Medutgångspunkt i diskussionen kunde två olika perspektiv urskiljas beträffande lärarens fostransuppgift. I debatten fanns det de skribenter som baserade sina argument på forskning, experterna. Den andra gruppen argumenterade utifrån praktisk erfarenhet, utövarna. Dessa argument ställdes i kontrast till varandra eftersom de belyste fostransuppdraget ur olika perspektiv som var vetenskapliga gentemot pedagogiska.
Under diskussionen i mitten på 40-talet efterfrågade både experter och utövare ett större samarbete mellan hem och skola för att klyftan mellan de olika fälten ansågs vara för stor. Den diskussion som syns i det analyserade materialet beträffande samarbete mellan hem och skola, återfinns i Larssons (2010) undersökning då hon analyserade några stora allmänna lexika och referensverk som publicerades under 1900-talets lopp. Trots att Larssons (2010) undersökning baseras på granskandet av andra källor så är just denna slutsats densamma som i debatten. Den inkonsekventa uppfostran troddes ligga till grund för disciplinproblemen i
39
klassrummet. Utövarna tyckte dessutom att klassernas elevgrupper var för stora och borde minskas för att lättare kunna främja individualiseringen. Qvarsebo (2006) skriver i sin avhandling att de stora klassernas storlek framskrivs som en av orsakerna till disciplinproblemet, vilket kan jämföras med denna undersökning. Genom att få bukt på disciplinen så menade experterna i den här analysen, att man borde arbeta individualiserat för att förstå de bakomliggande orsakerna, vilket även utövarna var positiva till under den senare delen av undersökningsperioden. Landahls (2006) avhandling beskriver hur lärarna skulle uppmärksamma att en sjukdom kunde ligga bakom ett avvikande uppförande och då borde det inte vara lärarens uppgift att agera ”domare”. Skribenterna i denna undersökning framskriver inte elevers sjukdom som orsak, däremot kan man förstå det som att det är det skribenterna hänvisar till, när de skriver ”de bakomliggande orsakerna”.
Lärarens fostransuppdrag framställdes som något under förändring. I tidskrifterna diskuterades det nya fostransuppdraget och alternativa metoder till kroppsagan. Både utövare och experter började debattera om agan som något skadligt för elever, fysiskt och psykiskt. Ändå ville många utövare inte helt avskaffa den. En faktor kan ha varit att agan sågs vara en trygg metod att använda sig av i fostransuppdraget. I tidigare undersökningar tolkades agan som en symbol för auktoriteten och inte enbart som en disciplinåtgärd (Qvarsebo:2006, Landahl:2006), vilket även syns tydligt i denna undersökning då utövare och experter försökte diskutera fram nya fostransmetoder för att lärarna skulle återfå auktoriteten i sin roll. En av de alternativa metoder som rekommenderades av experterna var liberal fostran, som hade visionen att bidra till ett mer självständigt tänk hos eleven, vilket eleven inte förmodades få möjlighet till med den auktoritära fostran. Experterna ansåg att lärarens fokus i fostransuppdraget var att ”skola” in eleverna i ett demokratiskt samhälle. Alla experter var ändå inte enbart positiva till den liberala fostransmetoden, då de tyckte att den skulle kombineras med en stränghet. De menade att läraren skulle försöka hitta en medelväg av traditionell skola och den liberalistiska fostran. Utövarna ansåg att liberal uppfostran kunde skapa oordning och att det inte fanns tillräckliga direktiv till nya metoder för fostransuppdraget. Med tiden kunde man se ett positivt förändringsmönster i attityden till den individualiserande fostran även från utövarna.
Konkret kan man säga att lärarens fostransuppdrag framställdes som något ovisst där både experter och utövare försökte hitta nya vägar i den förändring som höll på att ske. Experter
40
talade redan på 40-talet om individualisering och denna tanke hängde kvar hela vägen genom debatten. Efter agans avskaffande började utövarna mer och mer ta del av denna debatt eftersom de var tvungna att hitta nya uppfostransmetoder för att bibehålla auktoritet. Experterna såg en alternativ lösning i att psykologer och lärare skulle samarbeta för att lärarna i nästa led skulle samarbeta med hemmen.
6.7.1 Perspektivens olika synsätt
Så vad är då svaret på undersökningens frågeställning? Generellt har undersökningen visat att debatten var livlig och delad från två perspektiv som stod i kontrast till varandra. Experter och utövare var delaktiga i en debatt som skapade många åsikter och idéer om hur fostransuppdraget skulle kunna ändras. Utövarna kände en rädsla över att förlora den självklara ledarrollen i diskussionen om agans avskaffande. Samtidigt diskuterade experterna pedagogiska verktyg till hur läraren kunde agera i sitt fostransuppdrag. Det framställdes som att fostransrollen i skolan behövde förändras från en auktoritär ledare till en auktoritet. Detta för att eleverna skulle förberedas inför ett vuxet liv i ett demokratiskt samhälle där de förväntades kunna tänka självständigt och kritiskt. Vid slutet av perioden var förhållningssätten från de olika perspektiven inte lika delat utan hade mer en enhetlig syn på det förändrade fostransuppdraget. Individualisering var något experterna förespråkade redan från början av tidsperioden. Då var utövarna tveksamma till metoden och såg inte hur det skulle tillämpas med framgång i praktiken. Utövarna hade en mer positiv inställning till individualiseringen i den förändrade fostransrollen i slutet av undersökningsperioden. Denna ändrade inställning kan ha berott på att samarbetet med experter gav kunskap till förståelsen för de nya metoderna där man ska se till individen. Med denna undersökning har studien visat att trots att där fanns olika synsätt på fostransrollen så handlade diskussionerna från båda perspektiven om att hitta fungerande metoder. I slutändan blev det den individualiserade synen som förespråkades från båda hållen.
Dagens lärare har ingen given auktoritetsroll. Som lärare måste man skaffa auktoritet genom att vinna förtroende. Rollen är helt enkelt förändrad då det idag inte talas om disciplin utan metoder att nå den enskilde eleven. Med denna studie vill vi påvisa att relevansen för
41
lärarprofessionen ligger i att förstå och se den enskilde eleven. Då kan man efter dennes förutsättningar och behov hitta metoder som utmanar. Då främjas förhoppningsvis harmoni och lärande.
42
7 Diskussion och kritisk reflektion
Att lärarkåren drabbades av panik kring agans avskaffande är inte konstigt. Det framhävs i debatten att lärarna kände att deras auktoritet var hotad och inte lika självklar. Osäkerheten i rollen var påtaglig eftersom disciplinsvårigheterna i klassrummet hade ökat. Samtidigt var de rädda att bli fråntagna metoderna för att bibehålla disciplin och tillrättavisa barnen. Mellan åren 1946 och 1962 var diskussionerna som hetast både på det politiska fältet men också ute i samhället, inte minst i media såsom tidskrifter. De två vitt skilda tidskrifterna Skola och samhälle och Svensk lärartidning ger uttryck för diskussioner kring auktoritetsdebatten ur experternas, samt utövarnas synsätt. Debatten rörande lärarens fostransuppdrag var stor vilket synliggjorde de olika argumenten tydligare. Urvalet från de två tidskrifterna blev stort, vilket gav mycket material att bearbeta. Stödanteckningarna till artiklarna delades upp och skrevs förhand för att sedan renskrivas på datorn, något som Olga Dysthe (2002) förespråkar.
Detta gjordes för att delge varandra materialen samt omformulera och omvärdera våra tankar kring ämnet och komma vidare i tänket.
Frågeställningen ändrade karaktär i början av processen, därmed förändrades även metoddelen och resten av studien. Till en början planerades och utfördes intervjuer som sedan inte hade någon relevans i studien. Det vi lärt oss av detta är att ha tålamod och inte stressa fram, att prestera kvalitet framför kvantitet. Då undersökningens syfte var att ta reda på vilka olika perspektiv som existerade i diskussionen om lärarrollens fostransuppdrag mellan 1946 och 1962 var argumentationsanalys det mest relevanta alternativet. Till en början var det som tidigare nämnt tänkt att undersökningen skulle utgå från intervjuer, men den metoden gjorde det inte möjligt att fånga den debatt och den framställning som uttrycktes under den utvalda perioden. Tidskrifterna täcker upp ett betydligt större område av debatten
43
då de tog upp en stor del av utövarnas och experternas diskussion. Två olika tidsskrifter har undersökts och analyserats. I förhållande till omfånget av detta arbete har två tidskrifter gett studien ett djup. Mer tid hade gett en större undersökning med bredare material och på så vis hade undersökningen blivit mer autentisk då vi täckt en större del av diskussionen som pågick. Men vi tror samtidigt att de tidningar som analyserats visar en bra, övergripande bild av hur debatten såg ut. Materialet i undersökningen täcker inte upp hela samhällsdebatten och de slutsatser som analysen mynnat ut i är enbart baserat på de artiklar som granskats. En del av de slutsatser den tidigare forskningen redogjort för har inte kunnat urskiljas i denna analys, exempel på detta är den genusskildring som Larsson (2010) beskriver i samband med fostransuppdraget under åren 1946-1962. Det är möjligt att slutsatserna kunnat se annorlunda ut om det empiriska materialet valts annorlunda.