Denna studie syfte var att undersöka hur synen på funktionshinder och sexualitet ger uttryck i Sverige bland personer som arbetar med individer med
funktionshinder samt hos individer med funktionshinder. För att ta reda på dessa synsätt har en diskursanalys använts som både ett metodologiskt angreppssätt samt ett analytiskt redskap. Studiens empiriska material består av tre stycken semistrukturerade intervjuer med fyra personer som arbetar direkt med individer med funktionshinder samt med personer som arbetar med frågor som rör ämnet funktionshinder och sexualitet. Empirin i studien består även av
internetobservationer på internetforumet funktionshinder.se.
Av vad som går att läsa i LSS lagstiftningen finns inga riktlinjer för hur personliga assistenter skall tillgodose och hantera deras brukares sexualitet. Enligt FN:s standardregler om lika möjligheter för personer med handikapp (regel 9) står det att människor med funktionsnedsättning inte får nekas möjligheten till
sexuella erfarenheter och sexuella relationer eller nekas rätten till att bli förälder. I regeln står det även att stater bör främja individer med funktionsnedsättnings rätt till personlig integritet och se till att lagar inte diskriminerar individer med funktionsnedsättning när det gäller sexuella relationer, äktenskap och
föräldraskap. Sverige har ratificerat FN:s konvention om mänskliga rättigheter och i dokumentet går det att utläsa att den politiska och moraliska grunden för dessa regler utgår ifrån de internationella reglerna om mänskliga rättigheter. I den svenska lagstiftningen är regel 9 obefintlig och av resultatet i denna studie finns det en stor osäkerhet både bland personal och bland individer med
funktionsnedsättning hur sexualiteten skall tillgodoses. Informanterna upplever att personliga assistenter är ensamma i deras yrke och därför behöver vägledning och kunskap i hur de skall agera samt vart gränser går. Svenska Socialstyrelsen har inte tagit fram några riktlinjer vilket kan leda till att en brukare inte får samma möjlighet att uttrycka sin sexualitet som andra samt att personal hamnar i en utsatt situation då de är ensamma i sitt beslutsfattande. I resultatet kunde man utläsa exempel på när både personal hamnat i oönskade situationer samt då brukare inte fått ge uttryck för sin sexualitet.
Att funktionshinder och sexualitet fortfarande är ett tabubelagt ämne framgår av studien. Ungdomsmottagningar, rehabiliteringar, skolor och
assistansbolag har dålig kunskap inom området och av resultatet går det att utläsa att många av dessa instanser har en ovilja att ta emot den kunskap som finns i området. Av de diskurser som delgivits i studien framgår det att i Sverige finns en uppfattning om att sex och sexualitet är förknippat med de kroppsliga
funktionerna. Detta kan vara en anledning till att det finns en allmän uppfattning om att individer med funktionshinder inte ”kan” ha sex eller en sexualitet. Maja berättade i sin intervju att alla människor kan ha sex, oavsett funktionsförmåga, hennes uppfattning är att alla har en sexualitet från födseln och att det är behovet som skiljer människor åt och inte funktionsnedsättningen. Detta utlåtande ger svar på en av allmänhetens fördomar om att sex och sexualitet inte ”kan” finnas hos individer med funktionsnedsättning.
Innan denna studie gjordes hade jag bristfälliga kunskaper i området funktionshinder och sexualitet. Min uppfattning när jag fick höra talas om
Socialministeriets riktlinjer i Danmark var först en känsla av kluvenhet. Eftersom min kunskap var bristfällig hade jag en uppfattning om att den personliga
sexualitet där de handgripligen utförde onanin. Efter att fått ökad kunskap inom området och en större inblick i vilka typer av hjälpmedel som finns att tillgå har min känsla av kluvenhet försvunnit. Min uppfattning är att många är rädda för dessa typer av frågor eftersom de inte har någon form av kunskap inom området och därför är kunskap det bästa medlet för att råda bot på tabun.
I de danska riktlinjerna läggs även en tung vikt i rätten till ett privatliv. Tidigare studier samt resultatet i denna studie visar på att privatlivet är klart begränsad för många individer med funktionshinder. Intressant hade i en framtida studie varit i huruvida de danska Socialministeriets riktlinjer är införlivat i
REFERENSLITTERATUR
Litteratur och artiklarBarlebo Wennerberg, S. (2001): Socialkonstruktivism: Positioner, problem och
perspektiv. Malmö: Liber ekonomi
Börjesson, M. (2003): Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur
Fagerström, G (1982). Mitt känsloliv är inte rörelsehindrat. Uddevalla: Risbergs tryckeri AB. Skolförlaget. 1:a upplagan.
Hulter, B. (2004). Sexualitet och hälsa. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun (1:a ed.). Lund: Studentlitteratur.
Biering-Sørensen, F., Kreuter, M., Siösteen, A. & Taft, C (2010). Women´s sexual
functioning and sex life after spinal cord injury. Spinal Cord 2010, 1-7).
Löfgren-Mårtenson, L. (2003) ”Får jag lov?” Om sexualitet och kärlek i den nya
generationen unga med utvecklingsstörning. Göteborg: Intellecta Docusys.
McRuer, R. Miffoteori. Arena, 30/11 2005 Översättning: Tommy Bengtsson
www.arenagruppen.se/index.php?sid=5&pid=92&tid=1474
Nordqvist, I (1988) Kunskap, känslor, kärlek med eller utan funktionshinder. Handikappinstitutet
Olsson, H., & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen: Kvalitativa och
kvantitativa perspektiv (2:a ed.). Stockholm: Liber AB.
Robson, C (2002): Real World Research. Oxford: Blackwell publishing. Rubin, G. (1984):”Thinking sex: Notes for a radical theory of the politics of sexuality” I Parker, R. & Aggleton, P. (2007): Culture, Society and Sexuality: a
reader. London: Routhledge. Andra upplagan.
Vetenskapsrådet: Forskningsetiska Principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab.
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000): Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Internetkällor
http://www.codex.vr.se - God etik på nätet (IT-Kommissionen). Hämtad 2011-04- 18
http://mobil.hd.se/mer/2010/11/29/vi-ar-ocksa-sexuella-individer/ ”Vi är också
sexuella individer”. Publicerad 27 november 2010.
www.ne.se – Begreppsdefinitioner hämtade från Nationalencyklopedins hemsida, följande begrepp: - Funktionshinder http://www.ne.se/funktionshinder 2011-05-12 - Funktionsnedsättning http://www.ne.se/funktionsneds%C3%A4ttning 2011-05- 12 - Queerteori http://www.ne.se/queerteori 2011-04-20 - Symposium http://www.ne.se/symposium 2011-05-05 - Piktogram http://www.ne.se/piktogram 2011-05-03 - Essentialism http://www.ne.se/essentialism 2011-04-20 - Diskurs http://www.ne.se/diskurs 2011-05-18
http://www.hi.se/- Tabell 1 hämtad från Hjälpmedelsinstitutets hemsida. 2011- 03-14
www.funktionshinder.se En mötesplats för individer med funktionshinder. Kontinuerligt besökt från och med 2011-04-04 till 2011-05-09.
www.politiken.dk Handikap er ikke det modsatte af sex: myten om, at et handikap
invaliderer sexlivet, er lige så udbredt, som den er ydmygende. Av Peter
Grundlund Ked Mikkelsen. Publicerad 26 oktober 2010
http://spinalinjury.net/joomla15/ Figur 1 hämtad därifrån. Hämtad 2011-05-05
www.rfsl.se läs under flik fakta. Hämtad 2011-05-05
http://www.reumatiker.se/ -tidigare nummer, 2001 nr 4, artikel 23
Funktionshinder, pirr och passion. Skriven av:Raoul Dammert
http://www.sm.dk/noegletal/sociale-omraader/handicap/voksne/Sider/Start.aspx
Danska socialminesteriets hemsida. Tabell 2 hämtad därifrån. 2011-04-25
www.spicymate.se information hämtad 2011-05-04
http://www.sydsvenskan.se/varlden/article145238/Handikappades-ratt-till-kopt- sex-stridsfraga-i-Danmark.html Publicerad 1 mars 2006 23.30 Uppdaterad 1 mars 2006 23.30. Skriven av: Karen Söderberg
Övriga källor
Lagrum och konventioner
Brottsbalken 6 kapitlet, 11§ Diskrimineringslagen 2008:567
Lag 2003:460 om etikprövning av forskning som avser människor; 2§ Lag 1993:387om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS FN:s standardregler om lika möjligheter för personer med handikapp. Standardregel 9: Familjeliv och personlig integritet.
Forskningsrapporter
Socialstyrelsens: Personer med funktionsnedsättning – insatser enligt LSS Socialstyrelsen, (1997a): Levnadsförhållanden för personer med omfattande
funktionshinder. En studie om livsvillkor för LSS personkretsgrupp 3.
Handikappreformen. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen, (1997b): Handikappreformen. Slutrapport 1997. Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1997:4. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialministeriet: Seksualitet- uanset handicap. 28. Februari 2001
www.foa.dk/Forbund/Fagbladet.../sexvejledning_ministerietpdf.ashx
Muntliga källor
Intervju med ”Greta” från Spicy Mate. 2011-05-02 Intervju med ”Anita” från Spicy Mate. 2011-05-02
Intervju med personliga assistenten ”Amanda”. 2011-05-03 Intervju med ”Maja” projektledare för Aktiva Tjejer. 2011-05-11