Det viktigaste i min roll är ju att vara lugn och att skapa lugn. Det som jag gör för mina medarbetare är det som kommer rakt ut till elever och vård-nadshavare. Jag tycker att jag lyckas med det och jag tycker det är ett lugn på skolan och vi har tagit en dag i taget och en vecka i taget (Informant 3).
Sammanfattning av resultat
Syftet med studien var att undersöka dels hur situationen ser ut för mellancheferna under coronapandemin men också vilket stöd som ges för att mellanchefer ska kunna hantera en kris. Sammanfattningsvis visar resultatet på att mellancheferna befinner sig i en pres-sad situation där ny information ständigt ges och där de förväntas lösa alla problem som dyker upp. Samtliga informanter har behövt anpassa sitt ledarskap på så sätt att de behövt bli mycket tydligare i sitt sätt att leda. Tydligt på så sätt att peka med hela handen och säga vad som ska göras och inte göras. Denna anpassning av ledarskap har varit nödvän-dig för att kunna hantera den pågående pandemi på bästa sätt. Gällande stöd går det utifrån resultatet utläsa tre viktiga delar. Den första är stöd från chefer som direkt kan kopplas till vilket stöd mellanchefer får från deras övre chefer/ledning. Samtliga informanter är här överens om att de får det stöd de anser sig behöva från övre chefer, dock är det inte alltid att den information som förmedlas är tillräckligt tydlig.
Den andra punkten gällande stöd som togs fram var övrigt stöd där det visade sig att informanterna inte enbart får eller behöver stöd från övre chefer utan det att det även finns andra viktiga stödfunktioner. Kollegialt stöd var något som flera informanter belyste som värdefullt där chefskollegor kan ge stöttning till varandra. Dessutom fick de stöd av ex-empelvis kommunikationsavdelning, företagshälsa, HR-avdelning och ekonomiavdel-ning. Den sista punkt kring stöd som går att utläsa ur resultatet är önskat stöd där infor-manterna bland annat tar upp att de inte fått någon särskild utbildning i krishantering.
Önskat stöd i form av tydligare information togs också upp. Flertalet informanter tog upp att det är viktigt att veta syftet med ett beslut för att sedan kunna förmedla detta vidare
26
till sina medarbetare. En viktig del som spelat stor roll i hur mycket stöd chefer anser sig behöva är erfarenhet. Flera av informanterna berättar att de har tidigare erfarenhet av krishantering. Även om de kriser de varit med om aldrig varit i samma utsträckning som coronapandemin så har denna erfarenhet ändå hjälp till i hantering av pågående coro-nakris. Även erfarenhet i roll som chef spelar en stor roll och har skapat en grundtrygghet hos flera av informanterna. Även personlighet kan spela en stor roll gällande hur mellan-cheferna hanterar en krissituation. Att behålla ett lugn och känna sig trygg i det man gör kan resultera i att krisen hanteras på ett bättre sätt då detta lugn kan föras vidare till med-arbetarna.
METODDISKUSSION
Kommande metoddiskussion syftar till att diskutera styrkor och svagheter med de me-todval som gjorts, i relation till studiens syfte och undersökningsmaterial. En reflektion kommer föras över genomförandet samt andra påverkansfaktorer. Metoddiskussionen består av en närmare beskrivning kring hur litteratursökning, urval och datain-samlingen fungerat.
Litteratursökning
För att finna relevanta vetenskapliga artiklar gjordes litteratursökningen i databaserna
“One Search”, “ERIC” och “BSP”. Till en början användes endast “One search” och
“ERIC”. Sökningarna genomfördes på engelska då sökningen på svenska artiklar inte gav något resultat som var användbart. Då “One search” och “ERIC” hade ett ganska smalt utbud av vetenskapliga artiklar kring mellanchefers roll, användes även “BSP” som ett komplement. Även här fanns det vissa svårigheter med att finna artiklar som helt mat-chade studiens syfte och frågeställningar. Anledningen kan vara att det inte tidigare fors-kats särskilt mycket kring vilket stöd mellanchefer får för att kunna hantera just en kris-situation. Därför valdes de artiklar som ansågs mest relevanta för att stödja studiens syfte.
Kravet för samtliga artiklar var att de skulle vara “peer reviewed”, “full text” och inte äldre än 2010. Akademisk litteratur användes för att finna bra information och utgöra en stabil grund kring ämnet. Eftersom coronapandemin är en helt ny händelse fanns ingen information i tidigare litteratur kring en krissituation av just den omfattningen. Därför användes webbsidor från bland annat Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen för att kunna beskriva pandemin och dess påverkan på samhället. Då coronapandemin är en ny och ännu pågående kris har det varit svårt att hitta tidigare forskning som berör de fråge-ställningar studien bygger på. Det har även funnits svårighet i att hitta tidigare forskning kring just mellanchefer kopplat till en krissituation och hur denne bör agera samt vilket stöd mellanchefer får vid en krissituation. Tanken från början var att finna relevanta ar-tiklar som berörde just stöd och vilket stöd som ges till chefer när en kris uppstår. Det som blev tydligt var dock att de artiklar som berörde stöd endast gjorde det på ett generellt plan där en koppling till chefer inte gjorts. Artikelsökningar i de olika databaserna har gjorts under flera tillfällen och med en mängd olika kombinationer av de valda begreppen.
Trots detta har det varit svårt att hitta tidigare forskning som berör studiens frågeställ-ningar på ett önskvärt sätt. Detta ledde till att artiklar om exempelvis mellanchefers roll,
kris och krisledarskap valdes ut, då de också ligger till grund och ansågs vara relevanta för studien.
Urval
Studien utgick från ett selektivt urval då det hos oss som forskare fanns en egen uppfatt-ning och kunskap om vilka informanter som var lämpligast. Att veta vilka informanter som var lämpligast för studien berodde på alla de nyheter kring hur olika verksamheter har påverkats i samhället. Sju informanter inom offentlig sektor valdes för att besvara frågeställningarna. Det visade sig att sju informanter var fullt tillräckligt för att få svar på våra frågeställningar. Anledningen till att informanter inom endast offentlig sektor valdes var på grund av studiens tidsbegränsning. Dessutom visade sig ganska tidigt att det var lättare att få kontakt med mellanchefer inom offentlig sektor. Det visade sig genom att mellanchefer inom offentlig sektor var positivt inställda och gav snabb återkoppling me-dan mellanchefer inom privat sektor antingen inte hade tid eller helt enkelt inte svarade.
Vad detta berodde på är inget som spekuleras kring. Hade tiden funnits vore det intressant att ha gjort undersökningen inom både offentlig och privat sektor. Det hade dock påverkat syftet och frågeställningar då en jämförelse mellan offentlig och privat sektor behövt gö-ras. Olika verksamheter inom offentlig sektor valdes dock då intresset låg i att få reda på hur det såg ut på olika arbetsplatser. Dock var ett av kraven att samtliga informanter och dess arbetsplatser har påverkats av coronapandemin. Då studiens syfte inte handlade om att rikta in sig på enbart en verksamhet ansågs urvalet vara lämpligast för att besvara och tillgodose studiens frågeställningar och syfte.
Instrument, insamling och transkribering
Halvstrukturerade intervjuer användes som instrument för att samla in data. Intervjuerna byggde på olika teman och delfrågor med utrymme till eventuella följdfrågor men också till att informanterna själva kunde utveckla sina svar som de ville. Genom att intervjuerna utgick från olika teman möjliggjorde det att kunna jämföra informanternas svar. Valet av halvstrukturerade intervjuer grundades sig i den hermeneutiska ansatsen men också i stu-diens syfte. En pilotstudie borde från början gjorts för att se till att intervjuguiden var förståelig och att ordningen på frågorna var utformade på lämpligast sätt. Intervjuguiden lästes dock igenom ett flertal gånger för att se att ordningen var rimlig. Det märktes redan vid första intervjun att frågorna var utformade på ett sätt som var enkelt att förstå och att ordningen föll sig naturligt. Det hade dock varit bra att ha säkerställt detta redan innan intervjuerna sattes igång. Att intervjuguiden var utformad med tydliga teman underlättade vid analys av resultatet. Den halvstrukturerade intervjuguiden möjliggjorde att kommu-nikationen blev naturlig och följsam. Det gjorde det även enkelt för oss intervjuare att ställa följdfrågor på ett sätt som gjorde att samtalet flöt på.
Alla intervjuer genomfördes via Zoom förutom en som istället hölls via telefon, detta för att Zoom inte fungerade på informantens jobbdator. Telefonintervjun med informant 5 och den första intervjun via Zoom med informant 1 genomfördes utan bild. Vid resterande fem intervjuer fungerade bilden utan problem vilket underlättade själva intervjun. Att ha en intervju utan video med informanten gjorde att viktiga faktorer som ansiktsuttryck och känslolägen inte fångades upp. Det märktes att vid de intervjuerna som hölls utan video
28
var det svårare att avgöra när informanten pratat klart eller om denne funderar på något.
Värt att tillägga är att intervjuerna som skedde utan bild inte utgjorde någon markant skillnad i svarsresultatet. Att intervjuerna hölls via telefon eller Zoom underlättade tids-mässigt då informanterna befann sig på olika geografiska platser, vilket i sin tur gjorde att inga resor behövde göras.
Transkribering skedde direkt efter vardera intervju dels för att effektivisera processen men även för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för bra transkriberingar. Vid bearbetning av materialet gjordes även reflektioner över vilka frågor som gett bäst svar för att kunna besvara studiens frågeställningar. Det bidrog till att allt eftersom intervju-erna hölls, preciserades följdfrågorna. Det bidrog i sin tur till att de senare intervjuintervju-erna blev något kortare än de tidigare samtidigt som själva intervjukvalitén inte påverkades.
Analys av materialet påbörjades direkt efter att samtliga intervjuer var transkriberade.
Detta för att allt material skulle finnas sammanställt på ett och samma ställe. Materialet lästes igenom flera gånger för att få en tydlig och djup förståelse av innehållet. Efter det markerades likheter i de svar utifrån olika teman med olika färger. Exempelvis tema kring ledarskap, pandemins påverkan, kommunikation och information samt stöd och önskat stöd. Dessa teman möjliggjorde i sin tur att resultatet kunde struktureras upp och skrivas ner på ett smidigt och enkelt sätt.
RESULTATDISKUSSION
I uppsatsens avslutande kapitel diskuteras studiens syfte och resultat, i relation till tidi-gare forskning och det teoretiska ramverket. Argumentationer presenteras utifrån litte-ratur och vald teori, där generella slutsatser dras om vad studien visar. Slutligen pre-senteras en slutsats och ett förslag på framtida forskning. De olika dimensionerna krav, kontroll och stöd i Karasek och Theorells (1990) teori beskrivs hur de tillsammans sam-verkar och kan kopplas till studien. Det visade sig nämligen att sammansättningen av krav, kontroll och stöd har påverkat mellanchefernas förmåga att hantera coro-napandemin.