En sammanhängande skydds- och vårdkedja

För att säkerställa den sammanhängande skydds- och vårdkedjan behöver insatserna samord-nas, planeras och följas upp. Länsstyrelsen Östergötland menar att de unga i målgruppen kan ha behov av en särskild skyddsplan för insatser som rör hotreducering och yttre skydd av den unga/unge, och en särskild vårdplan för de insatser som rör sig kring deras behov av stöd- och rehabilitering. De skydds- och vårdplaner som finns inom polismyndigheten, socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan ses som användbara verktyg för detta1, dels genom att skyddet och stödet då blir tydligt för den som insatserna rör, men också för att ansvaret för insatserna blir tydligt för de olika utövarna. Det är också viktigt att se planerna som ett dynamiskt verktyg som behöver följas upp och omarbetas kontinuerligt.

6.2.2. Skyddsplan för de unga i målgruppen

De ungas behov av skydd är, som vi tidigare lyft upp stort, och åtgärder för att skydda den unga/unge behöver samordnas och koordineras mellan myndigheter, verksamheter och den unga/unge. Det är också viktigt att samverkan sker i förhållande till åtgärder riktade till den unga/unge, liksom vad gäller åtgärder riktade till den eller de som utgör hotet. Tvångsmedel såsom häktning, besöksförbud och polisens offensiva åtgärder mot förövare, kan som nämnts reducera hotet mot den unga/unge, men det är av stor vikt att vara uppmärksam på de kol-lektiva strukturer som den unga/unge kan ingå i. Länsstyrelsen Östergötland menar att det är av yttersta vikt att polisens och åklagares åtgärder kommuniceras och koordineras med social-tjänstens skyddsåtgärder, så att den unga/unge skyddas i takt med att polisen agerar gentemot en eller flera förövare, eftersom press och hot mot den unga/unge annars kan komma att öka istället för att minska. På samma sätt är det viktigt att den unga/unge får information då exempelvis en förundersökning kommer att läggas ner eller om den eller de som utgör hotet kommer att friges, så att den unga/unge ska kunna ges adekvat skydd genom socialtjänsten eller andra aktörer. Länsstyrelsen Östergötland menar att ett förslag för den lokala nivån kan vara att polismyndigheter2, socialtjänst, åklagare och andra berörda aktörer samverkar kring en skyddsplan för den unga/unge och i denna tydliggör vilka skyddsåtgärder varje aktör ansvarar för. Punkter som Länsstyrelsen Östergötland menar kan vara viktiga i förhållande till en skydds- plan för den unga/unge skulle kunna vara;

• sekretessfrågor som behöver tas ställning till och hanteras för att möjliggöra samverkan kring utredning och insatser

• vilken sorts riskanalys som ligger till grund för bedömning av skyddsåtgärder, vem som var ansvarig för analysen, om analysen behöver kompletteras eller följas upp

• vad visade riskanalysen vad gäller vilka som utgjorde hotet

• då det gäller unga under 18 år, har vi i kapitel 5 lyft upp, att den unga/unges rätt till skydd och vård bör säkerställas genom ett beslut om vård med stöd av LVU

• om polisanmälan inte är gjord, finns det då en plan för en polisanmälan och/eller moti- verande samtal? Behöver man begära ut handlingar från polisen? Kan man dokumentera brotten mot den unga/unge för att möjliggöra en senare polisanmälan, exempelvis genom rättsintyg, skriftlig dokumentation och liknande?

• vilka skyddsåtgärder riktade till den unga/unge har genomförts, vem är ansvarig för åtgär- derna, hur ska åtgärderna följas upp, vilka åtgärder kan bli aktuella på längre sikt?

• vilka åtgärder har genomförts och vilka åtgärder kan komma att bli aktuella, mot den eller dem som utgör hotet, vem är ansvarig för åtgärderna, hur ska åtgärderna följas upp, hur kommuniceras ändringar vad gäller dessa åtgärder till den som är hotad?

1. Av 2 kap. 11 SoL framkommer att en vårdplan kan göras i samverkan mellan hälso- och sjukvården och soci-altjänsten. Enligt 11 kap. 3 § SoL ska en plan upprättas för den vård som socialnämnden avser att anordna när

• vilka villkor/krav behöver den unga/unge själv uppfylla för att skyddsåtgärderna ska få avsedd effekt?

• vilka är villkoren för skyddets upphörande, hur ska åtgärderna avslutas?

• vilka rutiner finns för överlämning till annan ansvarig verksamhet kring skyddsåtgärder för den unga/unge om hon eller han flyttar eller liknande, vem har ansvar för överlämning?

• vad har avtalats vad gäller uppföljning av ärendet, finns det kontaktuppgifter och avtal kring att en uppföljningskontakt kommer att tas med den unga/unge?

• finns det en nödplan (se nästa rubrik) som beskriver hur aktörerna på den lokala nivån ska agera om den unga/unge avbryter placeringen, försvinner från placeringen och/eller förs utomlands?

6.2.3. Nödplan för de unga i målgruppen

Erfarenhet har visat att unga ofta inte orkar stå fast vid sitt beslut att bryta upp på grund av skuldbeläggning, press, hot och våld från familj och nätverk. Det är av stor vikt att informera den unga/unge om att det är vanligt att egna skuldkänslor tillsammans med press från famil-jen, kan få som konsekvens att unga vill gå tillbaka hem eller vill söka kontakt med familjen.

Det är vidare avgörande att så tidigt som möjligt, tillsammans med den unga/unge göra upp strategier/nödplaner kring vad som ska göras om detta händer. Här behöver den som möter den unga/unge dels förmedla till den unga/unge att denna situation är väldigt vanlig och att man vill avlasta henne eller honom från att behöva hålla fast vid sitt beslut om pressen från familjen skulle bli alltför stor. Den unga/unge behöver också få veta att samhället i den mån det är möjligt kommer att hjälpa till att utjämna maktförhållandena mellan den unga/unge och de personer som utgör hotet.

Exempel på punkter som kan vara aktuella att diskutera i samverkan med den unga/unge i en nödplan är;

• hur kan den unga/unge själv kommunicera om hon eller han avbryter placeringen mot sin vilja

• hur kan den unga/unge själv kommunicera om hon eller han själv väljer att avbryta placeringen

• em har ansvar för att följa upp den unga/unge

• ska en polisanmälan göras om den unga/unge försvinner från placeringen

• hur kan den unga/unge följas upp utan att hennes eller hans säkerhet äventyras

• vilka kan vara aktuella platser att söka efter den unga/unge om hon eller han avbryter place ringen, i Sverige, i utlandet

• hur och vilken sorts kontakt kan tas med den unga/unge

• vilka verksamheter kan ha större uppföljningsmöjlighet än socialtjänsten i förhållande till den unga/unge, polismyndigheter, boendet, ideell organisation, skola, ungdomsmottagning?

Om den unga/unge är myndig eller inte, har betydelse för vilka åtgärder samhället kommer att vidta om den hon/han avviker från placeringen.

Om den unga/unge är omhändertagen och placerad för vård med stöd av LVU kan social-tjänsten behöva hämta tillbaka henne eller honom tillsammans med polisen, vilket är viktigt att förklara initialt eftersom detta annars kan uppfattas som skrämmande för den unga/unge.

En fråga som kan vara viktig att utreda i de fall den unga/unge är omhändertagen och pla-cerad för vård med stöd av LVU, är vilken möjlighet socialtjänsten har att få tillgång till den ungas/unges pass, för att minska risken för att hon eller han hämtas från placeringen och förs utomlands av sina vårdnadshavare.

Vad gäller unga över 18 år, eller unga som inte är omhändertagna och placerade för vård med stöd av LVU är det viktigt att det görs en tydlig nödplan, eftersom socialtjänsten i dessa

analysen. RPS har tagit fram riktlinjer för vad en skyddsplan utifrån en strukturerad riskanalys utförd av polis-myndigheten ska innehålla.

fall har mer begränsade möjligheter till uppföljning. I sådana fall kan socialtjänsten, om den unga/unge är placerad enligt SoL, eller annars det skyddade boendet, ta ansvar för att hålla kontakten med den unga/unge exempelvis via telefon, mail eller sms, om hon eller han avviker.

Dels har socialtjänsten/boendet då möjlighet att få reda på om den unga/unge hålls kvar i familjen mot sin vilja, och det kan bli aktuellt med ett polisingripande, dels visar socialtjäns-ten/boendet för den unga/unge att samhället fortfarande är inriktat på att hjälpa henne eller honom att ta sig ur sin svåra situation när hon eller han är redo.

Eftersom det förekommer att unga förs utomlands av sina vårdnadshavare efter att ha brutit upp från familjen, är det mycket viktigt att man på den lokala nivån, har såväl förhållnings-sätt och rutiner, som konkreta strategier kring detta klara för sig. Den unga/unge kan föras utomlands för att giftas mot sin vilja eller lämnas hos släktingar till familjen (även syskon till den placerade kan löpa en sådan risk). I förhållande till den unga/unge behöver ansvariga aktörer dels så långt möjligt förebygga att hon eller han förs utomlands, dels behöver aktörer på den lokala nivån veta hur man ska agera om detta ändå händer. Det är viktigt att det finns en planering kring detta om det anses finnas en risk för att den unga/unge kan komma att föras utomlands.

Länsstyrelsen Östergötland menar att ett förslag för den lokala nivån kan vara att ta fram rutiner kring ovanstående i samverkan mellan exempelvis socialtjänsten, polismyndighet och Utrikesdepartementet på den lokala nivån. På regeringskansliets hemsida finns information som är relevant utifrån detta område http://www.sweden.gov.se/sb/d/12650

6.2.4. Vårdplan för stöd och rehabilitering för de unga i målgruppen

Länsstyrelsen Östergötland menar att ett förslag för den lokala nivån kan vara att socialtjänst, hälso- och sjukvård, ungdomsmottagning, den unga/unges boende och/eller andra berörda aktörer på den lokala nivån samverkar kring en individuell vårdplan för den unga/unge och i denna tydliggör vilka stödåtgärder varje aktör ansvarar för i förhållande till den unga/unge.

Följande punkter skulle exempelvis kunna belysas i en individuell plan kring den unga/

unges behov av stöd och rehabilitering;

• sekretessfrågor som behöver tas ställning till och hanteras för att möjliggöra samverkan kring utredning och insatser

• vilka behov utrycker den unga/unge själv, vilka möjligheter finns att tillgodose behoven på kort sikt och på längre sikt, vilka tankar om framtiden har den unga/unge

• vem är ansvarig för akut bedömning av den unga/unges behov av stöd och insatser; exempel- vis socialtjänsten, hälso- och sjukvården, vuxenpsykiatrin, BUP, skola, skyddat boende el liknande (då det gäller de unga i målgruppen under 18 år kan en utgångspunkt vara att en kontakt med BUP alltid bör tas)

• resultat av akut bedömning av den unga/unges behov av stöd och insatser; exempelvis vad gäller fysisk och psykisk hälsa, boendeform, kontaktperson, stödperson, skola/syssel sättning, ekonomiskt bistånd mm

• vem är ansvarig för att utreda behov av stöd och rehabilitering på lång sikt; exempelvis socialtjänsten, hälso- och sjukvården, vuxenpsykiatrin, BUP, skola, skyddat boende el liknande

• resultat av utredning av den unga/unges behov av stöd och rehabilitering på lång sikt;

vilka åtgärder behöver beviljas på lång sikt och av vem, exempelvis vad gäller fysisk och psykisk hälsa, boendeform, kontaktperson, stödperson, skola/sysselsättning, ekonomiskt bistånd mm, hur och när ska åtgärderna följas upp

• hur ser planeringen för den sammanhållna skydds- och vårdkedjan ut i den akuta fasen, mellanfasen och den långsiktiga fasen (se följande rubriker), hur säkerställs kontinuitet mellan insatser, hur sker överlämning

• om den unga/unge är placerad på en verksamhet såsom exempelvis ett skyddat boende, är det viktigt att socialtjänsten gör en tydlig plan tillsammans med ansvarig för verksamheten avseende vilket stöd verksamheten kan svara för och vilka insatser socialtjänsten behöver komplettera med, det är också viktigt med tydlighet kring vilken dokumentation

socialtjänsten vill ha in från boendet inför exempelvis en LVU-ansökan, eller för att kunna följa upp vården

• hur ska uppföljningen kring den unga/unges situation gå till och hur ofta ska den ske.

Det är viktigt att socialtjänsten följer upp den unga/unges situation relativt ofta för att kunna bedöma hur insatserna fungerar, och hur den unga/unge ställer sig till dem och till sin situation, vilka aspekter av den unges situation behöver följas upp, exempelvis minskat/

upphört våld, att den unga/unge stärkts på olika sätt (minskad depression/ökad självkänsla) och att hennes eller hans livskvalitet/livssituation förbättrats, vilka verktyg kan användas för att följa upp den unga/unges mående och situation, vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att vården ska kunna upphöra

6.3. Behov av insatser och förslag på utförare i den akuta fasen