intervjuerna ... 15 4.3 Urval ... 16 4.3.1 Informanterna ... 16 4.4 Genomförande ... 17 4.5 Dataanalys ... 17 4.6 Etiska överväganden ... 18 4.7 Metoddiskussion ... 19

4.7.1 Reflektion över datainsamlingsmetod ... 19

4.7.2 Reflektion över urvalsstorlek och analysmetod ... 20

4.7.3 Reflektion över påverkan ... 20

4.7.4 Reflektion över intervjumetod ... 21

4.7.5 Reflektion över studiens tillförlitlighet ... 21

5. Resultat och analys ... 23

5.1 Strategier för att öka elevernas kunskap om alternativen ... 23

5.1.1 Information ... 23

5.1.2 Vägledning i vid bemärkelse ... 24

5.1.4 Analys: Strategier för att öka elevernas kunskap om alternativen ... 27

5.2 Strategier för att öka elevernas självkännedom ... 28

5.2.1 Övningar och tester ... 28

5.2.2 Gruppvägledning ... 29

5.2.3 Analys: Strategier för att öka elevernas självkännedom ... 30

5.3 Strategier för ett djupare vägledningssamtal ... 31

5.3.1 Vägledningssamtalets inramning ... 31

5.3.2 Tillgänglighet och relationsbyggande ... 32

5.3.3 Vägledarnas egna förberedelsestrategier ... 34

5.3.4 Analys: Strategier för ett djupare vägledningssamtal ... 35

6. Diskussion ... 37

6.1 Diskussion av resultat ... 37

6.1.1 Strategier som framstår som centrala i vägledarnas beskrivning avseende hur eleverna förbereds inför det individuella vägledningssamtalet på grundskolorna ... 37

6.1.2 Vägledarnas syn på förberedelsestrategiernas betydelse inför vägledningssamtalet på grundskolorna ... 39 6.2 Konklusion ... 41 Referenser... 43 Bilagor ... 46 Bilaga 1. Intervjuguide ... 46 Bilaga 2. Informationsbrev ... 48 Bilaga 3. Samtyckesformulär ... 49

Bilaga 4. Tabell - exempel tematisk analys ... 51

1

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till våra familjer som uppmuntrat oss genom hela examensarbetet och som tagit ett större ansvar hemma, vilket för oss har möjliggjort tid att kunna slutföra vårt arbete.

Ett extra stort tack vill vi rikta till vår examenshandledare Lena Geijer som på ett värdefullt sätt stöttat oss i hela arbetet genom att bidra med flera användbara tips i både skrivande och genomförande. Lena har gett oss massor av inspiration, samtidigt som hon utmanat oss, vilket har varit utvecklande. Vidare vill vi även rikta ett särskilt stort tack till samtliga vägledare som gjorde denna studie möjlig genom att bidra med både tid, engagemang, erfarenheter och synpunkter.

Hela examensarbetet har kritiskt diskuterats och skrivits gemensamt, från val av fokusområde och ända fram till sista datum för inlämning. Tack vare det geografiska avståndet har vi haft förmånen att kunna ses fysiskt flera tillfällen varje vecka under examensarbetets tilldelade tidsram. Denna möjlighet har underlättat flera delar i forskningsprocessen, särskilt framställningen av studiens resultat och analysavsnitt. Samtliga intervjuer genomfördes gemensamt och transkriberingarna fördelades lika. I sin helhet har arbetet genomgående präglats av balans och vi är båda mycket nöjda med våra insatser, samt vårt väl fungerande samarbete som kännetecknats av både engagemang, tillit och glädje.

2

1. Inledning

Studiens avsikt är att öka förståelsen för vilka strategier vägledarna på grundskolorna anser är centrala för att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet samt hur vägledarna uttrycker betydelsen av dessa förberedelsestrategier. Bakgrunden till varför området blev aktuellt att undersöka, är att tidigare forskning identifierar en utmanande arbetssituation för vägledarna, vilket resulterar i en stor tidsbrist för att möta det behov av individuell vägledning som efterfrågas (Dresch & Lovén 2010, s. 58; Lindh 1997, s. 57; Lovén 2000, ss. 243-244; Nadon et al. 2016; Nilsson 2010, s. 190). Samtidigt har behovet av individuell vägledning ökat bland eleverna (Dresch & Lovén 2010, s. 58; Eriksson, Högdin & Isaksson 2018; Lundahl 2010, s. 219; Walker et al. 2006). Mot bakgrund av ovanstående problemområde, vägledarnas tidsbrist kontra elevernas ökade behov av individuell vägledning, vill vi titta på problematiken med ett lösningsinriktat fokus. Om inte vägledarna på grundskolorna ges bättre förutsättningar att möta det ökade behovet av individuell vägledning, hur kan istället samtalstiden som vägledarna erbjuder eleverna bli mer kvalitativ och produktiv?

Inspirationen till fördjupningsområdet emanerar ur tidigare forskning som visar att eleverna på

grundskolan saknar en förförståelse för vad ett vägledningssamtal innebär och på vilket sätt vägledaren kan vara ett stöd i deras beslutsprocess till gymnasiet (Skolinspektionen 2013, ss. 21-22; Dresch & Lovén 2010, s. 228). I en rapport av Skolinspektionen (2013, s. 22) framkom det att 37 procent av eleverna upplever att de inte känt sig tillräckligt förberedda inför det individuella vägledningssamtalet på grundskolan och rapporten visar även att anledningen till vägledningssamtalet ofta framstår som otydligt. Även i studien av Dresch & Lovén (2010, s. 228) framkommer det att elevernas

föreställningar om vad ett vägledningssamtal innebär är ganska oviss och över en tredjedel av eleverna uttrycker att de inte förstod vilken hjälp de kunde få av vägledaren. Om eleverna inte vet vad ett vägledningssamtal innebär och vad de kan få hjälp med, så får det implikationer för samtalssituationen (jfr Lindh 1997, s. 5). Lindh (1997, ss. 5, 18) skriver i sin avhandling att vägledningsförberedelser i vid bemärkelse, får konsekvenser för hur det individuella vägledningssamtalet utformas och genomförs. Avsikten med de aktiviteter som genomförs i vid bemärkelse, är att ge eleverna

erfarenheter samt goda kunskaper om alternativ som finns på gymnasiet och ute i arbetslivet. Om det brister i den vida vägledningens förberedelser, och eleverna inte får tillräckligt med information, kunskap och erfarenhet innan det individuella samtalet, riskeras värdefull samtalstid användas till generell gymnasieinformation och därmed går dyrbar tid för vägledning förlorad (Lindh 1997, s. 18). Ambitionen med studien är att bidra med kunskap om vilka strategier vägledarna på grundskolorna anser är centrala och betydelsefulla i förberedelsearbetet med eleverna inför vägledningssamtalet. Vår förhoppning med studiens resultat är att inspirera och stödja vägledare på grundskolor i deras sätt att förbereda elever och att vägledningssamtalen, med hjälp av dessa identifierade strategier, blir mer kvalitativa och produktiva för samtliga parter, både för vägledarna och eleverna.

1.1 Begrepp

Nedan redogörs för studiens centrala begrepp: Förberedelsestrategi, Förberedelser, Strategier, Vägledning i vid bemärkelse, Vägledning i snäv bemärkelse, Vägledningssamtal.

Förberedelsestrategi

3 Förberedelse

Enligt Nationalencyklopedins ordbok (1996, s. 474) är en förberedelse en åtgärd som förenklar och underlättar det kommande arbetet och individen försöker, genom att vidta tidiga åtgärder, skapa ett gynnsamt läge för inblandade parter.

Strategi

En strategi är ett långsiktigt tillvägagångssätt som används för att skapa en hållbar och översiktlig plan av exempelvis sitt arbete i verksamheten (Nationalencyklopedins ordbok 1996, s. 260). I denna studie använder vi benämningen förberedelsestrategier som beskriver vilka taktiker vägledarna använder i förberedelsearbetet med eleverna.

Vägledning i vid bemärkelse

Vägledning i vid bemärkelse är all den förberedelse som en verksamhet erbjuder individen i form av aktiviteter som ger kunskaper inom utbildnings- och yrkesområdet (Lindh 1997, s. 4). Denna beskrivning går i linje med hur vägledarna i denna studie beskriver vägledning i vid bemärkelse.

Vägledning i snäv bemärkelse

Den personliga vägledningen benämner Lindh (1997, s. 5) som vägledning i snäv bemärkelse. Denna vägledning menar Lindh (1997, s. 5) är direkt knuten till de aktiviteter som bedrivs under den vida vägledningen och här får den enskilda individen hjälp att hantera och lösa sina eventuella

karriärproblem. Ovanstående beskrivning kan jämföras med hur vägledarna i denna studie beskriver vägledningsarbetet i snäv bemärkelse, vilket de benämner som det individuella vägledningssamtalet.

Vägledningssamtal

Ett vägledningssamtal är enligt Skolverket (2013, ss. 35-37) ett samtal mellan eleven och vägledaren som ska vidga elevens perspektiv, utmana uppfattningar samt ge eleven verktyg att se sitt val i relation till de valmöjligheter som finns. I denna studie refererar vi till vägledningssamtalet som förs i åk 9 inför och om gymnasievalet, vägledaren och eleven emellan.

1.2 Syfte och forskningsfrågor

Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka strategier vägledarna på grundskolorna anser är centrala för att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet samt belysa hur vägledarna uttrycker betydelsen av dessa förberedelsestrategier.

Följande forskningsfrågor ska uppfylla ovanstående syfte:

● Vilka strategier anser vägledarna vara centrala avseende hur eleverna förbereds inför det individuella vägledningssamtalet på grundskolorna?

● Vilken betydelse anser vägledarna att dessa förberedelsestrategier har inför det individuella vägledningssamtalet på grundskolorna?

4

2. Tidigare forskning

Inledningsvis i detta avsnitt redogörs för de sökvägar som används för att finna relevant forskning i enlighet med studiens syfte och forskningsfrågor. Tidigare forskning har delats upp i följande fem teman: Vägledarnas upplevda tidsbrist, Elevernas ökade behov av vägledning, Individers erfarenheter av vägledning i grundskolan, Förberedelser som framgångsfaktor i möten samt Relationsbyggandets betydelse för samtalet. Avslutningsvis sammanfattas och diskuteras relevant tidigare forskning.

2.1 Litteratursökning

Stockholms universitetsbiblioteks databas EBSCO Discovery Service samt Eric är de databaser som användes för att söka efter sakkunniggranskade vetenskapliga artiklar, i överensstämmelse med studiens syfte och forskningsfrågor. Tidsintervallen i sök- och urvalsprocessen avgränsades från publiceringsår 2000 och framåt. Anledning till det är att vi ville få fram mer tidsaktuella artiklar att bygga studien på. Vi fann bland annat en relevant vetenskaplig artikel med publiceringsår 2018, som är skriven på engelska, men genomförd i svensk kontext. Artikeln undersöker elevers erfarenheter av vägledning i skolan och visar på hög relevans. Därför inkluderas artikeln i föreliggande studie. Vi kom snabbt till insikt i processen att det i Sverige finns ganska lite forskning inom fältet, vilket resulterade i att sökkriterierna breddades och vi kom därmed att leta efter artiklar skrivna på engelska. På så sätt ökades förutsättningarna att hitta fler relevanta artiklar i enlighet med studiens fokusområde. Nyckelord som användes och kombinerades i sökprocessen var följande: guidance counselling session, guidance counsellor, career guidance, school counselling, student counselling, elementary school, students experiences, guidance activities, strategies, preparing, maximizing meetings, effectiveness samt frames. Vidare hämtades inspiration till tidigare forskning genom andras examensarbeten, likt föreliggande studies fokusområde. Detta gjordes via databasen Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Nyckelord som användes i sökprocessen var: erfarenheter, förberedelser, strategier och vägledningssamtal. Genom att ta del av andras aktuella och relevanta uppsatsers forskningsavsnitt samt referenslistor fann vi uppslag på ytterligare artiklar. Vidare fann vi doktorsavhandlingar skrivna på svenska och genomförda i en svensk kontext med fokus på vägledning i grundskolan, vilka för oss blev högaktuella att inkludera i studien. Flertalet artiklar och

doktorsavhandlingar har granskats och gemensamt kritiskt diskuterats vad gäller deras relevans. Sök- och urvalsprocessen resulterade i att elva relevanta och sakkunniggranskade vetenskapliga artiklar, tre doktorsavhandlingar samt en rapport valdes ut, tematiserades och tillämpades.

2.2 Vägledarnas upplevda tidsbrist

Tidigare forskning identifierar att vägledarna på grundskolorna, av olika anledningar, upplever en stor tidsbrist i att bedriva den vägledning som är önskvärd för att möta elevernas behov (Dresch & Lovén 2010, s. 58; Lindh 1997, s. 57; Lovén 2000, ss. 243-244; Lundahl & Nilsson 2010, s. 207; Nadon et al. 2016; Nilsson 2010, s. 190). När valalternativ till gymnasiet blir fler, ökar också trycket på vägledarna (Dresch & Lovén 2000, s. 58). Vägledarna som intervjuades i studien av Lundahl & Nilsson (2010, ss. 207, 210) uppger att vägledningsresurserna ofta varierar mellan kommuner och skolformer, men att de största bristerna när det kommer till resurser finns på grundskolorna. Även Nilsson (2010, s. 190)

5

framhåller att vägledarna visar stort missnöje med resursfördelningen då de ofta blir tilldelade

arbetsuppgifter som ligger utanför vägledningsuppdraget (jfr Nadon et al. 2016). Vidare menar Lindh (1997, s. 57) att vägledarna har för lite tid för individuell vägledning i förhållande till ambitionsnivå. Lovén (2000, s. 244) visar i sin avhandling att vägledarna är ensamma i sin roll och ofta har stora elevunderlag. Vägledarna uppgav att samtalen som genomförs oftast är informationspräglade och vägledningen tenderar att bli mer informationsinriktat i och med tidsbristen (Lovén 2000, s. 247). Vägledarnas ambition är att komma djupare in i samtalen, men tidspressen gör detta problematiskt och därmed minskar möjligheten för vägledarna att på djupet diskutera elevernas situation (Lovén 2000, ss. 236-237, 245). Svårigheter som påpekas med att genomföra vägledningssamtal på ett djupare plan inför gymnasievalet, är när elevernas erfarenheter, kunskaper om alternativen och självkännedom är begränsade (Lovén 2000, ss. 243-244, 247-248).

2.3 Elevernas ökade behov av vägledning

Skolinspektionens (2013, s. 22) enkätstudie visar att eleverna har ett stort behov av mer tid för

personlig vägledning. Även tidigare forskningen identifierar att elevernas behov av vägledning, både i vid och snäv bemärkelse, har ökat (Dresch & Lovén 2010, s. 58; Eriksson, Högdin & Isaksson 2018; Lundahl 2010, s. 219; Walker et al. 2006). Eriksson, Högdin & Isaksson (2018) menar att det samhälle vi lever i idag ställer höga krav på eleverna i och med alla tillgängliga valmöjligheter. Lundahl (2010, s. 219) instämmer och menar att valalternativen ökat i och med det fria skolvalet, ökad konkurrens mellan skolor, vilket gör det svårare för eleverna att navigera och det blir mer komplext att fatta beslut. En anledning till ökat behov av vägledning och möjligheten att diskutera sitt framtidsval, som

framkommit i Dresch & Lovén (2010, ss. 45, 58), är det ökade informationsflödet (jfr Eriksson, Högdin & Isaksson 2018). Att jämföra och värdera valalternativen blir svårare för eleverna och därmed ökar behovet av individuell vägledning (Dresch & Lovén 2010, ss. 45, 58). Att föräldrar är betydelsefulla för att diskutera sitt framtidsval med, instämmer flera studier i. Exempelvis påpekar flera elever i Lovén (2000, s. 118) att föräldrarna har en okunskap om gymnasiet, men att de ändå har ett stort inflytande. I studien av Walker et al. (2006) framkommer det att eleverna uppskattade att enskilt diskutera sina utbildnings- och yrkesval med engagerade vuxna. I Dresch & Lovéns (2010, s. 45) enkätstudie framkommer det att vägledare, men särskilt vårdnadshavare är betydelsefulla i elevernas diskussioner om framtiden och ett stöd som eleverna behöver i gymnasievalsituationen.

2.4 Individers erfarenheter av vägledning i

grundskolan

Tidigare forskning visar att eleverna behöver få ta del av heltäckande vägledningsaktiviteter i både vid och snäv bemärkelse (Cranmore et al. 2019; Dresch & Lovén 2010, s. 45; Eriksson, Högdin &

Isaksson 2018; Lindh 1997, s. 56; Walker et al. 2006). I studien som Dresch & Lovén (2010, ss. 45, 47) genomfört uppger 78 procent av eleverna att det är viktigt att ha någon att personligen diskutera sitt gymnasieval med och eleverna uppgav behov av stöd och hjälp i att hantera, strukturera och tydliggöra den information som ges (Dresch & Lovén 2010, s. 43). Samtidigt visar forskning att 42 procent av eleverna som medverkat i enkätstudien vill ha mer information om sina valalternativ till gymnasiet. Information, men även gymnasiebesök och gymnasiemässor är av stort värde för eleverna (Dresch & Lovén 2010, ss. 43, 47). I studien av Eriksson, Högdin & Isaksson (2018) stärks denna bild

6

då informanterna i studien uttryckte en osäkerhet i studievalet som ett resultat av vag information om yrken, arbetsliv och utbildningsalternativ. En god förberedelse enligt informanterna i Walker et al. (2006) är att få information om möjliga karriäralternativ, aktuell kunskap om behörighetskrav och studievägar samt möjlighet att utveckla strategier i beslutsfattande. Även Cranmore et al. (2019) menar att information om antagningsprocess och behörighetskrav är viktigt vid en övergång till vidare studier. Studien visar också att det är av betydelse att studenterna i god tid får besöka skolor och träffa representanter från olika utbildningar för att öka förståelsen för möjliga valalternativ (Cranmore et al. 2019). Informanterna i Eriksson, Högdin & Isaksson (2018) svarade i stor utsträckning att de önskat mer självkännedom, kunskap om alternativ och utvecklad beslutsförmåga, vilket informanterna menar hade varit till nytta i samtalet och i valet till gymnasiet. Även Walker et al. (2006) styrker att arbete med självkännedom och problemlösningsstrategier ses av eleverna som värdefulla verktyg att få ta del av. Vägledarna i Lindhs (1997, ss. 56-57) avhandling nämner även de att självkännedom och

möjligheten att diskutera alternativen i relation till sig själv, borde vara en central del i

samtalsförberedelserna. Vidare menar Lindh (1997, ss. 56-57) att den kollektiva förberedelsen i vid bemärkelse inför vägledningssamtalet brister och för att undgå att behöva ge generell och allmän information i samtalen behöver eleverna, enligt vägledarna, få mer erfarenheter och upplevelser av utbildningsvägar, yrkesliv och arbetsmarknad. Heltäckande vägledningsaktiviteter rörande

utbildningsval och arbetsmarknad, skulle av eleverna upplevas mer värdefulla om de organiseras och genomförs på olika nivåer, det vill säga både i grupp och individuellt, samt i olika kombinationer (Eriksson, Högdin & Isaksson 2018).

2.5 Förberedelser som framgångsfaktorer i möten

Flertalet studier pekar på vikten av förberedelser inför samtalet för att uppnå effektivitet (Bengtsson 2006; Eriksson, Högdin & Isaksson 2018; Gerwick 2013; Hughes 2008; LeBlanc & Nosik 2019; Lindh 1997, s. 18; Lovén 2000, s. 248; Lundahl 2010, s. 228; Skolinspektionen 2013, ss. 17, 21-22). Lindh (1997, s. 18) skriver i sin avhandling att vägledningsförberedelser i vid bemärkelse får följder för hur det individuella samtalet utformas och genomförs. Avsikten med de aktiviteter som genomförs i vid bemärkelse, är att ge eleverna erfarenheter samt kunskaper om utbildnings- och yrkesalternativ. Om det brister i den vida vägledningens förberedelser, och eleverna inte får tillräckligt med

information, kunskap och erfarenhet innan det individuella vägledningssamtalet, riskeras dyrbar samtalstid användas till grundläggande gymnasieinformation och därmed går värdefull tid för

vägledning förlorad (Lindh 1997, s. 18). Lovén (2000, ss. 248, 260) uppger att vägledarna behöver se vägledningsaktiviteterna ur ett helhetsperspektiv och att upplägget ska vara genomtänkt samt

inkludera områden som är viktiga för valkompetens, som till exempel självkännedom och kunskap om alternativen. Eriksson, Högdin & Isaksson (2018) kommer i sin rapport fram till att roller och

förväntningar mellan eleven och vägledaren bör förtydligas och diskuteras innan samtalet. Detta är även en slutsats som Lovén (2000, s. 243) drar utifrån sitt resultat, med avsikt att skapa förutsättningar för att eleverna ska kunna förbereda sig bättre inför vägledningssamtalet. Även LeBlanc & Nosik (2019) bekräftar att mötets avsikt, innehåll, struktur och rollfördelning initialt behöver förmedlas till deltagarna och de ansträngningar som görs med att tidigt planera och kommunicera inför mötet ger en tidsbesparing. Konsekvenserna, enligt LeBlanc & Nosik (2019), av att inte kommunicera mötets mål och struktur är ineffektiva möten där deltagaren kommer oförberedd och troligtvis med andra förväntningar än samtalsledarens. Gerwick (2013) förstärker i sin rapport att mötets agenda och mål behöver sättas samt tydliggöras innan mötet äger rum och på så sätt blir mötet mer effektivt och deltagarna håller sig till ämnet som mötet har för avsikt att beröra (jfr Hughes 2008). Dresch & Lovén

7

(2010, s. 228) skriver att elevernas föreställningar samt förväntningar om vad vägledning innebär är ganska oklar och om eleverna inte vet vad ett vägledningssamtal innebär så får det konsekvenser för samtalssituationen (jfr Lindh 1997, s. 5). Även i Skolinspektionen (2013, s. 22) framkommer det att avsikten med vägledningssamtal ofta framstår som otydligt för eleverna och studien visar att mer än en tredjedel av eleverna upplever att de inte känt sig tillräckligt förberedda inför det individuella

vägledningssamtalet på grundskolan. Med tydligt definierade samtalsramar skapas förutsättningar att, inom tidsramen, hålla sig till ämnet för att maximera mötestiden (Hughes 2008). Bengtsson (2006) skriver att om individen förstår inramningen av situationen, vilka regler som ska följas, vilket beteende som är lämpligt och vilka förväntningar som finns, resulterar det i att individens förutsättningar att kunna förbereda sig inför mötet ökar.

2.6 Relationsbyggandets betydelse för samtalet

Tidigare forskning belyser värdet av att bygga relation för att öka förutsättningar för djupare samtal (Kotzé et al. 2013; Oldcorn 2016; Oluseyi & Oreoluwa 2014; Walker et al. 2006). Walker et al. (2006) visar i sin studie hur viktigt relationsbyggande kan vara för att tillgodose elevers behov av information, strategier och stöd. Informationscentrerade samtal där vägledaren enbart informerar generellt, visar sig vara långt mindre värdefulla än samtal på djupare plan där vägledaren engagerar sig i den enskilda eleven (Walker et al. 2006). Kotzé et al. (2013) belyser vikten av att relationen mellan vägledaren och eleven är respektfull och tillitsfull för att få till en bra dialog. Oldcorn (2016) skriver att om vägledaren och eleven inte har en relation, kan det finnas ett motstånd från elevens sida att ta emot vägledning, vilket försvårar vägledarens arbete. Oldcorn (2016) menar att vägledningsprocessen kan starta först när vägledaren skapat en trygg och tillitsfull relation med eleven. Oluseyi & Oreoluwa (2014) förstärker vikten av relation och menar att om vägledaren etablerar en god relation till eleverna underlättar det för eleverna att öppna upp och delge vägledaren sina tankar och känslor om framtiden, vilket kan resultera i att samtalen får en djupare karaktär.

2.7 Sammanfattande diskussion av tidigare

forskning

Den samlade tidigare forskningen har bidragit till kunskap och gett uppslag samt motiv till vår studie. Den största delen av valda artiklar har utgått från en kvalitativ ansats där intervjuer används som metod. Detta ser vi som ett styrkande av vårt metodval eftersom vi, likt dessa studier, vill fånga vägledarnas subjektiva erfarenheter och upplevelser inom valt forskningsområde. Vägledningsområdet är ett relativt nytt fält och i svensk kontext finns få sakkunniggranskade artiklar skrivna inom vårt fördjupningsområde, vilket resulterade i att även tre doktorsavhandlingar genomförda i svensk kontext, med fokus på vägledningssamtal i grundskolan, inkluderades (Dresch & Lovén 2010, s. 39; Lindh 1997, s. 1; Lovén 2000, s. 18; Lundahl 2010, ss. 21-22). Lindhs avhandling från 1997 är den enda som avviker från det tidsspann vi sökte artiklar inom, från år 2000 och framåt. Avhandlingen inkluderas på grund av sin höga relevans, då Lindh (1997, s. 1) i sin forskning fördjupar sig på vägledningssamtalet i grundskolan för att öka förståelsen för vilka förväntningar som finns inför samtalen och hur samtalen upplevs efteråt. Artiklar om effektiva möten (Gerwick 2013; Hughes 2008; LeBlanc & Nosik 2019) är ett medvetet val att inkludera, eftersom vägledningssamtal är ett möte mellan eleven och vägledaren. De vetenskapliga artiklar och avhandlingar som belyser vägledarnas

8

upplevda tidsbrist (Dresch & Lovén 2010, s. 58; Lindh 1997, s. 57; Lovén 2000, ss. 243-244; Lundahl & Nilsson 2010, s. 207; Nadon et al. 2016; Nilsson 2010, s. 190) samt elevernas ökade behov av individuell vägledning (Dresch & Lovén 2010, s. 58; Eriksson, Högdin & Isaksson 2018; Lundahl 2010, s. 219; Walker et al. 2006) inkluderas då forskningen synliggör problematiken, vägledarnas upplevda tidsbrist kontra elevernas ökade behov av personlig samtalstid. Artiklarna och

avhandlingarna stärker anledningen till varför vägledarnas förberedelsestrategier är betydelsefulla att identifiera. Detta för att samtalstiden ska kunna användas mer kvalitativt och produktivt. Tidigare forskning synliggör vilka erfarenheter av vägledning i grundskolan som individer anser är

betydelsefulla för att känna sig redo inför samtalet och gymnasievalet (Cranmore et al. 2019; Dresch & Lovén 2010, s. 45; Eriksson, Högdin & Isaksson 2018; Lindh 1997, s. 56; Walker et al. 2006), vilka blev högaktuella för vår studie. Flertalet refererade studier visar också på relationsbyggandets

betydelse inför samtal för att få till en djupare dialog (Kotzé et al. 2013; Oldcorn 2016; Oluseyi & Oreoluwa 2014; Walker et al. 2006). Då forskning visar att relationsbyggande är en central strategi för att ett samtal ska bli mer produktivt för medverkande parter hävdar vi att artiklarna är relevanta för vår studie.

9

3. Teori

I detta avsnitt redogörs inledningsvis för studiens kunskapsteoretiska ställningstagande,

tolkningsperspektivet och abduktion. Vidare ges en redogörelse för studiens teoretiska ramverk och analysverktyg Cognitive Information Process (CIP) samt Goffmans Inramningsteori, vilka motiveras i relation till studiens fokusområde. Avslutningsvis resoneras och diskuteras teoriernas relevans i förhållande till studiens syfte och forskningsfrågor.

3.1 Kunskapsteoretiska ställningstaganden

Studiens avsikt är fånga vägledarnas beskrivningar, uppfattningar och upplevelser avseende fördjupningsområdet. En förekommande kunskapssyn inom samhällsvetenskaplig forskning är ett förståelseinriktat och tolkande synsätt på kunskap (Bryman 2018, s. 54), vilket för studien är ett relevant perspektiv för att få fram data som ligger i enlighet med studiens syfte och forskningsfrågor. Att inta ett tolkningsperspektiv menas att forskaren vill fånga den subjektiva innebörden av individers sociala handlingar och att genom tolkning försöka förklara människors handlingar och beteenden (Bryman 2018, s. 54). För att kunna tolka och analysera vägledarnas beskrivningar blev två teorier naturliga som inslag för att kunna tyda, utläsa och analysera insamlat material: Cognitive Information Process (CIP) (Sampson, Peterson & Reardon 1989) och Goffmans Inramningsteori (Goffman 1974, ss. 10-11, 21; Persson 2012, s. 289). Valda teorier anses vara relevanta då de ligger i linje med

studiens syn på kunskap. Vidare vad gäller relationen mellan forskning och teori, har studien intagit ett abduktivt angreppssätt, vilket enligt Bryman (2018, s. 478) kännetecknas av en växelverkan mellan insamlad empiri och teori. Inledningsvis utgick inte studien från några särskilda teorier, men efter att den insamlade empirin analyserats föll sig de två ovannämnda teorierna naturligt på plats, vilka vi då fördjupade oss i för att kunna jämföra med studiens resultat. Vad som kännetecknar ett abduktivt tänkande är att förståelsen och den teoretiska redogörelsen grundar sig i informanternas världsbild (Bryman 2018, ss. 478-479). En abduktiv ansats stämmer överens med studiens tillvägagångssätt, eftersom det är informanternas perspektiv och verklighet studien utgår från, samtidigt som det pågått en konstant rörelse mellan insamlad empiri och teori.

3.2 Cognitive Information Process (CIP)

Cognitive Information Process, även förkortad CIP, vilken på svenska kallas för kognitiva

informationsprocesser, är en av flera karriärteorier som synliggör vilka aspekter som kan komma ha betydelse för individers valprocess och beslutsfattande (Højdal 2019, ss. 15, 17). CIP-teorin är utvecklad av Gary W. Peterson, James P. Sampson, Robert C. Reardon och Janet G. Lenz och presenterades för första gången i slutet på 1980-talet (Sampson, Peterson & Reardon 1989). Karriärteorin är en av många teorier som har hämtat inspiration från Parsons idéer, se även DOTS-modellen (Law 1999), vilken på svenska benämns som FyrstegsDOTS-modellen (Borhagen & Lovén 1991), och som av Lovén (2015, s. 30) kallas för Insikt, Utsikt och Framsikt. Samtliga baseras på de centrala aspekter som Parson har identifierat för ett välgrundat utbildnings- eller yrkesval; självkännedom, kunskap om valalternativ samt förmågan att resonera kring dessa kunskaper i relation till varandra (jfr

10

Borhagen & Lovén 1991; Højdal & Poulsen 2012, s. 165; Law 1999; Lovén 2015, s. 30; Sampson, Peterson & Reardon 1989). Karriärvalsbeslut enligt CIP-teorins tre domäner illustreras i en triangel, se Figur 1. Samtliga domäner beskrivs vara nödvändiga och avgörande för att en individ ska kunna göra väl genomtänkta och meningsfulla karriärval (Brown 2002, s. 313).

Figur 1. Inspirerad av CIP-teorins tre domäner för problemlösning och beslutsfattande avseende karriärval (Højdal & Poulsen 2012, ss. 167-180).

Triangelns bas benämns som Kunskapsdomän och detta beskrivs som själva fundamentet i en individs beslutsfattande (Højdal 2019, s. 28; Højdal & Poulsen 2012, s. 169). CIP-teorins grundantagande är att individers val först baseras på kunskap och de mest betydelsefulla kunskaperna som involveras i en individs karriärval är den egna självkännedomen samt fakta, kunskap och information om olika utbildnings- eller yrkesalternativ (Højdal & Poulsen 2012, s. 160). För att kunna göra ett väl

genomtänkt karriärbeslut behöver individen ges utrymme och möjlighet att förvärva erfarenhet samt öka sin egen kunskap om sig själv (Højdal & Poulsen 2012, ss. 165, 170, 175). Även kunskap om valalternativen måste tillgängliggöras och synliggöras, då detta anses vara lika avgörande som domänen självkännedom. Detta för att individen ska kunna ställa domänerna i relation till varandra (Højdal & Poulsen 2012, s. 165).

Triangelns mitt benämns som Domän för beslutsfattande och representerar beslutsprocessen (Højdal & Poulsen 2012, s. 169). Kompetenser och förmågor som är nästintill avgörande inom denna domän är att kunna analysera och bearbeta information och kunskap, lösa problem samt omsätta och realisera denna inhämtade kunskap i ett verkställande beslut (Højdal 2019, ss. 17, 28). Domänen betecknas även som CASVE; C (Communication) Kommunicera, A (Analysis) Analysera, S (Synthesis) Syntetisera, V (Valuing) Värdera, E (Execution) Verkställa. Kognitiva färdigheter som att kunna kommunicera, analysera, syntetisera, utvärdera samt verkställa beslutsprocessen blir här centrala (Højdal & Poulsen 2012, s. 172). Inom denna domän handlar det för individen om att länka ihop kunskapsdomänerna; självkännedom och kunskap om valalternativen (Højdal & Poulsen 2012, ss. 163-176).

Triangelns översta fält benämns som Reflektionsdomän och illustrerar beslutsfattandets kognitiva processer. Teorins tonvikt ligger här på individens tankeprocesser, det egna självpratet som fångar individens inre dialog (Højdal & Poulsen 2012, ss. 161, 167-180). Fältet benämns som metakognition,

11

vilket menas att individen reflekterar över valprocessen och sitt tagna beslut. Metakognition är en förutsättning för att individen ska dra lärdom av beslutsfattandet, för att kunna överföra dessa

erfarenheter och nya insikter till nya situationer avseende karriärval (Højdal & Poulsen 2012, s. 169). CIP-teorin presenterar även ett förslag på individens medvetenhet och beredskap, vad det innebär att vara redo att välja (Højdal 2019, s. 28). Beredskapen beskrivs utifrån tre kategorier; medvetna,

omedvetna och obeslutsamma (Højdal 2019, s. 50). En medveten individ har kommit såpass långt i sin process att hen kan presentera ett eller fler tänkbara valalternativ i samtalet, men kan komma behöva stöd i processen att implementera det (Højdal 2019, s. 50). En omedveten individ är den som saknar baskunskaperna, kunskap om sig själv och/eller kunskap om valalternativen (Højdal 2019, ss. 50-51). En obeslutsam individ upplever svårigheter när det kommer till de kompetenser som är nödvändiga i själva beslutsprocessen (Højdal 2019, s. 51). Sammanfattningsvis menar karriärteorin att individens beredskap och vägledningsbehov kan knytas an till individens brist på kunskap om sig själv, brist på kunskap om valmöjligheter, samt brist vad gäller kompetensen att fatta beslut (Højdal 2019, s. 28). För att ta reda på hur medveten och redo individen är i sin valprocess och inför samtalet, menar CIP-teorin att vägledningsbehovet behöver identifieras (Højdal 2019, ss. 36, 50-51).

3.3 Inramningsteorin

Erving Goffman gav 1974 ut boken Frame analysis (Goffman 1974) som enligt Persson (2012, s. 287) är en av samhällsvetenskapens mest refererade verk. Goffmans sociologiska forskning har lett fram till teorin om ramar, Frames som beskrivs som en situationsdefinition som följer

verklighetsuppfattningens logik (Persson 2012, s. 289). Med Frame, även kallad inramning, menas hur situationer definieras och förstås (Goffman 1974, ss. 10-11, 21). Begreppet inramning inbegriper också hur individer samlar in social information och hur individens erfarenheter samordnas och organiseras för att kunna begripa samt handla i sociala situationer (Goffman 1974, ss. 10-11, 21; Persson 2012, s. 303). Goffman beskriver den sociala interaktionen ur en teaterföreställnings perspektiv och menar att människor spelar roller, bakom och på scenen, att vi har en främre och en bakre region (Goffman 2014, ss. 25, 207). Att definiera situationen handlar helt enkelt om att avgöra vilket manus det är som gäller på scen, vilket manus de andra använder sig av och som individen ska ansluta sig till. Vet individen vilket manus som ska utgås ifrån, så vet också individen vilka roller som finns att fördela mellan deltagarna (Persson 2012, ss. 78-108). Goffmans nyckelbegrepp,

situationsdefinition, förklaras som att individen behöver få svar på vissa frågor för att förstå och kunna avgöra vad som är situationellt lämpligt (Persson 2012, ss. 78-108, 316). En individs informationsläge avgör hur individen kan hantera situationen och de frågor som en individ försöker besvara inför en situation är exempelvis: vad pågår här?, vilken roll ska jag ha?, vad förväntas av mig?. Genom att besvara frågorna läser individen av situationen och intar sin roll. Det är först när dessa frågor är besvarade som mötesdeltagarna kan börja interagera, eftersom social interaktion förutsätter att individerna kan definiera situationen de befinner sig i (Persson 2012, ss. 86, 307, 316). Enligt Goffman skulle många felaktiga tolkningar och missförstånd i vardagen kunna undvikas om inramningen förtydligas på rätt sätt (Persson 2012, s. 297). Situationsdefinitionen är därför av stor betydelse för individens agerande i situationen och för interaktionen mötesdeltagarna emellan (Goffman 2014, s. 11; Persson 2012, s. 308) Detta sociala spel menar Goffman (2014, s. 207) underlättas om mötesdeltagarna är införstådda med situationens inramning och om deltagarna har ett gemensamt fokus samt en gemensam idé om vad det är för situation och relation. Goffman (2014, s. 208) hävdar att ramar kan appliceras på de flesta sociala interaktioner och att de kan vara avgörande för att definiera situationer, som exempelvis enskilda vägledningssamtal.

12

3.4 Diskussion av teori

Den första av två teorier vi använder som analysverktyg i studien är Cognitive Information Process (CIP) då den visar på hög relevans för att teoretiskt besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Det finns flera vägledningsmodeller, likt CIP-teorin, som utvecklats vidare på Parsons idéer och bygger på samma teoretiska bas; DOTS-modellen (Law 1999), som på svenska kallas för Fyrstegsmodellen (Borhagen & Lovén 1991), och som av Lovén (2015, s. 30) benämns Insikt, Utsikt och Framsikt. Modellerna visar på stor enighet i vilka delar som utgör grunden för ett genomtänkt karriärval; kunskap om sig själv, kunskap om utbildnings- och yrkesalternativ samt förmågan att resonera kring dessa kunskaper i relation till varandra (jfr Borhagen & Lovén 1991; Højdal & Poulsen 2012, s. 165; Law 1999; Lovén 2015, s. 30; Sampson, Peterson & Reardon 1989). Flera av vägledningsmodellerna och teorierna ovan, som bygger på Parsons idéer, har vägts mot varandra samt diskuterats i detalj tillsammans med examenshandledaren. Slutligen valdes CIP-teorin ut som teoretiskt ramverk och vad som överväger valet av teori är att CIP-teorin, till skillnad från de andra modellerna, även inkluderar olika nivåer och kategorier av beredskap, hur medveten och redo en individ är för vägledningssamtal och att göra ett karriärval (Højdal 2019, s. 28). Tidigare relevant forskning, skriven av Eriksson, Högdin & Isaksson (2018), belyser erfarenheter av vägledningsaktiviteter i grundskolan. Denna artikel inkluderas i studiens forskningsavsnitt och Eriksson, Högdin & Isaksson (2018) använder sig av samma teoretiska analysverktyg, CIP-teorin, som även vår studie utgår ifrån. Studiens liknande forskningsområde, i kombination med att studien genomförts i svensk kontext (Eriksson, Högdin & Isaksson 2018), stärker vårt val av teoretiskt ramverk i relation till vår studies forskningsområde. Även Lindh (1997, ss. 20-21) och Lovén (2000, s. 56) belyser i sina avhandlingar liknande

vägledningsmodell och teori som, likt CIP-teorin, i grunden utgår från Parsons tankar, där kunskap om sig själv (självkännedom) och kunskap om alternativen (utbildning och/eller yrken) samt relationen dem emellan, anses vara basen för ett välgrundat karriärval (jfr Lindh 1997, ss. 20-21; Lovén 2015, s. 30; Lovén 2000, ss. 55-56). Goffmans Inramningsteori är ett givet teoretiskt perspektiv att använda som analysverktyg i studien då teorin visar på vikten av tydlighet i och inför möten med andra. Även Bengtsson (2006) beskriver i sin artikel Goffmans teori Frames, Inramningsteorin. Analysverktyget visade sig vara av hög relevans när vi ställer teorin i relation till den insamlade empirin samt studiens formulerade syfte och forskningsfrågor.

Begränsningar som framkommit ur diskussionen gällande CIP-teorin är att den enbart talar om vilka domäner som är betydelsefulla att arbeta med för att en individ ska vara redo för samtal och att kunna fatta ett välgrundat beslut (Højdal & Poulsen 2012, ss. 169-171). Teorin ger dock ingen beskrivning om på vilket sätt vägledarna ska arbeta med att öka exempelvis elevernas kunskaper om sig själva och valalternativen. Den insamlade empirin belyser teorins domäner, samtidigt som empirin bidrar med förslag på sådana användbara verktyg. Fördelen med teorin är att den skapar en struktur i vägledarnas arbete samt ökar förståelsen för vilka delar som behövs arbetas med för att göra eleverna medvetna och redo (Højdal & Poulsen 2012, ss. 167-180). En kritisk reflektion till när det gäller inkluderingen av Goffmans inramningsteori är att den publicerades så tidigt som 1974 (Goffman 1974; Persson 2012, s. 287). En annan reflektion är att enbart ett par nyckelbegrepp ur Goffmans många verk och teorier har valts ut, och vi kan ha missat områden och detaljer värda att inkludera. Med denna kritiska reflektion som bakgrund hävdar vi ändå att teorin, trots sin ålder, visar på hög relevans samt att de utvalda teoretiska begreppen står i enlighet med studiens syfte och forskningsfrågor.

Studiens teoretiska analysverktyg kompletterar varandra. CIP-teorin belyser de områden som är centrala i förberedelsearbetet inför vägledningssamtalet och gymnasievalet (Sampson, Peterson & Reardon 1989) och Goffman belyser genom sin inramningsteori en central strategi för att genom

13

tydlighet av situationen nå mer kvalitativa och produktiva samtal (Persson 2012, s. 289).

Situationsdefinition och inramning som strategi fångas inte upp av ovannämnd karriärteori, vilket gör att vi kan angripa studiens resultat med ett bredare perspektiv genom att inkludera båda teorierna. Valda teorier har underlättat tolkningen och förståelsen för den insamlade empirin samt hjälpt till att förklara och värdera förståelsen av det område studien har för avsikt att undersöka.

14

4. Metod

I metodavsnittet har vi för avsikt att beskriva och motivera de vetenskapliga metoder som använts för att erhålla fördjupad kunskap kring temat, med avsikt att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. I metodavsnittet presenteras studiens ramar, upplägg och tillvägagångssätt. I avsnittet beskrivs även vilken forskningsdesign och forskningsstrategi som använts, metodval för insamling av data, urvalsram av informanter, analysmetod samt etiska överväganden på genomfört arbete.

Sammanfattningsvis avslutas metodavsnittet med en metoddiskussion, där vi utifrån ett kritiskt perspektiv diskuterar de val som gjorts samt bidrar med reflektioner kring studiens tillförlitlighet.

4.1 Forskningsdesign och forskningsstrategi

Studiens syfte och forskningsfrågor är de som styrt valet av forskningsdesign och forskningsstrategi. Med forskningsdesign menas den ram forskaren utgår ifrån vid datainsamling, analys av data samt kriterier för bedömning, med avsikt att besvara formulerat syfte och forskningsfrågor (Bryman 2018, ss. 70-71). Forskningsstrategi innebär istället den teknik forskaren använder för datainsamling (Bryman 2018, s. 71). Studiens fokus var att öka förståelse för vilka strategier vägledarna på

grundskolorna ansåg var centrala för att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet, samt mer i detalj fånga hur vägledarna uttryckte betydelsen av dessa förberedelsestrategier. Därav passade en mer öppen forskningsstrategi för denna studie. För att syftet med studien skulle vara möjligt att uppnå, valde vi att använda oss av en tvärsnittsdesign med en kvalitativ forskningsstrategi, där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Vad som kännetecknar

kvalitativ forskning utifrån en tvärsnittsdesign enligt Bryman (2018, s. 91) är att forskare använder exempelvis semistrukturerade intervjuer med ett antal informanter för att samla in data mer på djupet. Valet av en kvalitativ forskningsstrategi gav en mer detaljrik beskrivning av studiens fokusområde och Bryman (2018, ss. 61, 67) skriver att om forskaren är intresserad av att fånga individers uppfattningar och tolkningar, motiveras vanligtvis en kvalitativ forskningsstrategi. För dataanalysen valdes en hermeneutisk ansats, då tolkningen av transkriberingsunderlaget ansågs central för att öka förståelsen för fördjupningsområdet. Hermeneutiken, enligt Bryman (2018, s. 52), är ett perspektiv som bygger på just förståelse samt tolkning av individers handlingar och beteenden.

4.2 Datainsamlingsmetod

Studiens avsikt var att gå in mer på djupet och Bryman (2018, s. 562) skriver att kvalitativa intervjuer används om forskaren önskar fånga mer fylliga och detaljrika svar. Vad gäller det praktiska

tillvägagångssättet, ansågs semistrukturerade intervjuer vara den datainsamlingsmetod som lämpade sig bäst för att samla in information, med avsikt att kunna besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Inom den semistrukturerade intervjuguiden finns det möjlighet för intervjuaren att be informanterna utveckla sina svar (Bryman 2018, s. 561). De fördelar vi såg med kvalitativa intervjuer var att de skapade en flexibilitet i intervjusituationen då vi som intervjuare kunde bli mer följsamma och

situationen kunde anpassas utefter vad informanterna såg som viktigt. Bryman (2018, s. 561) menar att om forskaren vill lägga tyngd på informanternas egna uppfattningar, tolkningar och synsätt, är ett kvalitativt tillvägagångssätt befogat. Genom användandet av öppna och mer beskrivande frågor gavs

15

informanterna utrymme och möjlighet att delge sina egna tankar, perspektiv och reflektioner kring temat, vilket hos oss ledde till en ökad förståelse för fokusområdet. Att ta del av existerande kunskap och genomföra en litteraturgenomgång inom det område forskaren har för avsikt att fördjupa sig inom, är enligt Bryman (2018, s. 130) en av de viktigaste och mest avgörande delarna inom forskning. Inför skrivandet av intervjuguiden valdes att studera existerande relevant litteratur och forskning.

Anledningen till det var att rama in vad som tidigare var känt inom området, vilket sen fungerade som en bakgrund till studien. Kunskapen från litteraturgenomgången bidrog till införskaffandet av goda ämneskunskaper, vilket underlättade utformningen av den semistrukturerade intervjuguiden.

Intervjuguiden, med ett par frågeställningar tillhörande varje område, formulerades i huvudsak utifrån studiens syfte med existerande relevant kunskap som grund. Guiden kom att omfatta områden, se Bilaga 1, vad gäller centrala strategier avseende hur eleverna förbereds inför det individuella

vägledningssamtalet på grundskolorna. Vi började med att fråga oss vad vi behövde veta för att kunna besvara formulerat syfte och forskningsfrågor. Vi förde även en diskussion kring riktlinjer samt viktiga aspekter inför utformandet av intervjuguiden. Detta med avsikt att säkerställa att vi täckte in alla de områden vi hade för avsikt att fördjupa oss inom. När forskaren är klar med sin intervjuguide, rekommenderas att genomföra en pilotintervju innan den egentliga studien startar igång och

anledningen till det är för att testa, granska och säkerställa att frågorna i intervjuguiden fungerar samt att intervjun som helhet blir bra (Bryman 2018, s. 332). För att testa studiens semistrukturerade intervjuguide, genomfördes en pilotintervju med en informant som inte ingick i urvalet. Avsikten med pilotintervjun var att avgöra frågornas lämplighet och om de gav svar på det studien hade för avsikt att öka förståelsen kring. Pilotintervjun gav värdefulla insikter om förbättringar i intervjuguiden.

Exempelvis åtgärdades otydliga frågeformuleringar och pilotintervjun påminde oss om att låta informanten få god tid på sig att svara på frågorna. Åtta intervjuer med yrkesverksamma vägledare på grundskolan genomfördes och inkluderades i studien. Alla informanter hade innan intervjun gett sitt medgivande till inspelning och ljudinspelningen genomfördes med hjälp av mobiltelefon. Bryman (2018, s. 577) menar att det praktiskt taget är obligatoriskt att spela in de intervjuer forskaren

genomför och en fördel med att spela in samt transkribera intervjuerna är att det underlättar kommande analys. Anledningen till att intervjuerna spelades in var att kunna transkribera/skriva ut dem i sin helhet och på så sätt kunna göra upprepade genomgångar av informanternas svar.

4.2.1 Intervjuerna

En förfrågan lämnades att få genomföra intervjuerna på vägledarnas arbetsplatser och från början instämde alla informanterna att deras egna kontor på skolorna var en lämplig plats för genomförandet av intervjun. Kvale & Brinkmann (2014, ss. 137-138) skriver att intervjun gärna ska genomföras i den miljö som ligger närmast intervjuns innehåll, då det kan komma att ge positiv effekt på informanternas svar. Men på grund av rådande samhällssituation vad gäller spridning av covid-19 (pandemi år 2020), hann enbart tre av intervjuerna genomföras på vägledarnas arbetsplatser. Som en försiktighetsåtgärd genomfördes resterande fem intervjuer över telefon. Att genomföra intervjun på plats kan enligt Bryman (2018, s. 583) öka forskarens förståelse för den fysiska miljön. Fördelen vi såg med

direktintervjuer var att de gav oss en bättre helhetsbild över intervjusituationen. En fördel som Bryman (2018, s. 582) beskriver med telefonintervjuer är att känsliga frågor kan vara lättare att både ställa och svara på när intervjuaren och informanten inte ses fysiskt, vilket blev tydligt när informanterna berörde ett av intervjuguidens områden. Intervjuerna varierade tidsmässigt, mellan 45-60 minuter, och vi höll oss inom utlovad tidsram i samtliga intervjuer.

16

4.3 Urval

Då avsikten var att öka förståelsen för vilka förberedelsestrategier vägledarna på grundskolorna ansåg var centrala, blev yrkesverksamma vägledare inom grundskolan ett självklart val att genomföra intervjuer med. Den typ av urval som användes i denna studie var ett målstyrt urval då informanterna strategiskt valdes ut efter vilka som kunde ge ett adekvat svar på formulerade forskningsfrågor. Om studiens syfte och forskningsfrågor sätts i centrum för vilken urvalsprincip forskaren väljer att använda, benämns det enligt Bryman (2018, s. 495) som ett målstyrt urval. Kriterier för medverkande informanter var att de skulle vara yrkesverksamma som vägledare inom grundskolan samt i

vägledningens praktik arbeta med individuella vägledningssamtal. Detta för att säkerställa relevansen av deras medverkan. Grunden till varför vägledarna på grundskolan valdes ut var för att det är inom den skolform som vägledarna möter grundskoleelever, vilka med största sannolikhet inte har någon tidigare erfarenhet eller förförståelse för vad ett vägledningssamtal innebär. Det är också inom den skolform som vägledarna arbetar med individer under en längre tid och därför har möjlighet att förbereda dem inför det individuella vägledningssamtalet. Utifrån den tidsram examensarbetet blivit tilldelat, samt att vi var två personer som skrev uppsatsen, kom vi fram till att åtta vägledare var ett lämpligt antal informanter. Detta för att kunna samla in tillräckligt med material för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor, samt hinna bli klara med studien inom utsatt tid. Enligt Bryman (2018, s. 32) ska beslut om urval utgå på grundval av lämplighet i relation till studiens syfte och forskningsfrågor. Då studiens avsikt var att få en djupare förståelse för ett specifikt område inom vägledning, ansågs urvalsstorleken vara relevant för studien. Åtta yrkesverksamma vägledare på grundskolan intervjuades, vilka arbetade på åtta olika skolor i ett län i Mellansverige. Beaktning togs varken på utbildningsbakgrund, tjänstegrad eller antal verksamma år som vägledare. Informanterna tillfrågades ändå om detta i inledningen av intervjun för att få en övergripande bild av informanterna och ifall bakgrundsinformationen på något sätt skulle ha en påverkan på intervjupersonernas svar.

4.3.1 Informanterna

Tabell 1. Presentation av studiens medverkande informanter. Pseudonymer Tjänstegrad Verksamma år som

SYV

Årskurser, antal elever

SYV- examen

Vägledare A (VA) 75 % 11 år Åk 7-9, 300 elever Nej

Vägledare B (VB) 100 % 20 år Åk 7-9, 500 elever Nej

Vägledare C (VC) 100 % 15 år Åk 7-9, 400 elever Ja

Vägledare D (VD) 75 % 3 år Åk 7-9, 300 elever Ja

Vägledare E (VE) 80 % 1 år Åk F-9, 350 elever

(93 elever i åk 7-9)

Nej

Vägledare F (VF) 100 % 8 år Åk 7-9, 400 elever Ja

Vägledare G (VG) 90 % 3 år Åk 7-9, 430 elever Ja

17

4.4 Genomförande

Institutionens och universitetets riktlinjer, krav och anvisningar har utgjort grunden för hela arbetet och väglett oss i både riktning och i beslut. Första kontakt med informanterna togs via mejl där informationsbrev, se Bilaga 2, sändes med för att informera om studiens syfte, tillvägagångssätt samt vilka forskningsetiska riktlinjer studien tagit hänsyn till. Detta mejl sändes till samtliga vägledare på grundskolorna i ett utvalt län i Mellansverige. Nio av vägledarna som återkopplade valdes ut och bokades in för intervjuer. Även om bakgrundsinformationen inte togs i beaktning valdes vägledarna ut efter en variation vad gäller utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet. I urvalet togs även

socioekonomiska förhållanden, skolornas placeringar och elevgrupper i beaktning vid. En av de utvalda vägledarna valdes ut för en pilotintervju och åtta av vägledarna inkluderades i studien. Till samtliga nio vägledare sändes i ett återvändande mejl ut ett samtyckesformulär, se Bilaga 3. I samband med intervjuerna signerade informanterna samtyckesformulären, vilket förtydligade våra skyldigheter vad gäller hantering av ljudfiler och material, de etiska riktlinjer studien följt samt vilka rättigheter de som informanter hade. Efter att samtliga intervjuer genomförts överlämnades de signerade

samtyckesformulären vid första personliga mötet med examenshandledaren på Stockholms universitet. Samtliga intervjuer genomfördes gemensamt och fördelen med att vara två intervjuare var att vi kunde hjälpas åt med att lyssna och ställa uppföljningsfrågor vid intervjutillfället. På så sätt täcktes alla teman in och informanternas svar blev mer fylliga och detaljerade. Intervjuerna inleddes med att berätta om studiens bakgrund och syfte, vilka forskningsfrågor som styrt arbetet samt de

grundläggande etiska riktlinjerna. Informanterna tog del av forskningsfrågorna, vilka

rekommenderades till informanterna att ha framför sig genom hela intervjun för att på så sätt påminnas vilka områden studien efterfrågade svar på. Intervjuerna som inkluderades varierade tidsmässigt, mellan 45-60 minuter, och samtliga intervjuer spelades in via mobiltelefon. Ungefär 30 minuter avsattes i direkt anslutning efter intervjun för att diskutera, reflektera samt anteckna det som stack ut. På så sätt gavs en mer detaljrik bild av intervjusituationen, vilket resulterade i värdefulla tankar som hjälpte oss att minnas intervjun mer i sin helhet. Transkribering genomfördes av alla intervjuer, vilka fördelades mellan oss, fyra till antalet var. Efter att vi var färdiga med våra egna fyra transkriberingar, byttes dessa emellan oss. Sedan lyssnade vi på de fyra intervjuer vi själva inte transkriberats, samtidigt som hela transkriberingen låg framför oss med avsikt att kunna följa den andres intervjuutskrift. På så sätt säkerställdes att utskriften var korrekt. Vägledarna erbjöds få transkriberingsunderlaget skickat till sig och fördelen vi ansåg med att sända det utskrivna underlaget till informanterna var att vägledarna skulle få möjlighet att korrigera, revidera eller lägga till i sina svar om de i efterhand kommit på något som var av relevans för studien. Detta utskrivna underlag från våra transkriberingar, i kombination med förda anteckningar i direkt anslutning efter intervjun, gav värdefull information och blev

utgångspunkten för dataanalysen. I själva skrivandet av examensarbetet har referenshantering Harvard följts. Att använda sig av referenshantering är enligt Bryman (2018, s. 157) ett sätt att visa förståelse för sitt fokusområde samt att visa på medvetenhet om att forskningen som presenterats bygger på andras tidigare insatser.

4.5 Dataanalys

Då tolkningen av den transkriberade datan ansågs viktig för att förstå vilka förberedelsestrategier informanterna ansåg var centrala samt finna repetitioner och mönster, valdes metoden tematisk analys i detta arbete. Bryman (2018, ss. 702, 705) beskriver tematisk analys som en av de vanligaste

18

centrala teman i data. Bryman (2018, s. 704) ger exempel på en tabelliknande uppställning i ett kalkylprogram, där forskaren kan föra in de teman och delteman som hen finner i analysprocessen. Verktyget gav oss en tydlig struktur samt en god överblick genom hela analysen. Se exempel i Bilaga 4 på hur den tematiska analysen genomfördes. Vi påbörjade analysarbetet på varsitt håll så snart intervjuerna transkriberats, för att i senare skede sitta tillsammans och jämföra samt sammanföra arbetena. Styrkan i detta tillvägagångsätt ansågs vara att materialet gicks igenom på flera nivåer och under olika tidpunkter, samt att de enskilda arbetena tillsammans diskuterades med avsikt att få ett samstämmigt resultat. Bryman (2018, ss. 707-708) beskriver tydligt de grundläggande aktuella stegen för kodning inom en tematisk analys, vilket gav inspiration och tillämpades under analysprocessen. Analysarbetet fortskred med att koda samt namnge de repetitioner som identifierats. Kodningen av själva transkriberingsunderlaget är enligt Bryman (2018, ss. 34, 684) en viktig aspekt när det kommer till att identifiera teman och repetitioner, vilket inbegriper den process där materialet bryts ned och sedan namnges. I kodningsförfarandet, när textstycken plockas ur dess sammanhang, är det av stor vikt att inte förlora kontexten runt det som sägs (Bryman 2018, s. 701). Intervjuutskrifterna fanns därför utskrivna och alltid till hands under arbetets gång, och på så sätt var det lätt att gå tillbaka i transkriberingarna för att påminnas om helheten och sammanhanget. De aktiviteter, tillvägagångssätt och upplevelser som informanterna uttryckt valdes att färgkodas och sedan sammanlänkas i analysen. Under analysprocessen upptäcktes att vissa aktiviteter och arbetssätt hade nästintill alla informanter nämnt och dessa urskildes som de viktigaste och mest centrala teman i tabellen. Teman kopplade till studiens fokusområde som framkom under analysprocessen var; Strategier för att öka elevernas kunskap om alternativen, Strategier för att öka elevernas självkännedom och Strategier för ett djupare vägledningssamtal. Det är viktigt att kunna ge en förklaring till varför de teman forskaren fått fram är betydelsefulla (Bryman 2018, s. 708). Arbetet fortsattes därför med att leta kopplingar till temana i tidigare forskning, litteratur och teorier för att stärka studiens syfte och kvalité. Slutligen användes analysens teman för att utläsa svar på de forskningsfrågor studien hade för avsikt att besvara.

4.6 Etiska överväganden

Vad gäller egna värderingar har vi stärkt medvetenheten kring detta och kontinuerligt fört en kritisk reflektion kring värderingars påverkan genom hela forskningsprocessen. Anledningen till det var att, det annars kunde få konsekvenser för studiens genomförande. Bryman (2018, s. 67) skriver att värderingars påverkan kan vara av betydelse för det praktiska genomförandet och forskaren ska följa de nödvändiga etiska principerna inom svensk forskning. De grundläggande etiska principerna som Bryman (2018, ss. 170-171) tar upp är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet, vilka finns till för att skydda informanterna som medverkar i en studie.

Informationskravet innebär att forskaren informerar informanterna om den aktuella studiens syfte samt vilka delar som ingår. Informanterna ska också informeras om att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att avbryta utan att behöva ange skäl (Bryman 2018, s. 170). För att uppfylla kriterierna för informationskravet, sändes ett informationsbrev ut via mejl till de informanter som tillfrågats om att medverka i studien. I detta brev gavs en fullständig förklaring av avsikten med studien och vad som förväntades av dom, se Bilaga 2. Samtyckeskravet innebär att informanterna själva bestämmer över sin medverkan i studien (Bryman 2018, s. 170). Samtyckeskravet uppfylldes genom att

samtyckesformulären som tidigare skickats ut till informanterna returnerades signerade i samband med intervjutillfället. Genom att informanterna skriftligen undertecknat samtyckesformuläret, se Bilaga 3, bekräftade informanterna att de läst informationsbrevet samt godkänt sin medverkan i studien, att intervjun fick spelas in och att det insamlade materialet fick användas i denna aktuella studie. I

19

samtyckesformuläret, se Bilaga 3, bifogades en länk till Stockholms universitets hemsida med riktlinjer för dataskydd och vad som gäller för personuppgiftsbehandling i forskning. Via länken gavs även information om skyddsåtgärder och de etiska principerna för god forskningssed.

Konfidentialitetskravet innebär att alla uppgifter som rör eller kan härledas till informanterna ska behandlas konfidentiellt (Bryman 2018, ss. 170-174). Konfidentialitetskravet togs hänsyn till genom att informanternas riktiga namn uteslöts och istället valdes att benämnas som Vägledare A, Vägledare B och så vidare. Även namn på grundskolorna vägledarna arbetar på uteslöts, samt geografisk

placering på skolorna. En annan aspekt av konfidentialitetskravet handlar om informationshantering (Bryman 2018, s. 173). Samtyckesformulären, se Bilaga 3, förvarades på Stockholms universitet, på examenshandledares kontor, och ljudfilerna förvarades i en lagrings- och synkroniseringstjänst via Stockholms universitet som vi studenter var skyldiga att använda för hantering av ljudfiler. Informanterna informerades även om att inspelat material omedelbart skulle raderas efter betygssättning av examensarbetet. Nyttjandekravet, som enligt Bryman (2018, s. 171) är det sistnämnda utav fyra grundläggande etiska principer, innebär att forskaren enbart använder det insamlade materialet för forskningens ändamål. Detta var också var en etisk aspekt som studien tog hänsyn till för att informanterna skulle känna sig trygga. Ansvar har tagits för att upprätthålla den vetenskapliga kvalité som förväntas av en kvalitativ studie, vilket inbegriper att tillvägagångssätt och resultat presenterats på ett så transparent och korrekt sätt som möjligt.

4.7 Metoddiskussion

I detta avsnitt förs en kritisk diskussion och reflektion över vald datainsamlingsmetod, urvalsstorlek och analysmetod, påverkan, intervjumetod samt studiens tillförlitlighet.

4.7.1 Reflektion över datainsamlingsmetod

Existerande relevant forskning har legat som grund för syftesformulering och utformandet av forskningsfrågor. Studiens syfte och forskningsfrågor är de som sedan styrt valet av design, strategi och metod. Vid användandet av en kvantitativ datainsamlingsmetod, exempelvis enkäter, skulle forskaren inte ha möjlighet att varken ställa uppföljningsfrågor eller kunna be informanterna att utveckla sina svar (Bryman 2018, s. 288). Bryman (2018, s. 67) skriver att om forskaren är intresserad av att fånga individers uppfattningar samt tolkningar av sin verklighet, är en kvalitativ ansats lämplig som strategi. Då detta var studiens avsikt ansågs valet av semistrukturerade intervjuer vara motiverad. Anledningen till det var att intervjumetoden gav den flexibilitet och spontanitet som önskades i intervjusituationen. Trots förberedda teman gav metoden frihet och utrymme till fördjupning i de svar som informanterna upplevde som viktiga och relevanta. Två datainsamlingsmetoder som övervägdes var observationer samt fokusgruppsintervjuer. Bryman (2018, s. 337) nämner att fördelen med observationer som metod är möjligheten till direkta iakttagelser av beteenden. Av den anledning övervägde vi att genomföra intervjuer i kombination med observationer, då detta skulle ge möjlighet att se vad vägledarna faktiskt gör i praktiken. Risken med observationer, enligt Bryman (2018, s. 349), är att observatörens närvaro skapar en reaktiv effekt hos den observerade. Det vill säga, att den observerade påverkas av situationen och förändrar sitt arbetssätt tillfälligt för att uppvisa ett mer positivt beteende (Bryman 2018, s. 349). Fokusgruppsintervjuer var den andra metoden som

övervägdes att användas. Fördelar som Bryman (2018, ss. 625-629) menar är att fokusgruppsintervjuer som metod ger deltagarna möjlighet att diskutera forskningsfrågorna, vilket kan leda till nya